Varför arrangerar ni en konferens om människors skepsis eller likgiltighet inför vetenskapliga resultat om klimatförändringarna?
– Vi vill försöka förstå och ta frågan om människors förnekelse på allvar. Vi har känt till problemen med klimatförändringar sedan slutet av 1980-talet. Varför händer inte mer? Kunskapen finns, varför agerar vi inte kraftfullt? Politiker och makthavare tar inte kunskapen på tillräckligt allvar. Hur kommer det sig?
– Förnekandet av vetenskapliga resultat har bland annat förklarats med att de ofta utmanar maktrelationer och samhälleliga strukturer, klimatfrågan är ett tydligt exempel på det. Ofta finns det också ett konservativt och starkt religiöst inslag bland grupper som överhuvudtaget förnekar vetenskap, att vetenskap blir hotfullt, ett sätt att röra sig bort från religionen.
Vad har du funnit i din egen forskning?
– Jag samarbetar med Jonas Anshelm, professor vid Tema Teknik och social förändring, i de här frågorna. För några år sedan publicerade vi en artikel om klimatskepticism, den blev väldigt uppmärksammad internationellt, däribland av en amerikansk forskare i miljösociologi. I vår studie fann vi att tongivande klimatskeptiker ofta är äldre män som varit med om att bygga upp det moderna industrisamhället och som har sin identitet där. Därför blir modern klimatforskning ett hot mot dem, deras identitet och vad de står för. Idag uttrycker Donald Trump klimatskepticism som presidentkandidat i USA och här hemma röstade Sverigedemokraterna nej till att skriva under Parisavtalet.
– Men samtidigt går det att fundera på om klimatskeptikerna bara är en liten grupp. Nästan hälften av USA:s väljare kan tänka sig rösta på Trump och i Storbritannien är det 30 procent som inte tycker att klimatfrågan är viktig. Det här är också en viktig generationsfråga där unga vill förändra energianvändningen bort från fossila bränslen medan äldre oftare är klimatskeptiker.
Vilka kommer till konferensen?
– Det är ett 25-tal forskare från olika delar av världen, däribland från Australien, Brasilien, Kina och Kanada. Flera är med på videolänk, vi vill göra ett så litet klimatavtryck som möjligt. Vi har samlat de mest intressanta forskarna som har granskat fenomenet klimatförnekelse. Det här är den första konferensen någonsin med fokus enbart på den frågan.
Vilket blir nästa steg för er forskare efter konferensen?
– Vi ska göra en noggrann dokumentation av presentationerna. Vår ambition är att starta ett globalt forskningsprogram i ämnet. Genom att samla kunskap kan vi hitta intressanta ingångar. Det här är en stor samhällsfråga.
Tid och plats: 27-29 oktober i Norrköping.
– Vi vill försöka förstå och ta frågan om människors förnekelse på allvar. Vi har känt till problemen med klimatförändringar sedan slutet av 1980-talet. Varför händer inte mer? Kunskapen finns, varför agerar vi inte kraftfullt? Politiker och makthavare tar inte kunskapen på tillräckligt allvar. Hur kommer det sig?
– Förnekandet av vetenskapliga resultat har bland annat förklarats med att de ofta utmanar maktrelationer och samhälleliga strukturer, klimatfrågan är ett tydligt exempel på det. Ofta finns det också ett konservativt och starkt religiöst inslag bland grupper som överhuvudtaget förnekar vetenskap, att vetenskap blir hotfullt, ett sätt att röra sig bort från religionen.
Vad har du funnit i din egen forskning?
– Jag samarbetar med Jonas Anshelm, professor vid Tema Teknik och social förändring, i de här frågorna. För några år sedan publicerade vi en artikel om klimatskepticism, den blev väldigt uppmärksammad internationellt, däribland av en amerikansk forskare i miljösociologi. I vår studie fann vi att tongivande klimatskeptiker ofta är äldre män som varit med om att bygga upp det moderna industrisamhället och som har sin identitet där. Därför blir modern klimatforskning ett hot mot dem, deras identitet och vad de står för. Idag uttrycker Donald Trump klimatskepticism som presidentkandidat i USA och här hemma röstade Sverigedemokraterna nej till att skriva under Parisavtalet.
– Men samtidigt går det att fundera på om klimatskeptikerna bara är en liten grupp. Nästan hälften av USA:s väljare kan tänka sig rösta på Trump och i Storbritannien är det 30 procent som inte tycker att klimatfrågan är viktig. Det här är också en viktig generationsfråga där unga vill förändra energianvändningen bort från fossila bränslen medan äldre oftare är klimatskeptiker.
Vilka kommer till konferensen?
– Det är ett 25-tal forskare från olika delar av världen, däribland från Australien, Brasilien, Kina och Kanada. Flera är med på videolänk, vi vill göra ett så litet klimatavtryck som möjligt. Vi har samlat de mest intressanta forskarna som har granskat fenomenet klimatförnekelse. Det här är den första konferensen någonsin med fokus enbart på den frågan.
Vilket blir nästa steg för er forskare efter konferensen?
– Vi ska göra en noggrann dokumentation av presentationerna. Vår ambition är att starta ett globalt forskningsprogram i ämnet. Genom att samla kunskap kan vi hitta intressanta ingångar. Det här är en stor samhällsfråga.
Tid och plats: 27-29 oktober i Norrköping.