91ÊÓÆ”

Studera på universitet

Högskolepoäng, PBL, kurser eller program? Som ny i universitetsvärlden kan det vara mycket att tänka på. Här hittar du allt du behöver veta om universitetsstudier.

Skillnader mellan gymnasiet och universitetet

Att komma direkt från gymnasiet

Vad kan du förvÀnta dig av att börja plugga pÄ ett universitet om du jÀmför med gymnasiet. Du kommer bland annat att upptÀcka en större frihet, vilket krÀver mer eget ansvar att sjÀlv planera dina studier.

HÀr berÀttar fyra av vÄra studenter frÄn olika utbildningar om vilka de största skillnaderna de har upptÀckt.

Plugga på olika sätt

Designa din egen utbildning eller fördjupa dig inom ett ämne? Studera när och var du vill? Här skaffar du dig nya kunskaper på ett sätt som passar just dig!

Program

När du läser ett program är det bestämt vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Läser du på ett program är du också oftast garanterad plats på alla kurser som ingår i programmet. Att läsa ett program ger på så sätt både trygghet och överskådlighet. En del program innehåller också kurser eller moment som du inte har tillgång till via fristående kurser, till exempel olika praktikkurser. Du har ofta även möjlighet att anpassa utbildningen genom att välja mellan olika inriktningar eller valbara kurser.

En annan fördel med program är att du har större chans att lära känna dina klasskamrater bättre, eftersom ni läser ihop under större delen av studietiden. Så gillar du klasskänslan är programformen något för dig!

Det finns olika typer av program som leder till en kandidat- eller masterexamen. De kan vara olika långa. Det vanligaste är tre eller fem år. Du kan också välja att börja med att läsa en treårig kandidatutbildning och därefter söka till ett tvåårigt masterprogram. Det finns även en form av ettåriga påbyggnadsprogram. Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar om yrkesexamina som till exempel psykolog, socionom, läkare, sjuksköterska eller ingenjör. 

Se vilka program som finns på Linköpings universitet

Fristående kurser

Att läsa fristående kurser passar perfekt för dig som vill prova på studier, spetsa dina kunskaper eller fördjupa dig inom ett ämne. Istället för att följa ett färdigt program kan du här designa din examen genom att läsa så kallade fristående kurser.

Flexibiliteten och valfriheten är stor. Vid LiU finns över 550 fristående kurser att välja mellan inom ett stort antal ämnesområden. Kurserna har olika studietakt vilket innebär att en del går att läsa på heltid, andra på deltid, kvällstid eller distans. Förutom kurser på hösten och våren finns det även ett antal sommarkurser.

Fristående kurser är ett utmärkt alternativ för dig som redan har en utbildning eller yrkeserfarenhet, och som vill vidga eller fördjupa din kompetens. Det är också ofta lättare att byta studieort än om du läser på ett program. Du kan tillgodoräkna dig kurser som du läst vid andra universitet eller högskolor. Det kan också vara möjligt för dig att tillgodoräkna en tidigare läst kurs om du börjar på ett program.

Mer om hur det är att läsa fristående kurser

Mer om hur du kan designa din egen utbildning

Studietid och studietakt

Universitetsstudier räknas i högskolepoäng. 1,5 högskolepoäng (hp) motsvarar en veckas heltidsstudier. Normalt läser du 30 hp på en termin och 60 hp under ett läsår.

Heltidsstudier motsvarar 30 högskolepoäng (hp) per termin, där 1,5 hp motsvarar en veckas studier. Undervisningen på heltidskurser är oftast förlagd till dagtid, men kan i vissa fall även förekomma på kvällstid. Ett studieår är 40 veckor, uppdelat i hösttermin och vårtermin. Läser du på heltid (och lyckas klara alla dina examinationer) innebär det att du får 60 hp på ett år.

Heltidsstudier tar i genomsnitt 40 timmar i veckan. Till skillnad från gymnasiet har du ofta större frihet att lägga upp dina veckor själv eftersom en stor del av tiden inte är schemalagd. I stället varvas föreläsningar med självstudier, grupparbeten och inlämningsuppgifter. Detta innebär att du måste ta ett större ansvar för dina studier, ingen talar om för dig exakt hur du bäst lägger upp dina dagar.

Många kurser ges på halv- eller kvartsfart och motsvarar 15 respektive 7,5 hp per termin. Undervisningen är ofta förlagd till sen eftermiddagstid och/eller kvällstid för att den ska gå att kombinera med andra studier eller jobb.

Utbildningsnivåer och examen

Alla kurser och program pĂ„ universitetet delas in i tre nivĂ„er: grundnivĂ„, avancerad nivĂ„ och forskarnivĂ„. Varje nivĂ„ bygger pĂ„ nivĂ„n under och har sin egen typ av examen. 

UtbildningsnivÄer och examina

VĂ€gen till examen kan gĂ„ via ett program eller via kurser som du sjĂ€lv har kombinerat. Oavsett vilken vĂ€g du vĂ€ljer bör du ta ut din examen. Det Ă€r ditt bevis pĂ„ att du har klarat av ett visst antal högskolepoĂ€ng och lĂ€st ett Ă€mne till en viss nivĂ„. För att fĂ„ en examen mĂ„ste du sjĂ€lv ansöka om ett examensbevis. 

Examensbevis och verifiering av studier vid Linköpings universitet

Campus

Det vanligaste formen att plugga på är på plats på campus, du går på föreläsningar, seminarier och liknande på plats på universitetet.

Distans

Distansstudier passar dig som sjÀlv vill styra över nÀr och var du studerar. Samtidigt mÄste du vara beredd att sjÀlv ta ett stort ansvar för dina studier. Arbetsinsatsen Àr minst lika stor som om du studerar pÄ campus.

Att plugga pĂ„ distans kan ske pĂ„ olika sĂ€tt, men det vanligaste Ă€r att studiearbetet sker via en lĂ€rplattform pĂ„ webben. PĂ„ LiU anvĂ€nds Lisam och det Ă€r hĂ€r du hittar din e-post, dina kursrum och samarbetsytor. 

En del distansutbildningar Àr helt webbaserade och utan fysiska trÀffar. Det finns ocksÄ distansutbildningar som har vissa obligatoriska trÀffar pÄ campus.

LĂ€s mer om distansutbildning

Decentraliserat

Vi ger dig som inte kan eller vill flytta möjlighet att lÀsa vidare frÄn din hemort, pÄ ett sÄ kallat lÀrcentrum/lokalt campus. Ett lokalt campus Àr en mötesplats för högre studier och kompetensutveckling i din kommun. De samarbetar med olika högskolor och universitet och möjliggör pÄ sÄ sÀtt att du kan studera vidare utan behöva flytta.

Att lĂ€sa en av vĂ„ra utbildning som ges via ett lokalt campus innebĂ€r att du ingĂ„r i en studiegrupp pĂ„ ditt lokala campus. FörelĂ€sningar och seminarium sĂ€nds dit via videolĂ€nk frĂ„n huvudstudieorten (Linköping eller Norrköping). För att fĂ„ fullgod kvalitet i utbildningen krĂ€ver vissa moment under utbildningen att du Ă„ker till utbildningens huvudort. Detta dĂ„ det finns inslag pĂ„ utbildningen som inte kan genomföras med lĂ€rare pĂ„ lĂ€nk.

Utbildning bedrivs i tÀt samverkan mellan LiU, lokalt campus/lÀrcentra och kommun.

Vad fÄr jag som student tillgÄng till?

Du kommer ha tillgĂ„ng till bĂ„de LiU:s resurser och det lokala campuset. Som student vid LiU, kommer du ha tillgĂ„ng till alla vĂ„ra tjĂ€nster för studenter, det kan bland annat handla om studenthĂ€lsa, bibliotek och IT-support. Du har Ă€ven tillgĂ„ng till kurslitteratur pĂ„ din studieort och möjlighet att fĂ„ sĂ€rskild service nĂ€r det gĂ€ller fjĂ€rrlĂ„n. LĂ€s mer om biblioteksservice för dig som studerar pĂ„ annan ort

PĂ„ det lokala campuset har du tillgĂ„ng till studieplatser, grupprum, utskriftsmöjligheter och teknisk utrustning att anvĂ€nda till dina studier. HĂ€r finns personal som hjĂ€lper dig att komma till rĂ€tta och IT-support.

Vilka utbildningar ges decentraliserat?

I vĂ„r łÜłÙČúŸ±±ô»ćČÔŸ±ČÔČ”Čő±čĂ€±ôÂáČč°ù±đ kan du se vilka orter vi finns pĂ„ och genom dem ser du vilka utbildningar som ges pĂ„ vilken ort. 

LÀs program eller fristÄende kurser. All utbildning du lÀser vid universitetet bygger pÄ kurser. Vissa strÀcker sig över nÄgra veckor medan andra strÀcker sig över ett helt Är.

Mer än bara plugg

Undervisnings- och examinationsformer

Föreläsning

FörelÀsning Àr den klassiska formen för universitetsundervisning. LÀraren tar upp viktiga moment i kursen, kommenterar och kompletterar kurslitteraturen. FörelÀsningar hÄlls ofta i större salar, ibland för hundratals studenter.

Seminarium

Vid seminarier förutsätts du ha förberett dig genom att ha läst en viss text, eller ha funderat på en viss fråga som sedan diskuteras i en mindre grupp tillsammans med en lärare.

Lektion

Lektioner genomförs oftast i mindre grupper än föreläsningarna och ger dig tid att arbeta med uppgifter med en lärare närvarande så att du kan få hjälp och ställa frågor.

Laboration

Laborationer kan se väldigt olika ut, alltifrån att göra praktiska experiment med kemiska eller biologiska material till att lösa uppgifter inom matematik eller programmering. En laboration följs ofta av att en laborationsrapport ska lämnas in. Normalt krävs förberedelser inför laborationen och efteråt ska ofta en laborationsrapport lämnas in.

Projektarbete

Att arbeta i projekt innebär att du, tillsammans med andra i en mindre grupp, arbetar med en specifik projektuppgift. Du får på så sätt träna en arbetsform som är mycket vanligt förekommande i arbetslivet.

Dugga

En dugga är ett lite mindre prov inför den stora tentan som hjälper dig att se om du förstått vissa moment i kursen. Ofta kan ett bra resultat på duggan ge dig pluspoäng på den slutgiltiga tentan.

Basgrupper - Problembaserat lärande

Problembaserat lärande, PBL, är en pedagogisk metod som bland annat används inom vård- och omsorgsutbildningarna, läkarutbildningen, psykologutbildningen och civilingenjörsutbildningen i informationsteknologi.

Du och dina klasskompisar jobbar i så kallade basgrupper, där ni med handledares hjälp får utgå från en problemställning. Gruppen konstaterar (1) vad man redan vet och (2) vad man måste ta reda på, samt (3) hur man ska gå tillväga för att kunna lösa problemet. Fördelen med problembaserat lärande är att det ofta liknar den verklighet man möter i arbetslivet, och är man van vid metoden har man en fördel.

Tentamen/tenta

En tentamen, ofta kallad tenta, Àr obligatoriska moment som mÄste klaras av för att du ska klara kursen. En tentamen Àr alltid examinerande, alltsÄ den rÀknas in i ditt slutbetyg, men Àven inlÀmningsuppgifter, laborationer, duggor, projektarbeten och seminarier kan vara examinerande.

Det finns olika typer av tentor, oftast Àr de skriftliga men de kan Àven vara muntliga. Salstentor skrivs pÄ universitetet och dit fÄr dÄ bara ha med dig hjÀlpmedel som lÀraren godkÀnt, exempelvis minirÀknare, lexikon eller liknande. En hemtenta skrivs under en viss tid och ska oftast lösa ett lite större problem eller mer analytiska frÄgor. PÄ en hemtenta fÄr du anvÀnda kurslitteratur för att lösa uppgifterna.

Hjälp att planera dina studier

Lockar världen?

Sök till LiU