Adoptionsmyndighetens förhÄllningssÀtt till internationellt adopterades ursprung och födelselÀnder har förÀndrats frÄn att ha betonat att de adopterade Àr lika svenska som vem som helst till att framhÄlla betydelsen av att de adopterade kÀnner stolthet över sitt utlÀndska ursprung. Den första tidens fÀrgblindhet i rÄden, som bortsÄg frÄn de geografiska markörerna i de internationellt adopterades utseende, kom under 1980-talet att omprövas nÀr det blev tydligt att mÄnga internationellt adopterade utsattes för rasism och frÀmlingsfientlighet. Som ett sÀtt att bemöta detta omformulerades rÄden.
Det nya budskapet var att internationellt adopterade ocksÄ var invandrare och att det var nÄgot fint att vara bÄde svensk och nÄgot annat. Eftersom de internationellt adopterades svenskhet dÄ redan hade ifrÄgasatts framstÄr detta budskap som en anpassning till denna situation. Genom att betona vikten av stolthet över det utlÀndska ursprunget förmedlades budskapet att den ovillkorliga svenskheten som de internationellt adopterade hade förnekats inte var nÄgot som var vÀrt att aspirera pÄ i alla fall.
Adopterades perspektiv
VĂ„ra fokusgruppsdiskussioner med 25 unga vuxna internationellt adopterade visade att det fanns vissa svĂ„righeter med detta rĂ„d. För att kunna kĂ€nna stolthet över ett land och en kultur krĂ€vs en kĂ€nsla av samhörighet med landet. Ett fĂ„tal adopterade i studien hade försökt att (Ă„ter)erövra sin kĂ€nsla av samhörighet med sitt födelseland genom att lĂ€ra sig sprĂ„ket och bo dĂ€r under lĂ€ngre perioder. Men flera sade sig kĂ€nna samhörighet enbart med Sverige. Det som frĂ€mst förband dem med födelselandet var deras utseende. De upplevde dock att just deras utseende innebar att de inte accepterades som svenskar fullt ut. En del berĂ€ttade ocksĂ„ om strategier som de hade anvĂ€nt för att distansera sig frĂ„n icke adopterade invandrare, vilket Ă€r ett tydligt uttryck för den lĂ€gre status som utlĂ€ndskhet tillskrivs i mĂ„nga sammanhang â trots betoningen av mĂ„ngkulturalismens vĂ€rde i officiella styrdokument. Internationellt adopterade som kĂ€nner lite samhörighet med sitt födelseland stĂ„r dĂ€rmed inför utmaningen att kĂ€nna stolthet med ett land och en kultur som de har lite erfarenhet av, och att bejaka en position som inte helt och hĂ„llet svensk, som inte vĂ€rderas sĂ€rskilt högt i samhĂ€llet.
Projektets titel Àr Ursprungskultur och uppvÀxtkultur. Kulturens betydelse för internationellt adopterades hÀlsa och livskvalitet och finansierades av VetenskapsrÄdet.