NÄgra minuter med Anders Jidesjö vid Tema MiljöförÀndring, och forskningsledare för internationella studier om elevers intresse och attityder till naturvetenskap och teknik . I din forskning visar du att skolan lÀtt tar död pÄ bÄde pojkars och flickors naturliga intresse för naturvetenskap och teknik.
â I den gĂ€ngse debatten â som pĂ„gĂ„tt lĂ€nge â sĂ„ sĂ€gs det att barn och ungdomar inte Ă€r intresserade av NT-Ă€mnena. Det Ă€r inte sant. De har spontant en massa intressen inom de omrĂ„dena. Men nĂ€r de kommer upp i högstadiet sĂ„ kraschar det â i skolan. Inte utanför skolan, dĂ€r fortsĂ€tter intresset att finnas kvar. SĂ„ det Ă€r skolan som har ett problem som mĂ„ste lösas. Det verkar som att skolsystemet förstör deras intresse.
I en fĂ€rsk studie visar du och forskarkollegan Ă
sa Danielsson att det intresse som finns för naturvetenskap och teknik skiljer sig mellan könen. Era resultat visar ocksÄ att intresset Àr lika stort bland flickor som bland pojkar.
â Ja. Studien visar att ungdomars erfarenheter under uppvĂ€xten Ă€r kopplade till specifika intresseomrĂ„den för NT-Ă€mnena. Erfarenheterna har betydelse för lĂ€randet. Det sĂ€gs ofta att pojkar har ett större intresse för NT- Ă€mnena. Men det beror pĂ„ hur frĂ„gorna stĂ€lls. I den hĂ€r studien har vi vĂ€nt oss till 800 15-16-Ă„ringar och stĂ€llt frĂ„gor till dem om deras intresse för naturvetenskap och teknik och kopplat det till deras erfarenheter av de Ă€mnesomrĂ„dena pĂ„ fritiden. Vi har sedan jĂ€mfört pojkars och flickors svar. Resultaten visar att tjejerna i flera avseenden har ett större intresse för naturvetenskap och teknik Ă€n vad killarna har, men ur andra perspektiv.
Kan du ge exempel?
â Traditionella frĂ„gor i sĂ„dana hĂ€r undersökningar brukar handla om elevernas intresse för sjĂ€lva Ă€mnena, som fysik och kemi, till exempel. Men vi har istĂ€llet riktat in frĂ„gorna pĂ„ innehĂ„llet i Ă€mnena vilket har gett oss helt andra svar. Det kan handla om frĂ„gor kring exempelvis vardagsteknologi, krig och vapen, vĂ€derfenomen och astronomi. Men Ă€ven om kropp, hĂ€lsa och skönhet, eller jordbruk och ekologi â dĂ€r tjejerna har ett större intresse Ă€n killarna. Och inom alla omrĂ„dena finns hur mycket NT-Ă€mnen som helst. Tittar man exempelvis pĂ„ kropp, hĂ€lsa och skönhet sĂ„ finns alltifrĂ„n alkoholeffekter pĂ„ kroppen till vad smink och schampo innehĂ„ller för kemiska Ă€mnen. Tjejerna har alltsĂ„ ett intresse, men frĂ„gorna har tidigare inte stĂ€llts pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt.
Vad fÄr det för konsekvenser?
â Man kan förutsĂ€ga att tjejerna Ă€r missgynnade i NT-undervisningen. Det finns risk för att skolan gör mer skada Ă€n nytta hĂ€r om inte lĂ€rarna fĂ„r rĂ€tt kompetensutveckling. Om vi ska fĂ„ fler att vĂ€lja naturvetenskap och teknik sĂ„ mĂ„ste vi möta barnen och ungdomarna i deras intressen tidigt i grundskolan. Det gĂ€ller Ă€ven en del av pojkarna som av samma skĂ€l tappar intresset pĂ„ vĂ€gen. Annars nĂ„r vi bara de redan frĂ€lsta. Vi vet numera en hel del om hur NT-omrĂ„dena ska hanteras i utbildningen för att öka kĂ€nslan av mening och relevans. Det Ă€r dĂ€rför viktigt att engagera lĂ€rare i ett kvalitetsarbete som kan förbĂ€ttra elevernas lĂ€rande.
Du Àr rÄdgivare i skolfrÄgor och förelÀser i dagarna pÄ Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) inför dess hundraÄrsjubileum. Vilket Àr ditt viktigaste budskap?
â Jag tar upp hur vi ska möta kommande generationer i lĂ€randet sĂ„ att mening och relevans hĂ„lls vid liv och att utbildningen blir en plats dĂ€r eleverna upplever att de fĂ„r lĂ€ra sig viktiga saker. Vad ska vi fĂ€sta uppmĂ€rksamheten pĂ„ för att hĂ„lla utbildningen i takt med tiden? Jag menar att breda kopplingar till vĂ„ra samhĂ€llsfrĂ„gor Ă€r en stor del av svaret pĂ„ det.
Foto: Istockphoto och Linköpings universitet