â NĂ€r jag har frĂ„gat skolklasser vad nano Ă€r blir svaret ofta ânĂ„got vĂ€ldigt litetâ. Vi vill fördjupa den kunskapen. Den hĂ€r generationen kommer att ha nanotekniken i sin vardag och det Ă€r de som ska arbeta med den hĂ€r tekniken, sĂ€ger Konrad Schönborn, forskare vid institutionen för teknik och naturvetenskap vid Linköpings universitet.
Att nano Àr nÄgot obegripligt smÄtt har eleverna rÀtt i. Ordet kommer frÄn grekiskans nanos som betyder dvÀrg. Men att förstÄ exakt hur litet Àr svÄrt. Detta vill Konrad Schönborn Àndra pÄ. Tillsammans med kollegorna Gunnar Höst och Karljohan Lundin Palmerius forskar han om hur nanovetenskap kan göras tillgÀngligt för skolelever, och lösningen stavas visualisering.
Att hÄlla i en miljondels millimeter
Konrad Schönborns kontor ligger högst upp i Visualiseringscenter C, ett Science Center, mitt i Norrköping. HÀr har han och kollegorna goda möjligheter att testa sina visualiseringsidéer pÄ besökare och skolklasser.Det trion har gjort Àr att de utvecklat en virtuell verklighet dÀr du kan gripa efter nanorör med hÀnderna, som om de fanns framför dig. Ett nanorör Àr en stor kolmolekyl som utseendemÀssigt har likheter med ett ihoprullat hönsnÀt. Skillnaden Àr att storleken mÀts i miljondels millimeter. Men genom att eleverna i den virtuella verkligheten fÄr upplevelsen av att gripa efter och flytta förstorade nanorör skapas en förstÄelse av vad de Àr och kan anvÀndas till.
â Eleverna stĂ„r, med 3D-glasögon pĂ„, framför en 3D-tv dĂ€r de kan se bĂ„de nanorör och sig sjĂ€lva. Genom olika scenarier kan de sedan greppa nanorören och fĂ„ en kĂ€nsla för om tuberna dras till varandra, eller om de reagerar pĂ„ annat sĂ€tt. VĂ„r forskning har visat att genom att anvĂ€nda kroppen ihop med systemet fĂ„r eleverna en kĂ€nsla av att de greppar nanorören pĂ„ riktigt. Det ökar förstĂ„elsen för hur de hĂ€r pyttesmĂ„ partiklarna reagerar, sĂ€ger Konrad Schönborn.
Ett av scenarierna handlar om hur nano kan anvĂ€ndas vid behandling av cancer. PĂ„ 3D-tvn framför sig kan en elev se hur det gĂ„r till nĂ€r tuber som modifierats för att bli âmĂ„lsökandeâ och efter hand ansamlas pĂ„ en cancercell.
â Nanopartiklar inom medicin kan bli ett vĂ€ldigt stort anvĂ€ndningsomrĂ„de. Vid strĂ„lning exempelvis, kan man med hjĂ€lp av partiklarna styra sĂ„ att bara cancertumören blir behandlad, och undviker pĂ„ sĂ„ sĂ€tt andra skador, sĂ€ger Konrad Schönborn.
Utmaningar och risker med nano
En av orsakerna till att nanovetenskap, enligt Konrad Schönborn, Ă€r viktig att förmedla i skolan Ă€r för att nanosamhĂ€llet redan Ă€r hĂ€r â och med det krĂ€vs kunskap sĂ„ att eleverna kan lĂ€ra sig se bĂ„de potentialen i nanotekniken och dess risker. För allt Ă€r inte positivt. Nanotekniken mĂ„ erbjuda science fiction-liknande lösningar, men det finns Ă€ven en baksida. Tekniken ser i framtiden ut att kunna anvĂ€ndas framgĂ„ngsrikt inom medicin, men nanorör har vid försök pĂ„ möss ocksĂ„ orsakat lungskador, liknande asbest.âEleverna behöver vad som kallas ânano literacyâ, det vill sĂ€ga en tillrĂ€cklig förstĂ„else för att kunna ta stĂ€llning till nanoteknikens anvĂ€ndning och roll i samhĂ€llet.
I USA finns Àmnet pÄ schemat i vissa grundskolor. Att fÄ in nanoteknik i svensk undervisning kan dock bli en utmaning, tror Konrad Schönborn. Han menar att ett bra sÀtt för lÀrare att fÄ med nanotekniken Àr att lyfta fram de mÄnga kopplingar till nano som finns inom biologi, kemi och fysik, men att det kan bli en utmaning för lÀrarna som behöver sÀtta sig in i ett delvis nytt omrÄde.
âForskning har visat att det kan vara svĂ„rt för lĂ€rare att kommunicera nanoskalans relativa storlek och att de fysikaliska lagarna yttrar sig annorlunda i nanovĂ€rlden jĂ€mfört med vĂ„r upplevelse i vardagen. Men, det Ă€r ju dĂ€r vĂ„r forskning med visualisering kommer in som hjĂ€lp.
I vÀlrenommerad tidskrift
Den vetenskapliga tidskriften nanotoday har publicerat Konrad Schönborns, Gunnar Hösts och Karljohan Lundin Palmerius artikel om nanoutbildning i skolan, nÄgot som Àr ytterst ovanligt. Det Àr sÀllan rena fysik-, kemi- och biologitidskrifter Àr villiga att ta in artiklar som rör undervisning om det Àmne som den vetenskapliga tidskriften handlar om. IstÀllet brukar denna typ av artiklar vara hÀnvisade till tidskrifter inom didaktik, som fÄ naturvetare lÀser.
âNanotoday avböjde först. Men efter att vi publicerat i en utbildningsvetenskaplig tidskrift först, Ă€ndrade de sig. Jag tycker publiceringen visar pĂ„ angelĂ€genheten i vĂ„rt Ă€mne. Nu gĂ€ller det bara att fĂ„ in det pĂ„ schemat ocksĂ„, skrattar Konrad Schönborn.
Se videoklipp om hur det gÄr till att greppa nanorör:
Artikeln:
och Karljohan Lundin (2016), Nanotoday, doi:10.1016/j.nantod.2015.10.006
Bild: I forskarnas system för virtuell verklighet upplever anvÀndaren en simulerad nanovÀrld och interagerar via handgester med kolnanorör som flyter framför skÀrmen. PÄ bilden forskaren Karljohan Lundin Palmerius. Fotograf Thor Balkhed