Branka Likic-Brboric är född och uppväxt i Sarajevo. Där jobbade hon som universitetslärare vid Ekonomiska Fakulteten, hennes forskningsområde var politisk ekonomi med fokus på nationalekonomiska politiken utifrån post Keynesianska ekonomiska teorier och intressegrupper.
– När kriget i Bosnien och Herzegovina bröt ut 1992 flydde jag från Sarajevo med mina två barn, 7 år och 6 månader gamla. Vi trodde att den etniska konflikten skulle ta slut snabbt och förväntade oss en kort vistelse vid den kroatiska kusten, men när konflikten utvecklades till ett fullskaligt krig kunde vi inte återvända. Min kusin som bor i Sverige bad oss att komma, vi anlände i juni 1992 och efter en månad ansökte vi om asyl.
Efter ett och ett halvt års vistelse på en flyktingförläggning i Dalarna fick hon permanent uppehållstillstånd tillsammans med tiotusentals bosnier och ex-jugoslaver.
– Vi kände en oerhörd lycka och hopp när vi fått permanent uppehållstillstånd.
I bagaget hade hon starka upplevelser av flykt, som inneburit ett liv utan vare sig identitet eller grundläggande mänskliga rättigheter.
Började som gästlektor vid LiU 2008
Efter några år i Sverige gick vägen via Uppsala universitet till Linköpings universitet och REMESO, där hon började som gästlektor 2008, hon blev därefter lektor 2012.
– Mina erfarenheter och kunskaper från åren på flykt har satt, och sätter fortfarande prägel på min forskning om globalisering och samhällsomvandling, migrationsregimer och nyanländas integration.
Vad forskar du om?
– Jag delar in min forskning i fyra teman som alla bidrar till en kritisk förståelse av den globala samhällsomvandlingen ur ett politiskt-ekonomiskt perspektiv. De fokuserar på framväxande former av global styrning och hur migrationsregimer konstrueras på olika nivåer. De belyser hur påtvingad migration och arbetskraftsmigration används för att legitimera politiska beslut som underminerar välfärdsstaten, medborgarskap, arbete och mänskliga rättigheter. (Se faktaruta för tematisk specifikation.)
Integrationen ur migrantens perspektiv
Innan Branka kom till LiU jobbade hon som forskare på Arbetslivsinstitutet (år 2004 ), det var där hon började att inkludera migration i sin forskning.
– Jag och professor Carl-Ulrik Schierup undersökte EU:s utvidgning mot Östeuropa och konsekvenserna av en nyliberal ekonomisk politik med snabba privatiseringar – såsom växande arbetslöshet, fattigdom, etniska konflikter. Mitt fokus låg på irreguljär migration och informell ekonomi som var människors enda överlevnadsstrategier i dessa länder.
Ett annat spår i hennes migrationsforskning är projektet ”Medborgare i själ och hjärta”, finansierat av Vetenskapsrådet. Tillsammans med professor Li Bennich-Björkman vid Uppsala universitet studerades socio-ekonomisk och politisk integration av högutbildade migranter från Bosnien-Hercegovina i Sverige, Storbritannien och Tyskland.
– Vi intervjuade ett femtiotal personer som etablerats framgångsrikt på arbetsmarknaden, de hade alltså hittat arbete som motsvarade deras yrke och utbildningsnivå. Deras livsberättelser visade hur viktigt det är att välfärdsstatens institutioner fungerar, som medborgerliga rättigheter och sociala nätverk. En integrationspolitik som är anpassad för invandrares yrkesidentitet och social inkludering.
Pågående forskningsprojekt
Branka är involverad i flera pågående forskningsprojekt som undersöker orsaker och konsekvenser av den restriktiva vändningen i migrationspolitiken på nationell, EU och global nivå.
– Migration är en del av FN:s Agenda för hållbar utveckling. Jag och mina kollegor Carl Ulrik Schierup och Aleksandra Ålund, bidrar med kunskap om vilka effekter det får. Vi undersöker hur olika statliga och icke-statliga aktörer påverkar processer som formar global migrationsstyrning, samt implementering av migrationsrelaterade ramverk och hållbarhetsmål. Vi fokuserar på globala civilsamhällesorganisationers nätverk och strategier för främjandet av mänskliga rättigheter – när det gäller att garantera anständiga arbetsförhållanden samt medborgerliga och mänskliga rättigheter för migranter. Vårt arbete har resulterat i internationella samarbeten med framstående forskare och i flera publikationer. (Se faktarutan.)
I ett annat projekt undersöks den svenska restriktiva politiska vändningen som kom efter den stora flyktingströmmen 2015. Då infördes tillfälligt uppehållstillstånd, en förändring som påverkade flyktingars bostadssituation och etablering.
– Projektet utgår från hur denna limbo påverkar hur de nyanlända kan skapa sig ett eget hem, förankra sig och etablera sig på en ny plats. Vi undersöker vilka utmaningar och lösningar som finns när nyanlända flyktingar försöker skaffa sig acceptabelt boende. Vi ställer även de nyanländas eget perspektiv mot andra samhällsaktörers perspektiv, i frågor som rör att hitta ett bra och hållbart boende.
Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?
– Jag vill bidra till ett mer balanserat narrativ om migration och invandrare, långt bort från det snäva fokus där man ser på samtliga med invandrarbakgrund som kriminella. Just nu fokuserar jag på flera samförfattade artiklar, bokkapitel och bokprojekt inom ramen av samarbete med andra kollegor inom mina pågående forskningsprojekt.
Dessutom vill Branka skapa en monografi där hon integrerar sin tidigare och nuvarande forskning om globala, EU- och svenska migrationsregimer, etnicitet, medborgarskap och migranters inkludering.
– Jag hoppas att mitt arbete bidrar till en kunskapsproduktion som lyfter migranternas egna erfarenheter och perspektiv. Att jag kan bidra till en öppen och konstruktiv migrationsdialog med målet att utveckla fungerande strategier for inkluderande samhällsklimatet.