Myndigheter arbetar i stuprör
Problemet Ă€r att hela Myndighetssverige arbetar i stuprör. Biogasen stĂ„r exempelvis inför tre olika dödshot frĂ„n tre olika myndigheter. Ingen tar ansvar för hĂ€ngrĂ€nnorna, dundrar Klas Gustafsson, vice vd för Tekniska verken i Linköping.Ăven LiU-professorn i industriell miljöteknik Mats Eklund riktar stark kritik mot myndigheter, som NaturvĂ„rdsverket:
â Myndigheterna har skygglappar och svarar inte mot de miljöutmaningar vi stĂ„r inför. NaturvĂ„rdsverket ser hela miljöfrĂ„gan som ett föroreningsproblem och jagar riktvĂ€rden. De Ă€r totalt stigberoende och ser inga kretslopp. Vi kanske inte ens behöver en energimyndighet â vi behöver skĂ€ra Myndighetssverige pĂ„ en annan ledd.
Hoppet stÄr ÀndÄ till politiken, anser Mats Eklund:
â Politiker har som uppgift att se helheter och vĂ€ga intressen mot varandra.
FörÄldrad miljöbalk
Cecilie Tenfjord-Toftby, moderat ledamot i Energikommissionen, tackade för förtroendet och konstaterade att vi i dag har en 15 Ă„r gammal miljöbalk dĂ€r klimatmĂ„len inte ens finns inskrivna.â Som politiker mĂ„ste vi bli mer förutseende och inte vĂ€nta med att agera tills problemen uppstĂ„r, sa hon.
â Det Ă€r mycket som parterna Ă€r överens om, men det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ upp de hĂ€r frĂ„gorna pĂ„ agendan sĂ„ att nĂ„got hĂ€nder, det sker först nĂ€r det Ă€r kris, instĂ€mde Mats Eklund.
Det finns dock goda tecken: I Sverige materialĂ„tervinner vi mer Ă€n vi energiĂ„tervinner och mindre Ă€n en procent av vĂ„rt avfall lĂ€ggs pĂ„ deponi.â Det Ă€r enastĂ„ende i vĂ€rlden, sĂ€ger Klas Gustafsson, liksom att vi har kopplat samman tvĂ„ tekniska system: avloppsrening och kollektivtrafik.
Det gĂ€ller alltsĂ„ att vidga systemgrĂ€nserna. Grisar, jordbruk och odling ger var för sig upphov till miljöproblem, men kopplar man samman dem ger det miljömĂ€ssiga fördelar.Ăkande medelklass att mĂ€tta
à r 2030 kommer den globala medelklassen att uppgÄ till 4,8 miljarder mÀnniskor, det Àr en oerhört positiv utveckling som ocksÄ innebÀr att vi behöver bli 20 gÄnger effektivare i att hantera resurser. SÄ stor effektivisering av resursanvÀndningen Àr bara möjlig om vi tittar pÄ systemen, förklarar Mats Eklund.Han ger ett exempel frÄn tomatodlingen i Elleholm, Mörrum.
â Energin för att odla en tomat pĂ„ 100 g i en vanlig odling ger upphov till 100 g koldioxid, ett kilo tomater ger dĂ€rför 1 kg koldioxid. Men pĂ„ Elleholms gĂ„rd vĂ€rms anlĂ€ggningen upp av överskottsvĂ€rme frĂ„n Södra Cell och elen framstĂ€lls av förnyelsebar rĂ„vara. En tomat pĂ„ 100 gram ger hos dem upphov till 5 g koldioxid.
Lösningarna finns alltsÄ, men det krÀvs politiker och myndigheter som kan och vÄgar tÀnka cirkulÀrt.Utmaningarna
NÄgra av de akuta utmaningar som politiker och myndigheter har att hantera, fritt sammanstÀllt frÄn tvÄ av Almedalsveckans seminarier: CirkulÀr stafett, arrangerad av Linköpings universitet, samt CirkulÀr ekonomi pÄ riktigt, arrangerad av Regional Energi:De tre hoten mot biogasen:
1. Fossilfria brÀnslen Àr skattebefriade fram till Ärsskiftet pÄ dispens frÄn EU, men vad hÀnder sen?
2. NaturvÄrdsverket vill ha tillbaka fosfor till markerna, men har föreslagit ett grÀnsvÀrde för kadmium som Àr fyra gÄnger lÀgre Àn för den potatis vi Àter. GÄr det igenom slÄr det undan möjligheten att utnyttja biogödsel (som har fördelen att fosfor, mikroorganismer och mullÀmnen Äterförs till markerna). EnergikrÀvande handelsgödsel som bryts i gruvor skulle istÀllet gynnas.
3. Oklart hur det ser ut med förmÄnsvÀrden pÄ miljöbilar, köper man en ny bil vill man veta vad det kostar att anvÀnda den.
Dessutom:
Biogasen ses och bedöms enbart som brÀnsle nÀr det i sjÀlva verket levererar vÀrde i mÄnga led och sluter ett antal kretslopp.
Biogasproducenter tvingas mÀta sina metanlÀckor, medan naturgasleverantörerna inte har sÄdana krav.
Oklara skatteregler och ekonomiska incitament gör det omöjligt för de Äkerier som i dag gÄtt över till biodiesel för transporter att veta om de Àr vinnare eller förlorare i morgon.
Frihandel rÄder för handel med jungfruliga rÄvaror medan motsatsen gÀller för de Äterbrukbara rÄvarorna.
Dagens avfallsförordning Àr urmodig och hindrar utvecklingen av cirkulÀra system.
Den mÀrkliga dieseln
Klas Gustafsson har ocksĂ„ lagt mĂ€rke till en mĂ€rklig detalj:â En liter diesel Ă€r alltid en liter diesel, det gĂ„r aldrig Ă„t nĂ„gon energi att producera den och pĂ„ nĂ„got vis skuttar den sjĂ€lv till macken. NĂ€r man jĂ€mför med etanol specificerar man alltid noga vad etanolen kostar att producera och transportera till macken. Visst Ă€r det konstigt? frĂ„gar han retoriskt.
·ĄČÔ±đ°ùČ”Ÿ±°ìŽÇłŸłŸŸ±ČőČőŸ±ŽÇČÔ±đČÔÌęKommissionen, som bestĂ„r av ledamöter frĂ„n de Ă„tta olika riksdagspartierna, har fram till i januari 2017 pĂ„ sig att lĂ€mna underlag till en bred politisk överenskommelse om den lĂ„ngsiktiga energipolitiken i Sverige
Seminarierna som refereras i artikeln
CirkulÀr stafett, anordnad av Linköpings universitet, deltagare: Mats Eklund, LiU, Anders Carlsson, LiU, Martin Karlsson, LiU, Klas Gustafsson, Tekniska verken, Patrik Lindergren, Chargestorm, Karin Warverud, Energifabriken, Peter Erlandsson, LantmÀnnen och Tomas Kjellquist, Biototal.
CirkulĂ€r ekonomi pĂ„ riktigt, anordnad av Regional Energi â en sammanslutning av 19 kommunala energibolag. Deltagare: Klas Gustafsson, Tekniska verken, Mats Eklund, LiU, Cecilie Tenfjord-Toftby (m) Energikommissionen och Nils Hillerbrand, (mp) kommunalrĂ„d, Linköping. Följ lĂ€nken ovan för videoklipp.
Publicerad 2015-07-07
