91ÊÓƵ

– Mål och strategier som är fluffiga är enkla att enas kring i kommunerna, men att få fram konkreta mål som också leder till handling är betydligt svårare, säger Paul Fenton, som i sin doktorsavhandling vid Avdelningen för industriell miljöteknik, reder ut varför kommunerna säger att de vill ha en hållbar stadsutveckling och sedan fattar beslut som leder i rakt motsatt riktning.

Kommuner och europeiska städer

Han har intervjuat politiker och tjänstemän i många svenska kommuner, inte minst Norrköping där han varit en del av forskningsprojektet Hållbara Norrköping, men också i städer som Odense i Danmark, Basel i Schweiz och Göttingen i Tyskland. De tre städerna har liknande förutsättningar som Norrköping, men olika utmaningar när det kommer till kollektivtrafik, cykelvägar och gågator.

Ett exempel är Basel som är ett föredöme när det gäller kollektivtrafik och spårvägar men där det inte går att få igenom satsningar på cykelbanor.

– Cykelbanor tar plats från något annat och ingen vill släppa till utrymme, säger Paul Fenton.

Svårt även i Norrköping

Inte heller i Norrköping har någon kraft ställts bakom de vackra orden:

– Under den förra mandatperioden hade Norrköping höga ambitioner när de gäller just hållbara transporter, men nu betonar man andra aspekter. Antingen fanns inte tillräckligt med resurser eller så kanske politikerna inte trodde på det egentligen.

Det räcker inte med att det finns enstaka eldsjälar, visar det sig i hans studier.

– För att uppnå en förändring behöver det finnas människor som vill arbeta mot hållbar stadsutveckling på många håll och på flera nivåer, det gäller politiker, tjänstemän, företagare och organisationer, säger han.

Fem faktorer utgör förhandlingsutrymmet

Ett arbete mot en hållbar stadsutveckling kräver en gemensam vision som många delar och vill arbeta mot, även på lång sikt. För förändring tar tid. Paul Fenton har i avhandlingen identifierat fem faktorer som behöver finnas med för att en utveckling mot hållbarhet ska komma till stånd.

• Kommunen eller aktörerna behöver ha kapacitet att arbeta för en hållbar stadsutveckling
• De behöver mandat att göra det
• Ha resurser i form av såväl pengar som av kompetens
• De måste vara klara över processernas omfattning och det önskade resultatet
• Och inte minst, det behöver finnas en kollektiv vilja att uppnå resultat

– Vi lever i en demokrati och alla har vi ett visst personligt förhandlingsutrymme. Vill vi skapa en förändring är det de här fem faktorerna vi har att arbeta med och som vi måste påverka. Det krävs allvar, mod och vilja, säger han.

Förhållningssätt snarare än mål

För hållbar stadsutveckling är inget mål, anser han.

– Så länge vi inte kan mäta vad som är hållbar stadsutveckling kan vi heller inte veta om vi närmar oss målet, för vad är det egentligen? Ekonomi, miljö och sociala frågor måste få lika stort utrymme när vi talar om hållbar stadsutveckling. Hållbar stadsutveckling är snarare ett förhållningssätt, säger han.

Paul Fenton flyttar nu till huvudstaden för att driva ett EU-projekt kring mobilitet och transporter i stadsplaneringen för Stockholms stad. Och kommer förhoppningsvis ännu ett steg närmare frågan om vilka processer som leder mot större hållbarhet.