Åtta miljoner människor drabbas och två miljoner dör varje år av tuberkulos. För HIV-patienter är tuberkulos den främsta dödsorsaken. Idag används antibiotika mot tuberkulos, eftersom inget effektivt vaccin hittills kunnat tas fram, men i och med den växande antibiotikaresistensen är boten för tuberkulos hotad.
– När forskarsamhället tittar efter läkemedel är det nu önskvärt att också hitta sätt att stärka immunförsvaret, eftersom läkemedel som angriper bakterien direkt har visats leda till utvecklingen av antibiotikaresistens. Att stärka immunförsvaret kan göras bland annat genom så kallad stimulerad autofagi. Men, vår forskning visar att den vanligaste signalvägen att stimulera autofagi kan vara direkt farlig, säger Robert Blomgran, biträdande universitetslektor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
Autofagi är en viktig process som sker naturligt i kroppen för att städa undan defekta proteiner och komponenter som annars kan skada cellerna och orsaka sjukdom. Att ta vara på den här processen, med så kallad stimulerad autofagi, kan vara ett sätt att även skydda kroppen mot intracellulära mikrober. I dag sker den vanligaste farmakologiska aktiveringen av autofagi genom så kallad mTORC1-hämning.
Det forskargruppen upptäckte var att när tuberkelbakterierna är få, vilket de är när sjukdomen ännu inte brutit ut, är det skadligt med stimulerad autofagi genom mTORC1-hämning. Processen leder tvärtom till att tuberkelbakterien förökar sig inuti värdcellen, vilket i patienter skulle innebära risk för att tuberkulossjukdomen förvärras.Robert Blomgran
Om tuberkuolspatienter även har HIV förvärras sjukdomen. Därför tittade forskarna närmare på vilken effekt autofagiinduktion har i immunceller infekterade med både HIV och tuberkulos. Försöken visade att autofagin då var extra skadlig, med en okontrollerad tillväxt av tuberkelbakterierna som resultat.
– Man måste se över hur autofagi ska stimuleras för att det på sikt kunna ha önskad effekt i patienter med tuberkulos och i den extra känsliga patientgruppen med både tuberkulos och HIV. Om detta tas i åtanke när nya läkemedel testas fram kommer man kunna förhindra bakslag, säger Robert Blomgran.
Forskargruppen kommer nu att arbeta vidare med forskning kring andra sätt att stimulera autofagi och stärka immunförsvarsceller som makrofager och dendritiska celler, för att på så sätt kontrollera tuberkelbakterien.
Publikation:
, Anna-Maria Andersson, Blanka Andersson, Christoffer Lorell, Johanna Raffetseder, Marie Larsson och Robert Blomgran (2016), Scientific Reports
www.nature.com/articles/srep28171
doi:10.1038/srep28171
– När forskarsamhället tittar efter läkemedel är det nu önskvärt att också hitta sätt att stärka immunförsvaret, eftersom läkemedel som angriper bakterien direkt har visats leda till utvecklingen av antibiotikaresistens. Att stärka immunförsvaret kan göras bland annat genom så kallad stimulerad autofagi. Men, vår forskning visar att den vanligaste signalvägen att stimulera autofagi kan vara direkt farlig, säger Robert Blomgran, biträdande universitetslektor i medicinsk mikrobiologi vid Linköpings universitet.
Autofagi är en viktig process som sker naturligt i kroppen för att städa undan defekta proteiner och komponenter som annars kan skada cellerna och orsaka sjukdom. Att ta vara på den här processen, med så kallad stimulerad autofagi, kan vara ett sätt att även skydda kroppen mot intracellulära mikrober. I dag sker den vanligaste farmakologiska aktiveringen av autofagi genom så kallad mTORC1-hämning.
Det forskargruppen upptäckte var att när tuberkelbakterierna är få, vilket de är när sjukdomen ännu inte brutit ut, är det skadligt med stimulerad autofagi genom mTORC1-hämning. Processen leder tvärtom till att tuberkelbakterien förökar sig inuti värdcellen, vilket i patienter skulle innebära risk för att tuberkulossjukdomen förvärras.Robert Blomgran
Om tuberkuolspatienter även har HIV förvärras sjukdomen. Därför tittade forskarna närmare på vilken effekt autofagiinduktion har i immunceller infekterade med både HIV och tuberkulos. Försöken visade att autofagin då var extra skadlig, med en okontrollerad tillväxt av tuberkelbakterierna som resultat.
– Man måste se över hur autofagi ska stimuleras för att det på sikt kunna ha önskad effekt i patienter med tuberkulos och i den extra känsliga patientgruppen med både tuberkulos och HIV. Om detta tas i åtanke när nya läkemedel testas fram kommer man kunna förhindra bakslag, säger Robert Blomgran.
Forskargruppen kommer nu att arbeta vidare med forskning kring andra sätt att stimulera autofagi och stärka immunförsvarsceller som makrofager och dendritiska celler, för att på så sätt kontrollera tuberkelbakterien.
Publikation:
, Anna-Maria Andersson, Blanka Andersson, Christoffer Lorell, Johanna Raffetseder, Marie Larsson och Robert Blomgran (2016), Scientific Reports
www.nature.com/articles/srep28171
doi:10.1038/srep28171