±·łÜ±ôÀȔ±đČőČčČÔČč±ôČâČő
Lantbruksbranschen i sin helhet har ett behov av ett kompetenslyft inom innovationshantering, inte minst nĂ€r det gĂ€ller intĂ„get av högteknologi inom allt fler av branschens omrĂ„den. I nulĂ€get kan branschen beskrivas som delad dĂ€r vissa delar befinner sig i teknikutvecklingens framkant medan andra delar slĂ€par efter. Enligt vĂ„r analys Ă€r lantbruket, sĂ„vĂ€l i Sverige som globalt, pĂ„ vĂ€g in i en ny teknisk innovationsera som nĂ€ra nog kan benĂ€mnas en revolution. PĂ„ vissa teknikomrĂ„den ligger branschen lĂ„ngt före andra branscher. Ett exempel Ă€r sjĂ€lvstyrande fordon. Redan 10 Ă„r före Teslas grundande, 1993, frĂ„gade lantbrukaren Mike Mailler i Australien sin teknikbegĂ„vade son Rob om han kunde utveckla automatisk styrning. Det kunde han. Grannarna visade intresse och företaget Agsystems grundades för att kommersialisera âthe Beeline Navigatorâ som lanserades pĂ„ marknaden 1998. Idag Ă€r autostyrning vardagsmat inom lantbruket. Det illustrerar att lantbruksbranschen Ă€r högteknologisk sedan minst 20 Ă„r tillbaka. Den nya innovationsera branschen nu Ă€r pĂ„ vĂ€g in i Ă€r i paritet med tidigare agrara revolutioner. Vi benĂ€mner den nya eran för den femte.
Den fjÀrde eran
För att förstĂ„ den femte eran vill vi i korthet först ge en bild av den fjĂ€rde. Den fjĂ€rde innovationseran drevs av GPS-satelliter i kombination med till exempel skördemĂ€tning under gĂ„ng och sektionsavstĂ€ngning av gödselspridare. GPS möjliggjorde ocksĂ„ autostyrning. Konceptet precisionsjordbruk vĂ€xte fram. Det talades alltmer om variabel kalkgiva, gödselgiva och utsĂ€desmĂ€ngd. Omkring 2010 blev mikroprocessorer vanliga i lantbruksmaskiner. Förarmiljöerna fylldes av digitalteknik och maskinerna blev uppkopplade genom telematik. âInternet of thingsâ var nu en realitet i branschen. Sensorer möjliggjorde allt frĂ„n utkörning av flytgödsel med molekylprecision till optimerad torkstyrning. Sensorexplosionen resulterade i âbig dataâ. Mycket hĂ€nde ocksĂ„ pĂ„ det personliga planet. Genom avancerad inbyggd teknik i hörselskydd (3M:s Peltorsystem) liksom komforthytter kunde lantbrukaren göra affĂ€rer eller hĂ„lla kontakt med familjen samtidigt som arbete utfördes i bullriga miljöer.
Det kan lÄta som en framtid, men det Àr i praktiken nÄgot som varit en realitet sedan 1990-talet.
Den femte eran
Nu hÀvdar vi att lantbruket Àr pÄ vÀg in i en femte era. Den Àr driven av artificiell intelligens, biologisk perfektion och nya affÀrsmodeller inte minst baserade pÄ tjÀnstekoncept. Vi kommer att bevittna drönarnas genomslag och att molntjÀnster och API:er blir lika viktiga som mekanik. Robotar slÄr igenom och blir eldrivna. Den biologiska utvecklingen tar ett stort steg framÄt. DNA-tekniken kommer att överraska. Bill Gates-finansierad forskning har redan lett till plantor som startar upp fotosyntesen snabbare efter att solen gÄtt i moln. Skördarna ökar med 15 procent.
Utmaningar
Lantbruket Ă€r alltsĂ„ utsatt för ett bombardemang av nya innovativa lösningar av sĂ€llan skĂ„dat slag. Vid sidan om tekniken finns ocksĂ„ andra omvandlingsfaktorer, exempelvis hĂ„rdare regleringar, internationell konkurrens, och stĂ€ndiga ansprĂ„k pĂ„ lantbruksmarken frĂ„n intressenter som vill anvĂ€nda den till nĂ„got annat Ă€n lantbruk. HĂ€r bör ocksĂ„ nĂ€mnas den strukturomvandling som skett fram till idag och som troligen kommer att ske ocksĂ„ framgent. En av oss, Charlotte Norrman, gjorde nyligen en studieresa i USA och dĂ€r var det vanligt att en lantbrukare hade fem tröskor. FrĂ„gan om maskinsamverkan var dĂ€rmed inte lika aktuell. Denna observation speglar kanske vad ocksĂ„ svenskt lantbruk kan komma att utvecklas till. Vill man vĂ€rna mindre gĂ„rdars överlevnadsmöjligheter och mota âde industriella storjordbrukens expansionâ finns ytterligare ett omvandlingstryck att hantera.
Vi har alltsÄ en bransch som Àr utsatt för ett enormt tekniskt omvandlingstryck. Om svenska lantbrukare vill vara kvar i branschen, och sÀkerstÀlla en god affÀrsverksamhet, stÀlls krav pÄ innovation bÄde i bemÀrkelsen egen utveckling och adoption. HÀr finns ett dilemma: Samtidigt som behovet av investeringar för innovation ökar, sÄ har mÄnga lantbruksföretag inte ekonomisk kraft att tillgodose behovet pÄ egen hand. Detta beror, bland annat pÄ att branschen frÀmst utgörs av mindre företag, vars resurser, sÄvÀl pÄ det ekonomiska omrÄdet som pÄ kunskapsomrÄdet, Àr begrÀnsade.
Att lantbruket mĂ„ste utvecklas ska inte bara ses frĂ„n lantbrukarens perspektiv. Landsbygden som helhet Ă€r under hot. FN talar i termer av âurban expansionâ. En positiv bild av lantbruket â lönsamheten inkluderad â Ă€r viktig för att locka den nya generationen att ge sig in i den gröna sektorn. Flera utmaningar finns ocksĂ„ pĂ„ samhĂ€llets makronivĂ„. Bland dessa kan nĂ€mnas förĂ€ndrade konsumtionsmönster som gör att vĂ€rlden enligt FAO behöver uppnĂ„ en Ă„rsproduktion av livsmedel motsvarande 13,5 miljarder ton Ă„r 2050 (frĂ„n dagens 8,4). OvanpĂ„ detta har vi miljöaspekten: Ă
ena sidan kan lantbruket absorbera kol, producera substitut till fossilrelaterade produkter och förbĂ€ttra biologisk mĂ„ngfald. Ă
andra sidan kan lantbruket ocksÄ ha negativa effekter pÄ miljön.
Vid sidan om de större jordbruken finns skĂ€l att ocksĂ„ vĂ€rna de smĂ„skaliga, alternativa och nischbaserade typerna av lantbruk. HĂ€r kan kvalitet vara viktigare Ă€n produktivitet och lĂ„gteknologiska lösningar kan vara vĂ€l sĂ„ intressanta som högteknologiska. I flera lĂ€nder har observerats en ny och stark âgrön vĂ„gâ och i den finns Ă€ven en social dimension, exempelvis vad gĂ€ller nĂ€rhet till vissa konsumentgrupper och inte minst mer âliv och rörelseâ i mindre orter och pĂ„ landsbygden. Exempel pĂ„ begrepp som speglar detta Ă€r andelsjordbruk, nĂ€r- och hĂ€rproducerat, rekoringar, foodmarkets och kanske Ă€ven urban farming.
łąĂ¶ČőČÔŸ±ČÔČ”±đČÔ
FörbÀttringar Àr inte tillrÀckligt för att möta det totala omvandlingstrycket. Den enda reella lösningen Àr enligt vÄr mening innovation och det föreligger inte minst ett stort behov av att nya koncept som identifierats eller utvecklats inom forskningen om innovation fÄr spridning pÄ bred front till lantbrukare, maskinleverantörer och till andra som levererar tjÀnster till branschen. Det Àr dessa behov som vi genom det detta nya projekt vill bidra till att tillgodose.
