Samarbetsanslag
Samarbete mellan hĂ€lso- och sjukvĂ„rd, socialtjĂ€nst och Linköpings universitet för att integrera en digital intervention för att frĂ€mja hĂ€lsosamma levnadsvanor hos unga vuxna med intellektuell funktionsnedsĂ€ttning (Ulrika MĂŒssener, HMV)
Ulrika MĂŒssener, bitrĂ€dande professor.Charlotte Perhammar
Unga vuxna med intellektuell funktionsnedsÀttning (IF) har en sÀmre hÀlsoprofil och högre dödlighet jÀmfört med unga vuxna i den allmÀnna befolkningen. Generellt sett har gruppen en mer stillasittande livsstil, mer ohÀlsosam kost och mer social exkludering. De löper dÀrmed en ökad risk att utveckla livsstilssjukdomar, men fÄr ofta otillrÀckligt stöd kring hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder.
Det saknas vetenskapligt baserad kunskap om hur man inom hÀlso- och sjukvÄrdens respektive socialtjÀnstens verksamhetsomrÄden pÄ ett systematiskt, hÄllbart och praktiskt genomförbart sÀtt kan arbeta med att stötta unga med IF att Àta mer hÀlsosamt, öka fysisk aktivitet, begrÀnsa stillasittande och minska socialt utanförskap.
e-HÀlsa, dÀr digitala verktyg anvÀnds för att ge information och stöd, Àr en vÀl etablerad metod för att frÀmja levnadsvanor hos unga vuxna utan IF. Vetenskapligt utvecklade och utvÀrderade hÀlsofrÀmjande digitala interventioner anpassade till unga vuxna med IF saknas.
Det övergripande syftet i forskningsprojektet Àr dÀrför att utveckla, implementera och utvÀrdera en digital intervention för att frÀmja goda levnadsvanor för unga personer med IF.
För att kunna förbereda och realisera denna forskning kommer workshops genomföras i nÀra samarbete med professionella inom bÄde hÀlso- och sjukvÄrden och socialtjÀnsten. Under dessa workshops kommer personal frÄn dessa tvÄ organisationer att fÄ trÀffas för att diskutera faktorer som frÀmjar och hindrar hÀlsofrÀmjande arbete riktat till unga med IF och ge förslag pÄ vilka insatser och ÄtgÀrder som behövs för att utveckla hÀlsofrÀmjande insatser. Deltagarna kommer ocksÄ att fÄ konkretisera hur arbetet med att utveckla en digital intervention kan genomföras samt hur interventionen kan implementeras inom respektive verksamhetsomrÄde.
En samskapande metod kommer att tillÀmpas, viket innebÀr att forskningen kommer att genomföras tillsammans med, snarare Àn pÄ, de berörda grupperna (unga vuxna med IF, hÀlso-och sjukvÄrd samt socialtjÀnst). Projektet Àr dÀrmed praktiknÀra och kommer att genomföras i nÀra samarbete mellan forskning och praktik.
Samverkansbidraget förvÀntas att bidra med ökad förstÄelse av hur utvecklingen av hÀlsofrÀmjande digitala interventioner för denna ofta exkluderade och marginaliserade grupp kan genomföras. Projektet avser att frÀmja kunskapsuppbyggnad och utveckling av hÀlsofrÀmjande arbete inom hÀlso- och sjukvÄrd och socialtjÀnsten genom att anvÀnda digitaliseringens möjligheter.
Funktionell avbildning av mikrocirkulationen som stöd vid behandling av diabetiska fotsÄr (Tomas Strömberg, IMT)
Tomas Strömberg1*, Martin Hultman1,2, Ingemar Fredriksson1,2, Marcus Larsson1, Helene Zachrisson3,4, HĂ„kan PĂ€rsson3,5, Sofie Aronsson3,4. 1 Institutionen för medicinsk teknik, 2 Perimed AB, JĂ€rfĂ€lla Stockholm, 3 Institutionen för hĂ€lsa, medicin och vĂ„rd, 4 Region Ăstergötland, 5l Region Kalmar, * Huvudsökande.
Projektet ska utveckla protokoll och algoritmer baserade pÄ funktionell avbildning av mikrocirkulationen för att stödja behandlingen av diabetiska fotsÄr. MÄlgruppen Àr patienter som remitteras till ett multidisciplinÀrt diabetesfotsÄrsteam som normalt finns vid ett Universitetssjukhus. Denna högspecialiserade vÄrd saknar idag adekvata metoder för att objektivt utvÀrdera fotens mikrocirkulatoriska funktion. En fungerande mikrocirkulation Àr en nödvÀndig förutsÀttningen för sÄrlÀkning. Vi har utvecklat en ny metod för avbildning av hudens mikrocirkulation som simultant mÀter blodflöde och blodets syresaturation. Metoden har utvÀrderats pÄ patienter med benartÀrsjukdom och kronisk ischemi dÀr fotens mikrocirkulation mÀttes före och en dag efter endovaskulÀr intervention. Nedan visas resultatet för en patient vid en lyckad intervention med ÄterstÀllt artÀrflöde till foten. Blodflödet i mikrocirkulationen ökade och uppvisade hjÀrtsynkrona pulsationer. Fotot nedan visar en rodnad i vÀnster fot pÄ grund av ökat blodflöde.
MÄlet med projektet Àr att:
- Utveckla ett patientvÀnligt protokoll för funktionell avbildning av fotens mikrocirkulation med en kombination av lokal vÀrmning av huden, höjning respektive sÀnkning av benet samt standardisering av viktiga mÀtförhÄllanden som rumstemperatur.
- UtvÀrdera protokollet i en tvÀrsnittsstudie pÄ friska personer och patienter med diabetiska fotsÄr. Identifiera mÀtparametrar som sÀrskiljer mellan friska personer och patienter med diabetes.
Protokollet ska anvÀndas vid longitudinella studier av fotens mikrocirkulation vid behandling av diabetiska fotsÄr. Det lÄngsiktiga mÄlet Àr att utveckla en metod för funktionell avbildning av fotens mikrocirkulation för att stödja behandlingen av diabetiska fotsÄr.
Kristin Thomas, HMV
Anslag frÄn Seed
Supporting Physical Activity- RefusalÂŽs Comeback â SPARC, en randomiserad, kontrollerad studie (Hanna Tigerstrand Grevnerts, HMV)
Foto Emma Busk Winquist
SPARC Àr en randomiserad kontrollerad studie dÀr vi vill undersöka om vi kan öka den fysiska aktiviteten och motivationen hos högstadieelever med problematisk skolfrÄnvaro, genom att anvÀnda en mobilapp och trÀningsredskap. Andelen barn med en problematisk skolfrÄnvaro har ökat i Sverige de senaste Ärtiondena. MÄnga av dessa barn lider av psykisk ohÀlsa som kan göra det Ànnu svÄrare att komma tillbaka till skolan. DÄ barnen ofta missar skolans idrott och lek pÄ raster finns Àven en risk att de har en lÀgre fysisk aktivitet Àn sina skolkamrater. Fysisk aktivitet har visats inte bara kan ge en tydligt pÄvisad positiv effekt pÄ existerande psykisk ohÀlsa (framför allt vid depression och Ängest) utan kan Àven verka preventivt.
TrÀningsappen, som heter Phystic, med tillhörande redskap Àr utvecklad av forskargruppens med dr. Oskar Lundgren. Den innehÄller olika trÀningsprogram som anpassas efter varje deltagares trÀningsvana, önskemÄl och intressen (t.ex. kampsport, dans, yoga, styrka osv.). I appen finns ocksÄ motivations- och mindfulnessövningar som Àr frivilliga att göra. Syftet med dessa Àr att frÀmja en lÄngsiktig motivation för trÀning och fysisk aktivitet, samt att förebygga den minskade motivation som ofta uppstÄr efter den första fasen nÀr det Àr nytt och roligt att trÀna med appen.
Vi planerar att inkludera högstadieelever som skolorna identifierar som att ha en problematisk skolfrÄnvaro pÄ minst 15 % föregÄende termin. Vid inklusion fÄr studiedeltagarna bÀra en aktivitetsmÀtare i 10 dagar innan interventionen börjar och svara pÄ en enkÀt. Deltagare som slumpas till att trÀna med appen gör det under 12 veckor, medan de som hamnar i kontrollgruppen fÄr tre pÄminnelser/info om att vara fysiskt aktiva under samma period. Efter 12 veckor fÄr bÀgge grupperna bÀra aktivitetsmÀtare och fylla i enkÀter igen och sedan fÄr deltagare i interventionsgruppen vÀlja om de vill fortsÀtta trÀna med appen. Kontrollgruppen fÄr dÄ ocksÄ möjlighet att trÀna med appen. Efter ytterligare 12 veckor fÄr deltagarna bÀra aktivitetsmÀtare i 10 dagar och fylla i enkÀter igen.
EnkÀterna handlar bland annat om instÀllning och tilltro till egna förmÄgan till fysisk aktivitet, skattning av egna fysiska aktiviteten och mentalt vÀlmÄende. Vi samlar Àven in data via Phystic om varje deltagares trÀningsmÀngd, val av övningar m.m. Som stödfunktion finns en chatt i appen, dÀr deltagare kan stÀlla frÄgor vid behov, och dÀr vi ocksÄ skickar ut förfrÄgan om hur det gÄr varje vecka, bÄde för att sÀkerstÀlla att deltagare upplever sig trygga i att de kan frÄga och som stöd och motivation till att hÄlla igÄng trÀningen. Vi planerar att starta upp pilotstudie till vÄren 2024 och hoppas kunna starta huvudstudien ett Är senare.
Utveckling av en innovativ e-hĂ€lsointervention för att stödja nutritionsvĂ„rd hos patienter med smĂ€rtrehabilitering â en genomförbarhetsstudie (Huan-Ji Dong, HMV)
NutritionsvÄrd och hÀlsosamma kostvanor för smÀrthantering har pÄ senare tid rönt stort intresse inom smÀrtforskningen. Finansiering frÄn StyrkeomrÄde e-HÀlsa kommer att anvÀndas för att inkludera nutritionsvÄrd i smÀrthanteringen inom nuvarande smÀrtrehabilitering. Vi kommer att genomföra en mobiltelefonbaserad intervention för att frÀmja hÀlsosam livsstil och stötta beteendeförÀndringar (t.ex. matvanor) hos individer. Patienter med ohÀlsosamt BMI kommer att bjudas in till att anvÀnda appen Diet4painrelief som Àr en plattform för att implementera nutritionsvÄrd inom en specialiserad smÀrtrehabiliteringsklinik. Diet4painrelief innehÄller ett verktyg för att följa basal nutritionsstatus och intag av hÀlsosam och ohÀlsosam mat och dryck under tre 24-timmarsmÀtningar. DÀrefter kommer patienterna att erhÄlla ett personligt beteendeÀndringsprogram för kostoptimering. Under rehabiliteringsprocessen kommer vÄr dietist att följa upp utvecklingen för varje deltagare vid olika tidpunkter genom personliga möten och en chat-funktion i Diet4painrelief.
En stor fördel med detta tillvÀgagÄngsÀtt Àr att nutritionsvÄrd kommer att bli en del av den vardagliga kliniska rutinen och att deltagarna Àr patienter i behov av smÀrtrehabilitering. DÄ e-hÀlsa möjliggör att leverera vÄrd skrÀddarsydd till patienternas behov förvÀntar vi oss att denna genomförbarhetsstudie kan ge vÀgledning till design av en större studie för att nÄ fler patienter med kronisk smÀrta och samsjuklikhet (ex. fetma).
Effekter av teleyoga pĂ„ patienter med pulmonell arteriell hypertension (PAH) â en digitalt levererad nationell randomiserad kontrollerad studie (Joanna-Maria Papageorgiou, HMV)
Foto Emma Busk Winquist
Pulmonell Arteriell Hypertension (PAH) Àr en sÀllsynt, progressiv och allvarlig sjukdom som i första hand involverar arteriolerna i lungkÀrlbÀdden. PAH leder till vÀggförtjockning och ökat flödesmotstÄnd, vilket resulterar till att höger hjÀrtkammare behöver ta i hÄrdare för att upprÀtthÄlla normala hjÀrtminutvolymer. Obehandlad sjukdom leder till högerkammarsvikt och död.
PAH-patienterna har mÄnga symptom. Vanligast Àr anstrÀngningsutlöst andfÄddhet, men Àven bröstsmÀrta och svimning vid anstrÀngning kan förekomma. Patienterna rapporterar nedsatt hÀlsorelaterad livskvalitet och Àven rÀdsla till trÀning. European Society of Cardiology rekommenderar dock regelbunden trÀning hos stabila patienter i de senaste publicerade riktlinjerna.
Anslaget frÄn e-HÀlsa kommer att anvÀndas till en studie inkluderande PAH-patienter frÄn hela landet. Patienterna kommer att randomiseras i tvÄ grupper, dÀr den ena (kontrollgruppen) kommer att erhÄlla sedvanlig rÄd och den andra (teleyoga-gruppen) kommer att trÀna yoga pÄ distans 2 gÄnger i veckan (1 timme/gÄng) under 12 veckor. Live-strömmade yogasessioner kommer att ledas av en medicinsk yogainstruktör och patienterna uppmuntras att Àven trÀna resterande dagar i hemmet med hjÀlp av en applikation.
Det övergripande syftet Àr att utvÀrdera effekterna av digitalt utförd yoga hos PAH-patienter med avseende pÄ fysisk aktivitet, hÀlsorelaterad livskvalitet, Ängest, depression, sömn och kognition. MÀtningar av 6-minuters gÄngstrÀcka (digitalt utförd med hjÀlp av en applikation) likasÄ besvarandet av olika frÄgeformulÀr kommer att ske bÄde före randomiseringen, efter 12 veckor och efter 1 Är.
UtvĂ€rdering av ett internetbaserat stöd- och utbildningsprogram för patienter som vĂ€ntar pĂ„ njurtransplantation frĂ„n avlidna donatorer â En genomförbarhetsstudie (Kristina Nilsson, HMV)
Njurtransplantation Ă€r förstahandsvalet vid terminal njursvikt, och majoriteten (80 %) av de som transplanteras fĂ„r en njure frĂ„n avlidna donatorer. En utmaning Ă€r att efterfrĂ„gan pĂ„ njurar överstiger tillgĂ„ngen, vilket skapar lĂ„nga vĂ€ntetider, ofta 2â5 Ă„r, och ofta med nödvĂ€ndig dialysbehandling. Studier visar att vĂ€ntetiden Ă€r fysiskt och psykiskt pĂ„frestande. MĂ„nga upplever ovisshet, oro och nedstĂ€mdhet. Patienter som vĂ€ntar pĂ„ transplantation har brist pĂ„ energi och har ofta orealistiska förvĂ€ntningar pĂ„ livet efter transplantationen. Det efterfrĂ„gas dĂ€rför stöd- och utbildningsprogram som riktar sig till de som vĂ€ntar pĂ„ njurtransplantation. Ett internetbaserat stöd- och utbildningsprogram som patienten kan anvĂ€nda i sitt hem, nĂ€r det passar denne sjĂ€lv, kan dĂ€rmed vara en möjlig lösning för att tillhandahĂ„lla lĂ€ttillgĂ€ngligt och likvĂ€rdigt stöd och utbildning, men har inte tidigare funnits för denna patientgrupp.
VÄr forskargrupp har utvecklat ett internetbaserat stöd- och utbildningsprogram för dessa patienter, och involverat flera grupper av intressenter (patienter som vÀntar/vÀntat pÄ njurtransplantation, deras anhöriga samt vÄrdpersonal med kompetens och erfarenhet inom njur- och transplantationsvÄrd) gÀllande programmets innehÄll och design. Stöddelarna i programmet baseras pÄ kognitiv beteendeterapi. Med hjÀlp av e-HÀlsas Seed grant ska vi genomförbarhetstesta programmet i en randomiserad kontrollerad pilotstudie med 80 patienter. Deltagarna lottas till omedelbar start eller en vÀntelist-kontrollgrupp. Studien mÀter bland annat kunskaper om njurtransplantation, egenvÄrdsförmÄga, psykisk ohÀlsa, acceptans av kronisk sjukdom och livskvalitet före och efter intervention, samt samlar in deltagarnas erfarenheter genom intervjuer. Genomförbarhetsstudien förvÀntas ge vÀgledning inför en större randomiserad kontrollerad studie.
Telemonitorering av patienter med KOL: Hemtester och ökad inkludering (Petra Jacobson, HMV)
VÄrt pilotprojekt med finansiering frÄn Seed Grant kommer att utforska innovativa sÀtt att förbÀttra vÄrden för patienter med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom).
System för telemonitorering av patienter med olika kroniska sjukdomar prövas och anvÀnds kliniskt i varierande omfattning i landets regioner. Generellt Àr telemonitorering av patienter med KOL Ànnu inte lika utbrett som t.ex. monitorering av patienter med hjÀrtsvikt eller högt blodtryck, men behovet Àr lika stort. Allvarliga försÀmringsperioder, sÄ kallade exacerbationer, hos KOL-patienter Àr förknippade med betydande sjuklighet och död. Patienternas ÄterhÀmtning gÄr lÄngsamt och svÄra exacerbationer blir en stor börda för bÄde patienter, anhöriga och hÀlso- och sjukvÄrden. Telemonitorering av KOL-patienter med syfte att tidigt upptÀcka exacerbationer Àr dÀrför av största vikt och behöver anvÀndas av fler. Emellertid har bristen pÄ legitimerade sjuksköterskor varit ett av hindren att komma igÄng med telemonitoreringen i en större skala.
Den första delen av vĂ„r pilotstudie fokuserar dĂ€rför pĂ„ att Ă€ven involvera undersköterskor för att telemonitorera KOL-patienter i hemmet genom systemet ImagineCare, en digital plattform för monitorering som anvĂ€nds inom Region Ăstergötland. Vi planerar att utvĂ€rdera hur undersköterskestöd kan öka inklusionshastigheten av KOL-patienter i denna digitala vĂ„rdmiljö. Vi kommer att utvĂ€rdera övervakningen och sĂ€kerstĂ€lla att kvaliteten bibehĂ„lls.
Den andra delen av studien riktar sig mot att utforska möjligheten för KOL-patienter att sjÀlva utföra CRP-tester (C-reaktivt protein) hemma. Enligt nya riktlinjer frÄn GOLD 2023 samt LÀkemedelsverkets rapport om KOL frÄn 2023, ska KOL-exacerbationers svÄrighetsgrad bedömas utifrÄn framförallt objektiva parametrar, bland annat CRP-vÀrdet. Genom att tillhandahÄlla test-kit för CRP-mÀtning vill vi ge patienterna verktyg för aktivt deltagande i sin egen vÄrd och samtidigt underlÀtta för tidig upptÀckt av eventuella exacerbationer. Vi vill undersöka och bedöma KOL-patienters förmÄga att sjÀlva utföra CRP-test hemma. Metoden Àr ocksÄ sÀrskilt relevant med tanke pÄ den ökande anvÀndningen av digitala vÄrdbesök. Dessutom Àr det av vÀrde att kontrollera CRP differentialdiagnostiskt dÄ patienten kan ha en bakteriell luftvÀgsinfektion sÄsom pneumoni. Vi tror att dessa innovationer kan spela en central roll i framtidens vÄrd av KOL-patienter. Den erhÄllna forskningsfinansieringen möjliggör genomförandet av vÄr pilotstudie för att utvÀrdera dessa metoder och lÀgga grunden för en större randomiserad kontrollerad studie, eKOL.
Utveckling och test av en kulturellt anpassad webbsida för att stötta egenvÄrd hos migranter med typ 2 diabetes, inom PrimÀrvÄrden. (Sara Pettersson, HMV)
Migranter frÄn Mellanöstern som har invandrat till Europa utgör en sÄrbar grupp nÀr det gÀller egenvÄrd vid typ 2 diabetes och uppvisar ofta en bristande glykemisk kontroll med risk att utveckla diabetesrelaterade komplikationer. DiabetesvÄrden bidrar ofta till ojÀmlikheter mellan ursprungsbefolkningen och migranter. Faktorer som kan bidra till ojÀmlikheter inom vÄrden inkluderar kulturella hinder för tillgÄng till vÄrd, sprÄkliga och kulturella skillnader, varierande hÀlso- och lÀskunskapsnivÄer och medvetenhet om diabetesvÄrd. Forskning visar fördelar med kulturellt anpassad diabetesutbildning jÀmfört med konventionell diabetesutbildning och att patientutbildning dÀr kultur beaktas av kulturellt kompetenta vÄrdgivare bör utvecklas.
En ny metod för berÀkning av intrakardiellt blodflöde med hjÀlp av fotonrÀkningstomografi (Jonas Lantz, HMV)
I vÄrt tidigare arbete upptÀckte vi att tidsupplöst hjÀrt-CT-avbildning innehÄller en skatt av information bortom det som möter ögat. Genom att anvÀnda tekniska metoder pÄ lÀttillgÀngliga kliniska avbildningsdata kunde vi berÀkna intrikata detaljer av blodflödet inom hjÀrtat (Lantz, 2016). VÄra patient-specifika flödessimulationer, hÀrledda enbart frÄn CT-skanningar, har visat sig vara bÄde noggranna och insiktsfulla, och matchar kvaliteten pÄ resultat erhÄllna frÄn 4D-flödes-MRI (Lantz, 2018, 2019). Detta etablerar förtroende för vÄr metod och dess praktiska anvÀndbarhet.
Ăven om 4D-flödes-MRI tillhandahĂ„ller vĂ€rdefulla data om intrakardiellt flöde, erbjuder vĂ„r 4D-flödes-CT-metod unika fördelar. Den extraherar denna information frĂ„n en CT-skanning utan behov av ytterligare MRI-skanningar. Dessutom möjliggör vĂ„r simuleringsbaserade CT-metod högre upplösning, extrahering av ytterligare parametrar som inte Ă€r mĂ€tbara med andra metoder, och utforskning av hypotetiska scenarier för olika behandlingsalternativ. VĂ„r nuvarande simuleringsram har emellertid begrĂ€nsningar och krĂ€ver betydande berĂ€kningsresurser och expertintervention. Komplex hjĂ€rtrörelse, inklusive myokardisk sammandragning och rörelse av hjĂ€rtklaffar, introducerar utmaningar som förlĂ€nger tiden frĂ„n CT-insamling till simuleringsresultat. Integrering av rumsligt högupplöst fotonrĂ€knande CT-data, som beskriver hjĂ€rtmorfologi i finare detalj, ökar komplexiteten.
För att övervinna dessa hinder föreslĂ„r vi en ny metod med hjĂ€lp av en ny berĂ€kningsmetod. Denna teknik tar itu med komplexiteten med strukturell rörelse som konventionella flödeslösare har svĂ„rt att hantera, genom att ersĂ€tta grĂ€nserna som definierar blodpoolen med en kraft-funktion. Ăven om den Ă€r tekniskt krĂ€vande, Ă€r denna teknik lovande och bör kunna inkludera mer intrikat geometri och hjĂ€rtrörelse i flödessimulationer. VĂ€rt att notera Ă€r att den fördjupade grĂ€nsmetodiken inte har tillĂ€mpats pĂ„ fotonrĂ€kningstomografidata med hög upplösning som involverar komplex hjĂ€rtrörelse, vilket gör vĂ„rt projekt sĂ€rskilt spĂ€nnande.
VÄrt mÄl Àr att genomföra en pilotstudie för att bedöma möjligheterna och utmaningarna hos denna metod för att simulera intrakardiellt blodflöde direkt frÄn kliniska CT-bilder. Integrationen av denna teknik med fotonrÀkningstomografidata med hög upplösning erbjuder en idealisk testmiljö.
Utveckling av ett samskapat digitalt stödprogram med och för anhöriga till personer med hjÀrtsvikt (Hanna Allemann, HMV)
HjÀrtsvikt Àr vanligt och utöver att den som drabbas blir tröttare, mer andfÄdd, och fÄr minskad förmÄga att vara fysiskt aktiv över tid, sÄ drabbas personen ofta ocksÄ av symptom pÄ depression och Ängest och kan uppleva en försÀmrad livskvalitet. Den breda pÄverkan och det oförutsÀgbara förloppet som hjÀrtsvikten innebÀr pÄverkar ocksÄ anhöriga. För att stötta anhöriga som gör insatser och som vill och kan fortsÀtta att vara till hjÀlp för den som Àr sjuk sÄ har vi samskapat ett stödprogram med och för anhöriga. Syftet med programmet Àr att anhöriga ska bli mer medvetna om sin situation och att de ska fÄ mer kunskap om hjÀrtsvikt. En förhoppning Àr att det ska erbjuda stöd som kan hjÀlpa anhöriga att sjÀlva mÄ bra, med en ytterligare förhoppning om att det ocksÄ kan leda till att personen med hjÀrtsvikt kan fÄ bra stöd.
Stödprogrammet Àr publicerat pÄ 1177, men ingÄr just nu i en randomiserad kontrollerad studie och Àr dÀrför inte tillgÀngligt för allmÀnheten. Stödprogrammet bestÄr av 15 olika moduler som tar upp olika Àmnen sÄsom sömn, förÀndrade relationer, att planera inför framtiden vid allvarlig sjukdom och om livets slutskede. I modulerna finns exempelvis bÄde texter, bilder, intervjuer och videofilmade förelÀsningar. Det breda innehÄllet Àr tÀnkt att kunna anpassas till att anhöriga kan ha olika relationer till den som Àr sjuk och ocksÄ till att de kan ha varit i en anhörigsituation en kortare eller lÀngre tid.
Under processen att utveckla programmet har övervÀganden gjorts i relation till att skapa ett stöd som Àr hÄllbart över tid och ocksÄ möjligt att implementera i den reguljÀra hÀlso- och sjukvÄrden. Av den anledningen sÄ saknas möjlighet för anhöriga att kommunicera med varandra eller med vÄrdpersonal trots att det hÀr var saker anhöriga uttryckte genom samskapandeprocessen att de hade uppskattat. I intervjuer har anhöriga som anvÀnt det fÀrdiga programmet uttryckt att stödprogrammet var anvÀndbart, men det framkom ocksÄ att det kunde uppfattas som omfattande och tidskrÀvande att ta del av innehÄllet.
Vi vill dÀrför testa om vi med hjÀlp av en stor sprÄkmodell (large language model) sÄsom OpenAI:s ChatGPT kan stötta anhöriga i att fÄ personligt utformade svar pÄ sina frÄgor och funderingar. Projektet har som syfte att utforska om det Àr genomförbart att anvÀnda en sprÄkmodell som specifikt trÀnats pÄ innehÄllet i stödprogrammet för att kunna ge anhöriga relevanta och trovÀrdiga svar. Inom ramen för detta projekt som startat i januari 2024 sÄ Àr mÄlet att utveckla och testa en prototyp. Detta inkluderar utveckling av testscenarier och dokumentation av utvecklings- och testprocesser för att utvÀrdera prototypen.
I projektet samarbetar vi med forskare pÄ bÄde Tekniska och Filosofiska fakulteten vid Linköpings universitet.
William Lövfors, IMT
Inbjudan av gÀstforskare
Inbjudan av fysiologen frÄn UmeÄ universitet till Linköpings universitet och Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus för utveckling av ett multicenterprogram för fetmaforskning med en ny e-hÀlsolösning för rörelseparadoxen* (Oskar Lundgren, H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus och BKV)
Ăvervikt och obesitas (fetma) hos barn och ungdomar Ă€r ett vĂ€xande problem som hittills varit notoriskt svĂ„rt att ta fram fungerande behandlingsprogram för. Det finns mĂ„nga skĂ€l till att det har varit sĂ€rskilt svĂ„rt att behandla obesitas hos ungdomar. Ett av skĂ€len Ă€r att tidigare modeller och interventioner har underskattat betydelsen av de psykologiska faktorer som hindrar eller underlĂ€ttar förĂ€ndringar i livsmönster som kan bli hĂ„llbara över tid.
Oskar Lundgren, överlÀkare pÄ H.K.H. Kronprinsessan Victorias Barn- och Ungdomssjukhus, US Linköping och universitetslektor pÄ Avdelningen för Barn- och Kvinnors HÀlsa (BKH), har tillsammans med en grupp kollegor, utvecklat en mobilapp som adresserar den grundlÀggande motivationsproblematiken bakom utvecklingen och vidmakthÄllandet av övervikt och obesitas.
Mobilappen Phystic, med tillhörande vikt i rostfritt stĂ„l, levererar instruktioner till daglig rörelse, och frĂ„n dag ett fĂ„r anvĂ€ndaren Ă€ven mental trĂ€ning i form av motivationsövningar, reflektion, avspĂ€nning och mindfulness. Appen har utvecklats i samarbete med LiU Innovation, LEAD och Region Ăstergötland och prototyper testas just nu i en första pilotstudie med ungdomar med obesitas i Linköping, Norrköping och Motala.
Forskargruppen har nyligen inlett ett samarbete med en grupp vid UmeÄ Universitet och börjat skissa pÄ en multicenterstudie som tar ett helhetsgrepp pÄ problematiken med obesitas hos ungdomar. Gruppen i UmeÄ leds av muskelfysiologen Apostolos Theos och i hans forskargrupp ingÄr barnlÀkare, fysioterapeuter och forskarkollegor som har lÄng erfarenhet av att studera molekylÀra och endokrinologiska förÀndringar vid obesitas.
Samarbetsanslaget frÄn StyrkeomrÄde e-HÀlsa betyder att forskargrupperna fÄr en unik möjlighet att lÀra av varandras erfarenheter och snabbt komma vidare i det praktiska arbetet med att sjösÀtta multicenterstudien, dÀr nya inslag av e-HÀlsa och digital vÄrd kan vidareutvecklas och komma ett stort antal ungdomar till nytta. Anslaget innebÀr Àven att fler medarbetare, bÄde i Linköping och
UmeÄ, kan fÄ bli delaktiga i planeringen och genomförandet av studien och pÄ sÄ sÀtt bidra till rekryteringen av nÀsta generation forskare inom omrÄdet e-hÀlsa.
*Rörelseparadoxen anvÀnds ibland som benÀmning av fenomenet att mÄnga individer vet hur hÀlsobringande det Àr att vara aktiv men ÀndÄ fastnar i ett inaktivt livsmönster. Termen anvÀnds, förvirrande nog, Àven som beskrivning av fenomenet att fysisk aktivitet i förvÀrvsarbete sÀllan har samma positiva effekter som fysisk aktivitet pÄ fritiden.