I Sverige finns 440 000 registrerade aktiva fotbollsspelare över 12 år som delar på cirka 5400 fotbollsplaner av större eller mindre storlek. Ungefär en fjärdedel har konstgräsmatta och den andelen växer. Sammanlagt täcker svenska fotbollsplaner en yta större än hela Lidingö kommun. Men hur ser det ut med miljöpåverkan av alla dessa planer?
Livscykelanalys
Med hjälp av livscykelanalyser har Mikeal Säberg och hans kollegor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI, vid LiU, undersökt miljöpåverkan av produktion, underhåll och avveckling hos konstgräsplaner jämfört med naturgräsplaner. Analysen är gjord över en 10-, 20- respektive 30-årsperiod. Forskarna har kunnat visa att konstgräsplaner är ett mer miljömässigt hållbart alternativ – med vissa förbehåll.
Deras resultat kan ge vägledning för svenska kommuner som ska anlägga nya fotbollsplaner. Men samtidigt finns det många aspekter att väga in menar Emma Lindkvist, biträdande universitetslektor vid IEI, vid LiU:
– Först och främst bör man titta på behovet. Det vill säga hur planen ska användas. Ska det bara spelas matcher eller vara massor träningar? Är det många speltimmar med mycket träningar, då är konstgräs bättre för att den håller längre.
Utöver bättre tålighet går det också att spela på konstgräsplaner året runt vilket ökar tillgängligheten för idrottsföreningarna. Spel på naturgräsplan är begränsat till sommarhalvåret.
Olika typer av underhåll
Livslängden för en konstgräsplan ligger på ungefär tio år. Sedan behöver den bytas ut då plasten i mattan och dämpningsmaterialet är för slitet. Naturgräs å sin sida anläggs en gång och underhålls kontinuerligt. Underhållet för de olika plantyperna skiljer sig och spelar stor roll för vilken miljöpåverkan de har.
– I produktionsfasen har konstgräset störst påverkan. Men naturgräset har störst utsläppsfaktorer kopplat till underhållet. Det handlar om dressning, gödsling, du ska klippa gräset flera gånger i veckan och det ska luftas med jämna mellanrum. Så det är många processer jämfört med konstgräs, säger Mikael Säberg.
Underhållet för en konstgräsplan är betydligt mer blygsamt och handlar om borstning en till två gånger i veckan, möjligen harvning en till två gånger i månaden och en årlig djuprengöring av granulatet som ligger mellan stråna.
Men hur var det då med förbehållen? Jo, en konstgräsplan är bara mer miljömässigt hållbar så länge gummigranulatet som ligger mellan stråna samlas ihop och återanvänds, och den gamla mattan skickas till värmeåtervinning. Underhållet av en naturgräsplan sköts idag ofta av bensin- eller dieseldrivna maskiner. Skulle maskinparken i stället elektrifieras ändras förutsättningarna och naturgräset blir mer miljövänligt.
– Det vi kan se är att såväl produktion av konstgräsplaner och underhåll av naturgräs kan och behöver förbättras för att utsläppen ska minska, säger Mikael Säberg,
Forskningen finansierades bland annat av Familjen Kamprads stiftelse.
Artikeln: , Mikael Säberg, Emma Lindkvist, Roozbeh Feiz, Patrik Thollander, Cleaner Environmental Systems Volume 19, publicerad online 4 november 2025. DOI: 10.1016/j.cesys.2025.100369
