Alyssa Blumenthal gillar kokböcker och att laga mat. DÀrför var steget inte sÄ stort till att jÀmföra ingredienserna som behövs för att koka biogas vid ett pappers- eller massabruk, med ingredienserna för att fÄ mikroalger att mÄ bra och vÀxa.
Hon har tagit fram det hon lite skÀmtsamt kallar en kokbok för biogas. I kokboken finns recept hur man kan kombinera rest-resurser frÄn massa- och pappersbruken med produktion av mikoalger. För att vÀxa behöver mikoalger vatten, ljus, koldioxid och nÄgra av de nÀringsÀmnen som finns som restprodukter vid massabruken. Av algerna kan man tillverka oljor, fetter och olika kemikalier. Restprodukten kan rötas till biogas tillsammans med de restprodukter som finns i massa- och pappersbrukens avloppsströmmar. Algerna ger dÄ ett vÀrdefullt nÀringstillskott till reaktorn.
â Det finns mycket att vinna pĂ„ att kombinera olika tekniker. Vid pappers- och massabruken finns enormt stora flöden av resurser som kan ge större utrymme bĂ„de för biogas och bioraffinaderier, sĂ€ger hon.
Alyssa Blumenthal kom i kontakt med biogas nÀr hon praktiserade pÄ ett nationellt laboratorium i Illinois. Hon blev intresserad, hittade svenska Biogas Research Center, BRC, pÄ nÀtet, fick kontakt med LiU-professorn Mats Eklund, sökte och fick ett Fulbright-stipendium. Sedan i september har hon forskat vid BRC och Avdelningen för industriell miljöteknik.
â I USA talas det inte sĂ„ mycket om biogas, framför allt inte som fordonsbrĂ€nsle, konstaterar hon.
Sedan hon vÀl fÄtt upp ögonen för biogasen har intresset bara vÀxt och inte bara för biogasen i sig utan ocksÄ hur den kan bli en viktig resurs i det moderna samhÀllet.
â Till en början anvĂ€ndes biogas-reaktorerna bara för att bli av med organiskt avfall vid reningsverken, de senaste Ă„ren har biogas setts bara som ett fordonsbrĂ€nsle, men det finns ju mĂ„nga anvĂ€ndningsomrĂ„den och möjligheter för biogasen, sĂ€ger hon.
Tillsammans med Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, har hon Àgnat de sista mÄnaderna av sin Sverige-vistelse Ät just bioraffinaderier och hur det Àr möjligt att kombinera resursströmmar vid pappers- och massabruk med resurser som finns i livsmedelsindustrin, i havet och i jordbruket.
â Det jag verkligen har lĂ€rt mig hĂ€r Ă€r att tĂ€nka och se i system och att vĂ„ga testa mina egna idĂ©er. I USA Ă€r forskningen lite mera hierarkisk, som ung forskare fĂ„r man delta i en professors projekt, men hĂ€r har jag fĂ„tt möjlighet att driva egna projekt och testa mina egna idĂ©er, sĂ€ger hon.
NÄgot som först kÀndes lite lÀskigt nÀr hon som 22-Äring med en kandidat-examen (bachelor) i bagaget kom till ett nytt land, ett nytt universitet och helt nya arbetskamrater.
â Ăven om jag Ă€r ung sĂ„ har mina tankar och idĂ©er ett vĂ€rde hĂ€r, likavĂ€l som doktorandernas och det uppskattar jag verkligen. Det har varit bĂ„de roligt och utvecklande. Jag insĂ„g efter ett tag att jag kan mera Ă€n jag sjĂ€lv trodde, det kĂ€nns fantastiskt att inte bara fĂ„ lĂ€ra sig, utan ocksĂ„ kunna bidra.
â Och jag har haft ett fantastiskt bra stöd av min handledare, Mats Eklund.
Mats Eklund i sin tur kan inte nog uttrycka vilken talangfull ung forskare Alyssa Blumenthal Àr och han Àr den förste att beklaga att hon snart packar vÀskan för att Äka tillbaka till New York och ett jobb utanför forskarvÀrlden.
â Att forska var helt nytt för mig och vĂ€ldigt spĂ€nnande, sĂ„ vi fĂ„r se vad som hĂ€nder lĂ€ngre fram, sĂ€ger Alyssa Blumenthal, men jag kommer att arbeta vidare med frĂ„gor som rör energiförsörjning och miljö.
Ett prestigefullt stipendieprogram som grundades av senator William Fulbright och som finansieras bland annat av amerikanska utrikesdepartementet. Programmets syfte Àr att öka förstÄelsen mellan mÀnniskor genom internationellt utbyte av mÀnniskor, idéer och kunskap.
Fulbright Commission har Àven ett kontor i Stockholm med möjlighet att söka stipendier för master- eller doktorandstudier och forskarutbyte i USA.
Kokbok för biogas
Hon har tagit fram det hon lite skÀmtsamt kallar en kokbok för biogas. I kokboken finns recept hur man kan kombinera rest-resurser frÄn massa- och pappersbruken med produktion av mikoalger. För att vÀxa behöver mikoalger vatten, ljus, koldioxid och nÄgra av de nÀringsÀmnen som finns som restprodukter vid massabruken. Av algerna kan man tillverka oljor, fetter och olika kemikalier. Restprodukten kan rötas till biogas tillsammans med de restprodukter som finns i massa- och pappersbrukens avloppsströmmar. Algerna ger dÄ ett vÀrdefullt nÀringstillskott till reaktorn.
â Det finns mycket att vinna pĂ„ att kombinera olika tekniker. Vid pappers- och massabruken finns enormt stora flöden av resurser som kan ge större utrymme bĂ„de för biogas och bioraffinaderier, sĂ€ger hon.
Alyssa Blumenthal kom i kontakt med biogas nÀr hon praktiserade pÄ ett nationellt laboratorium i Illinois. Hon blev intresserad, hittade svenska Biogas Research Center, BRC, pÄ nÀtet, fick kontakt med LiU-professorn Mats Eklund, sökte och fick ett Fulbright-stipendium. Sedan i september har hon forskat vid BRC och Avdelningen för industriell miljöteknik.
â I USA talas det inte sĂ„ mycket om biogas, framför allt inte som fordonsbrĂ€nsle, konstaterar hon.
MÄnga möjligheter för biogasen
Sedan hon vÀl fÄtt upp ögonen för biogasen har intresset bara vÀxt och inte bara för biogasen i sig utan ocksÄ hur den kan bli en viktig resurs i det moderna samhÀllet.
â Till en början anvĂ€ndes biogas-reaktorerna bara för att bli av med organiskt avfall vid reningsverken, de senaste Ă„ren har biogas setts bara som ett fordonsbrĂ€nsle, men det finns ju mĂ„nga anvĂ€ndningsomrĂ„den och möjligheter för biogasen, sĂ€ger hon.
Tillsammans med Linda Hagman, doktorand vid Avdelningen för industriell miljöteknik, har hon Àgnat de sista mÄnaderna av sin Sverige-vistelse Ät just bioraffinaderier och hur det Àr möjligt att kombinera resursströmmar vid pappers- och massabruk med resurser som finns i livsmedelsindustrin, i havet och i jordbruket.
â Det jag verkligen har lĂ€rt mig hĂ€r Ă€r att tĂ€nka och se i system och att vĂ„ga testa mina egna idĂ©er. I USA Ă€r forskningen lite mera hierarkisk, som ung forskare fĂ„r man delta i en professors projekt, men hĂ€r har jag fĂ„tt möjlighet att driva egna projekt och testa mina egna idĂ©er, sĂ€ger hon.
VÄgar testa egna idéer
NÄgot som först kÀndes lite lÀskigt nÀr hon som 22-Äring med en kandidat-examen (bachelor) i bagaget kom till ett nytt land, ett nytt universitet och helt nya arbetskamrater.
â Ăven om jag Ă€r ung sĂ„ har mina tankar och idĂ©er ett vĂ€rde hĂ€r, likavĂ€l som doktorandernas och det uppskattar jag verkligen. Det har varit bĂ„de roligt och utvecklande. Jag insĂ„g efter ett tag att jag kan mera Ă€n jag sjĂ€lv trodde, det kĂ€nns fantastiskt att inte bara fĂ„ lĂ€ra sig, utan ocksĂ„ kunna bidra.
â Och jag har haft ett fantastiskt bra stöd av min handledare, Mats Eklund.
Mats Eklund i sin tur kan inte nog uttrycka vilken talangfull ung forskare Alyssa Blumenthal Àr och han Àr den förste att beklaga att hon snart packar vÀskan för att Äka tillbaka till New York och ett jobb utanför forskarvÀrlden.
â Att forska var helt nytt för mig och vĂ€ldigt spĂ€nnande, sĂ„ vi fĂ„r se vad som hĂ€nder lĂ€ngre fram, sĂ€ger Alyssa Blumenthal, men jag kommer att arbeta vidare med frĂ„gor som rör energiförsörjning och miljö.
Fulbright programmet
Ett prestigefullt stipendieprogram som grundades av senator William Fulbright och som finansieras bland annat av amerikanska utrikesdepartementet. Programmets syfte Àr att öka förstÄelsen mellan mÀnniskor genom internationellt utbyte av mÀnniskor, idéer och kunskap.
Fulbright Commission har Àven ett kontor i Stockholm med möjlighet att söka stipendier för master- eller doktorandstudier och forskarutbyte i USA.