91ÊÓÆ”

Hem

Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats

Framtidens skadeplats påverkas av en rad kända och idag okända faktorer. Det handlar om miljö (t ex klimatförändringar), samhälle (urbanisering, migration, minskade professionella räddningsresurser) och teknikutveckling (t ex Internet of Things, sociala medier).

För att på bästa sätt kunna hantera olyckor och plötslig sjukdom i framtiden måste vi veta när, var och hur olyckor inträffar, vilkas som drabbas och vilken hjälp de behöver. Vi måste också veta vilka som ska hjälpa till och se till så att dessa har bra metoder och utrustning. Detta kräver kunskapsuppbyggnad inom flera olika områden, vilket gör att ett tvärvetenskapligt angreppssätt är nödvändigt.

Forskningsmiljön ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” genomlyser skadeplatsen från olika perspektiv och blandar relevanta discipliner och kunskapsområden som ekonomi och organisation, informatik, datavetenskap, logistik, kognitionsvetenskap, katastrofmedicin, traumatologi, juridik, statsvetenskap och genusvetenskap. Forskarna arbetar tillsammans med räddningstjänst, ambulanssjukvård, relevanta myndigheter, frivilligorganisationer och ideella och skapar en testbädd där olika tekniker, metoder och sätt att organisera räddningsinsatser utvärderas. Lovande resultat kan sedan direkt nyttiggöras, t ex i form av övningar, kurser eller kommersiella produkter.

Forskningsprogrammet startade i september 2015, med förlängd finansiering av MSB för 2021-2023.

Slutrapport och faktablad

Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats: Slutrapport för perioden 2021–2023

Faktablad Vad händer på Framtidens skadeplats?

Delprojekt

Simulatorstudier med intelligenta transportsystem för effektiv utryckningskörning - SMITEU

System för ”collaborative intelligent transport systems” (C-ITS) bedöms ha stor potential att bidra till ett säkrare, effektivare och mer hållbart transportsystem. Den tekniska utvecklingen är ofta snabbare än kunskapsutvecklingen kring hur tekniken ska anammas och nyttjas av intressenter och slutanvändare

I de pågående EU-finansierade projekten Nordic Way 2 och Nordic Way 3 ska användarcentrerad metoder användas för att säkerställa att dessa tjänster får adekvat utformning genom simulatorbaserade interaktionsstudier där olika designalternativ utvärderas. Körsimulatorexperiment designas på ett sätt som möjliggör att data från körsimulering kan användas i trafikmodeller för att studera effekten av C-ITS tjänster.

Inom ramen för detta delprojekt i Framtidens Skadeplats samverkar forskare från Nordic Way (VTI) och CARER för att fokusera på dessa frågeställningar i relation till utryckningskörning. Detta projekt syftar därför specifikt till att med hjälp av simulatorstudier undersöka hur olika C-ITS-tjänster kan användas för att skapa en säkrare interaktion mellan civila förare och utryckningsfordon. Det är främst C-ITS-tjänsterna EVA-meddelanden (Emergency Vehicle Approaching) och Geofencing som är relevanta för detta projekt.


Projektledare

Erik Prytz, Biträdande professor
Institutionen för datavetenskap (IDA)

Utvärdering av civil insatsperson, CIP

Det övergripande syftet med studien Àr att utvÀrdera tvÄ olika initiativ dÀr man anvÀnder civila insatspersoner (CIP) i landsbygd och i storstad/förort.


Specifika delsyften innefattar:

  • Att ta fram basala men flexibla rekommendationer och/eller styrmodeller för hur fĂ„ initiativ att utvecklas och överleva över tid
  • UtvĂ€rdering av kopplade ICT stöd (med fĂ„ jĂ€mfört med fler funktioner) och betydelsen av stödets utformning för lĂ„ngsiktighet och engagemang i CIP-initiativ
  • Test av ytterligare funktionalitet för dynamisk resursallokering (inom ramen för projektet EMOVE)


Studien utförs som en baslinjestudie med tvĂ„ kopplade fallstudier som kan slĂ„s samman till en jĂ€mförande studie. 

 

Projektledare

Sofie Pilemalm, Professor
Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)

Efficient management of volunteers in emergency response - EMOVE

Det övergripande syftet med projektet EMOVE Àr att förbÀttra existerande frivillig-initiativ inom rÀddning och respons, huvudsakligen genom att optimera resursanvÀndningen.


PÄgÄende delprojekt:

  •  EMOVE-B: dynamisk, stokastisk utlarmning av sms-livrĂ€ddare
  • EMOVE-D: statisk, stokastisk utlarmning av sms-livrĂ€ddare
  • EMOVE-E: lokalisering av AED-stationer (hjĂ€rtstartare), samt utlarmning av drönare och sms-livrĂ€ddare
  • EMOVE-F: utlarmning av sms-livrĂ€ddare i Holland. Projekt i samverkan med University of Twente.
  • EMOVE-G: lokalisering av AED-stationer i kontrollerat luftrum. Data för hela Sverige, frĂ„n HjĂ€rtstoppcentrum, projekt i samverkan med KI.
  • EMOVE-H: utlarmning av CIP, civil insatsperson.
  • EMOVE-I: skarp anvĂ€ndning och utvĂ€rdering av nya utlarmningsstrategier. Utveckling och simuleringstest av tidigare framtagna algoritmer ger förslag till algoritm att testa i verkligheten.

 

Projektledare

Tobias Andersson Granberg
Professor, Avdelningschef, Enhetschef
Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)





Optimering av trombektomibehandling - TROMBOPT

Trombektomi Àr en relativt ny behandlingsmetod vid stroke, orsakat av en blodpropp i hjÀrnan. En lÀkare gÄr in via blodkÀrlen och tar fysiskt bort blodproppen med hjÀlp av tunna verktyg.


Ett sĂ„dant specialistingrepp kan dock bara utföras ±èÄ speciella sjukhus, och det Ă€r nödvĂ€ndigt att ett sĂ„dant sjukhus har ett visst antal ingrepp per Ă„r, för att kunna upprĂ€tthĂ„lla kompetensen.

Innan trombektomi görs trombolys, d.v.s. lĂ€kemedel ges för att börja lösa upp blodproppen. Först mĂ„ste det dock konstateras att det inte Ă€r frĂ„gan om en hjĂ€rnblödning (i vilket fall trombolys inte Ă€r lĂ€mpligt), vilket kan göra genom en CT-scan. Inom ramen för TROMBOPT-projektet studeras hur tiden till trombolys och trombektomi ±èĂ„verkar utfallet för patienten. Detta ligger sedan till grund för utvecklingen av beslutsstödsverktyg som kan bidra till att svara ±èĂ„ frĂ„gor som:  

‱ PĂ„ vilka sjukhus ska det gĂ„ att utföra trombektomi? 
‱ Var ska det gĂ„ att göra CT-scan (sjukhus, ambulans)? 
‱ Vilken resurs ska skickas? 
‱ Ska patienten först till CT-scan och ev trombolys, eller direkt till trombektomi? 


Projektledare

Tobias Andersson Granberg
Professor, Avdelningschef, Enhetschef
Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)

Polisforskning och efterforskning av försvunna personer

Efterforskning av försvunna personer (EFP) Àr Polisens rÀddningstjÀnst och tar mycket stora resurser i ansprÄk. Det Àr ocksÄ ett typiskt samverkansomrÄde som engagerar inte bara Polisen utan ocksÄ andra myndigheter och frivilliga.

 

Video
 

 

Cirka 25 000 personer anmÀls försvunna varje Är i Sverige. De flesta kommer snabbt tillrÀtta men cirka 400 personer bedöms vara i livsfara och blir föremÄl för efterforskning enligt Lagen om skydd mot olyckor, varav 25 procent hittas i dÄligt skick och 11 procent hittas döda. Efterforskning av försvunna personer, EFP, Àr förhÄllandevis okÀnt i Sverige liksom volymen av personer som försvinner eller saknas. Ett försvinnande berör dessutom bÄde den som saknas och nÀrstÄende, men ocksÄ Poliser och frivilliga som söker, och Àr mycket resurskrÀvande.

I takt med en Äldrande befolkning, psykiska problem, vÄldsammare vÀderhÀndelser, ökande sociala klyftor och samt migration kan antalet försvinnanden och saknade personer generellt antas öka framöver. DÀrför Àr det viktigt att utveckla kunskap för att kunna förebygga försvinnanden och effektivisera efterforskningsprocessen.

 

Nyheter och aktiviteter

 

Projektledare

Rebecca Stenberg, Universitetslektor
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

Blue lights in green surroundings - BLIGS

BLIGS Àr ett FORMAS-finansierat projekt vid KTH.

Huvudsyftet att identifiera och analysera utmaningar och möjligheter med rÀddning och respons i lands- och glesbygd. Som en del av projektet har vi studerat historiska insatstider för kommunal rÀddningstjÀnst och jÀmfört dessa med förvÀntade insatstider, sÄ som de berÀknades med hjÀlp av GIS (geographic information system), sett frÄn nÀrmaste brandstation.

LĂ€nk till .

Projektledare

Tobias Andersson Granberg
Professor, Avdelningschef, Enhetschef
Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN)

Frivilligfältet

FĂ€ltet ”frivilliga” bestĂ„r av en mĂ€ngd olika verksamheter som ±èĂ„ mĂ„nga sĂ€tt Ă€r vĂ€sensskilda med tanke ±èĂ„ mĂ„lgrupper, medlemmar, inriktning, kunskaper och etableringsgrad.

NÀr systematisk samverkan och utbyte mellan myndigheter/offentliga verksamheter och frivilliga verksamheter planeras Àr kunskapen om förutsÀttningarna viktig. Exempelvis Àr vissa verksamheter mycket vÀletablerade, man har faststÀllda internutbildningar och övar insats regelbundet och har god kunskap om hur rÀddningssystemet fungerar, men det kan finnas svÄrigheter med att nÄ fram med information eller rekrytering till vissa grupper i samhÀllet. Andra frivilligverksamheter Àr inriktade mot att frÀmja villkoren för en specifik grupp eller verksamhet och finns lÄngt bort frÄn rÀddning och respons, men har förmÄgan att nÄ grupper i samhÀllet andra har svÄrt att nÄ ut till.

En beskrivning av frivilligfĂ€ltets mĂ„ngfald frĂ„n spontanfrivilliga till etablerade frivilligorganisationer med avseende ±èĂ„ aspekter av betydelse för förmĂ„ga och anvĂ€ndbarhet för sĂ€kerhet/trygghet/rĂ€ddning Ă€r dĂ€rför viktig. I projektet sker fördjupning mot tvĂ„ perspektiv: den frivilligas drivkrafter och upplevelse samt rĂ€ddningssystemets behov för vardagshĂ€ndelser och krisberedskap.

Projektet bestÄr av tre steg:

1. KartlÀggning av fÀltet frivilliga utifrÄn perspektivet rÀddning och respons
2. Frivilligheten inifrÄn vid rÀddning och respons
3. Produktion av metodik, checklistor och utbildning för utveckling av samverkan med frivilliga i rÀddning och respons


Projektledare

Rebecca Stenberg, Universitetslektor
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

TEAM-resiliens

Ledning vid olika typer av hĂ€ndelser, oavsett om det Ă€r operativ ledning ±èĂ„ skadeplats eller strategisk ledning i staber, kĂ€nnetecknas ofta av utmaningar med bristande information, kommunikation och samverkan mellan och inom olika aktörer.

Olika forskningsinitiativ, bland annat inom EU:s H2020-initiativ, har de senaste Ă„ren fokuserat ±èĂ„ att tillĂ€mpa och konkretisera teorier frĂ„n resiliensomrĂ„det ±èĂ„ krishantering. Resiliensperspektivet erbjuder enligt föresprĂ„karna en mer holistisk syn ±èĂ„ krishantering genom att inkludera identifiering av latenta svagheter, uppfĂ„ngandet av tidiga signaler av en kris, förstĂ„else för nĂ€tverken som behöver interagera och uppbyggnaden ett starkare samhĂ€lle efter en kris. Detta kan Ă€ven ±èĂ„verka vilka typer av kompetenser som behövs för de individer som ska arbeta i ledningsteam.

Syftet med projektet Ă€r att studera de sĂ€rskilda utmaningar ledningsteam stĂ€lls inför vid kriser, med utgĂ„ngspunkt i de unika erfarenheterna som skapades inom sĂ€rskild sjukvĂ„rdsledning ±èĂ„ regional nivĂ„ inom Region Östergötland vĂ„ren 2020. Det övergripande mĂ„let Ă€r att med utgĂ„ngspunkt i resiliensteori analysera ledningsteamets bild av sĂ€rskilt utmanade episoder under krishanteringen samt hur staben arbetat med lĂ€gesrapportering. LĂ€gesrapportering analyseras utifrĂ„n teoriperspektiv om situationsmedvetenhet och den praktik som utvecklats inom MSB-projektet Gemensamma grunder. Det lĂ„ngsiktiga mĂ„let med projektet Ă€r att utveckla generella principer för utbildning, övning och utvĂ€rdering av ledningsfunktioner ±èĂ„ olika nivĂ„er inom blĂ„ljusaktörer som bygger ±èĂ„ erfarenheterna i Covidhanteringen 2020 och modern resiliensteori.

 

Projektledare

Carl-Oscar Jonson, Adjungerad bitrÀdande professor
Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV)

Lärande utvärdering för samverkansinsatser

Ett ±èĂ„gĂ„ende projekt om utvĂ€rderingsverktyg av samverkansinsatser tillsammans med bland annat Sjöfartsverket och SAR-organisationen (Search and Rescue). Syftet Ă€r att utveckla enkla sjĂ€lvvĂ€rderingsverktyg enligt samma tankemodell som triage, som kan anvĂ€ndas för att skapa underlag och jĂ€mföra över tid samt mellan olika övningar/insatser i samverkan och med förstĂ€rkningsresurser. Projektet ±èĂ„gĂ„r ±èĂ„ deltid i tre Ă„r och kopplas till CARER:s forskningsprogram om effektiv rĂ€ddning ±èĂ„ framtidens skadeplats. Projektet utförs i samverkan med andra projekt inom omrĂ„det.


Projektledare

Rebecca Stenberg, Universitetslektor
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI)

Effekten av placering av blödningskontrollkit i publika miljöer - Tourniquet Placement Strategies and Effects - TOPSE

Undvikbara dödsfall till följd av trauma kan avhjÀlpas med tidig insats frÄn allmÀnheten och med stöd av rÀtt utrustning.

Utplacering av sÄ kallade blödningskontrollkit i offentliga miljöer, liknande det initiativ som finns inom publika hjÀrtstartare, kan rÀdda liv vid olyckor eller attentat. Det finns dock flera obesvarade frÄgor kvar i nulÀget; hur mÄnga kit behövs i en given miljö, hur mycket utrustning ska varje kit innehÄlla och var ska kiten placeras för bÀst effekt?

Projektet har som mĂ„l att jĂ€mföra olika strategier för placering av blödningskontrollkit i publika miljöer och presentera rekommendationer för beslutsfattare. Rekommendationer kommer att baseras ±èĂ„ ett antal simuleringsstudier dĂ€r en mĂ€ngd olika parametrar kan Ă€ndras i varje experiment, till exempel typ av masskadehĂ€ndelse, antal skadade, antal förstainsatsaktörer, och antal och placering av blödningskontrollkit. Projektet syftar att fram underlag till riktlinjer för hur man bör placera blödningskontrollkit för att hantera masskadehĂ€ndelser. Underlaget kan hjĂ€lpa relevanta aktörer att ge rĂ„d för offentliga platser sĂ„som flygplatser, handelsplatser och eventarenor.


Projektledare

Carl-Oscar Jonson, Adjungerad bitrÀdande professor
Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper (BKV)

Förstärkt responskedja med frivilliga: Första hjälpen och första insats på skadeplats med hjälp av nya aktörer - 4F

Målet för projektet är att studera hur lekmän, semiprofessionella och personal utanför traditionella blåljusverksamheter bör undervisas, utrustas, organiseras, och i övrigt stöttas för att kunna mobiliseras ad hoc och vid olyckor och skadehändelser.

Detta kan ta sig uttryck i evidensbaserade utbildningar och övningar för lekmän, eller andra mekanismer för stöd till exempel just-in-time-instruktioner, remote guidance, eller koordinering av multipla frivilligresurser. Vidare ska projektet använda olika modellerings- och simuleringsmetoder för att studera vilken effekt detta skulle få vid skadehändelser av varierande komplexitet. En hörnsten är metoder för effektiv utlarmning och uppgiftstilldelning, samt IT-stöd för detta.

 

Projektledare

Erik Prytz, Biträdande professor
Institutionen för datavetenskap (IDA) Projektledare

Kontakt

Fotografi av Sofie Pilemalm

Sofie Pilemalm

Professor

Läs mer

Kvinna hjÀlper skadad man.

Framtidens skadeplats – slutrapport publicerad av MSB

Forskningsprojektet ”Effektiva räddningsinsatser på framtidens skadeplats” är ett av flera projekt inom forskningsprogrammet. Forskarna har studerat effektivt skadeplatsarbete, med fokus på frekventa olyckor och skadehändelser.
ÖversvĂ€mmat landskap.

Stora förändringar på framtidens skadeplatser

Fler allvarliga olyckor och högre krav på effektiva räddningsinsatser. Samtidigt en profession i förvandling och tekniska utmaningar. När forskningsprogrammet Framtidens skadeplats summeras är utvecklingen de senaste åren dramatisk.
Lars-Göran Uddholm, Carers ordförande.

CARER:s ordförande om Framtidens skadeplats

Lars-Göran Uddholm är ordförande för CARER och tidigare brandchef för Södertörns brandförsvarsförbund. Här ger han sin bild av första etappen av forskningsprogrammet Framtidens skadeplats. "Vi är nöjda men inte färdiga", säger han.

Läs mer om vår forskning

Trafik.

Smarta trafiklugnade åtgärder

Rapporten om smarta trafiklugnade åtgärder ger en översikt av problemet samt diskuterar existerande utmaningar och möjliga lösningar.
rÀddningsövning

CARER – Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem

Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, CARER är ett centrum för forskning, utbildning och uppdragsverksamhet inom risk-, respons- och räddningsområdet.

Taggar