â De mĂ„nga serierna av ettor och nollor skickades till de tolv laboratorier runt om i vĂ€rlden som utförde sjĂ€lva experimenten och de fick vĂ€lja sjĂ€lva vilka serier de ville anvĂ€nda, berĂ€ttar Jan-Ă ke Larsson, professor i informationskodning vid LiU och ansvarig för experimentets svenska nod.
Kvantmekanikens vÀrld
MĂ„let med det Stora Bell-testet Ă€r att en gĂ„ng för alla kontrollera om kvantmekanikens lagar gĂ€ller. Skickar man ivĂ€g tvĂ„ fotoner som Ă€r sammanlĂ€nkade, eller snĂ€rjda, Ă„t varsitt hĂ„ll sĂ„ har de alltid motsatt polarisation nĂ€r man mĂ€ter pĂ„ dem. Det gĂ€ller över hur stora avstĂ„nd som helst. SĂ„ snart vi mĂ€ter polarisationen pĂ„ den ena fotonen i det snĂ€rjda paret antar den andra motsatt polarisation. Flera tidigare experiment dĂ€r man anvĂ€nt maskinella slumptalsgeneratorer har visat att det förhĂ„ller sig just sĂ„.â Med mĂ€nniskor som slumptalsgeneratorer ville vi en gĂ„ng för alla bevisa att det inte finns nĂ„gon annan förklaring till det hĂ€r fenomenet Ă€n den kvantmekaniska, sĂ€ger Jan-Ă ke Larsson.
Resultaten frÄn experimenten fÄr vi dock vÀnta pÄ.
â De arbetar som bĂ€st med analyserna, det Ă€r ju tolv olika experiment som ska analyseras separat, sĂ€ger han.
Vill du veta mer om vetenskapen bakom experimentet har radions Vetandets vÀrld Àgnat ett av sina program Ät det stora Bell-testet,