Namn: Ove Jansson
Utbildning: B.Sc, M.Sc Kognitionsvetenskap, Linköpings universitet (LiU)
Jobb: Forskningsingenjör pÄ Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
Examen: B.Sc 2013, M.Sc, 2015
Vad jobbar du med?
Totalförsvaret Ă€r den verksamhet som syftar till att förbereda Sverige för krig och bestĂ„r av det militĂ€ra försvaret och det civila försvaret. Inom dessa ramar bedriver jag tillĂ€mpad forskning. TillĂ€mpad forskning syftar till anvĂ€ndningen av vetenskapliga teorier och metoder i en fysisk miljö. Man skulle kunna sammanfatta det med att jag tar teorier och metoder frĂ„n grundforskning och anvĂ€nder dessa i en âverklig miljöâ för att bidra till att stödja Sveriges Försvarsmakt och civila myndigheter i syfte att skydda Sverige och dess befolkning. MĂ„let Ă€r att de civila myndigheterna och det militĂ€ra försvaret fĂ„r resultat och rekommendationer baserat pĂ„ robust vetenskap.Kan du berĂ€tta om ditt jobb? Vad gör du?
FOI bestĂ„r av ett flertal enheter och jag arbetar vid enheten vid namn âMĂ€nniska, Teknik och Organisationâ. Min enhetschef beskrev det en gĂ„ng som avdelningens svarta fĂ„r, detta av anledningen till att vĂ„rt arbetsomrĂ„de Ă€r vĂ€ldigt brett. SjĂ€lv arbetar jag nu i 6 olika projekt vilka varierar i innehĂ„ll. Just nu arbetar jag med frĂ„gor som âvilka mĂ€nskliga förmĂ„gor som bĂ€st kan förutspĂ„ prestation i en viss tjĂ€nstâ, âhur ska interaktionen ske för att mĂ€nniskan pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt ska samspela med autonoma obemannade farkosterâ och âhur mĂ€nniskan och mĂ€nniskans olika funktioner kan förstĂ€rkas och förbĂ€ttras med olika teknologierâ.Hur ser en vanlig arbetsvecka ut?
Hos mig finns det knappt nĂ„got som heter âen vanlig arbetsveckaâ. Ibland kan man sitta en hel dag och lĂ€sa in sig pĂ„ litteratur och tidigare forskning, för att under nĂ€stkommande dag springa med pĂ„ en bataljonsövning och genomföra observationer, för att sedan komma hem och packa vĂ€skan och flyga ivĂ€g till ett annat land för ett internationellt samarbete. Eftersom vi alltid Ă€r flera som arbetar i samma projekt sĂ„ Ă€r det till viss del flexibelt vilka arbetsuppgifter man utför, men man fĂ„r vara beredd pĂ„ att det blir lite obekvĂ€mt ibland!Vad Ă€r det bĂ€sta med ditt jobb?
SjĂ€lva enheten jag jobbar pĂ„ Ă€r pĂ„ ett sĂ€tt det bĂ€sta med mitt jobb. Alla mina kollegor Ă€r vĂ€ldigt kompetenta och tillsammans har vi kunskap inom sĂ„ mĂ„nga omrĂ„den att det alltid finns ett bollplank nĂ„gonstans. Ett annat âbĂ€staâ Ă€r stoltheten man kĂ€nner nĂ€r man genomför arbetsuppgifter, att veta att man faktiskt gör skillnad och för varje resultat man fĂ„r sĂ„ bidrar man till att Sveriges försvarsförmĂ„ga blir bĂ€ttre.Vilka Ă€r utmaningarna med ditt jobb?
En utmaning som finns idag Àr mÀngden arbete man ska utföra pÄ den korta tid som projekten har. Det kÀnns som ett arbete aldrig blir sÄ bra som man vill och att det alltid finns mer som mÄste göras. En annan stor utmaning Àr precisionen vi mÄste ha i vÄrt arbete. Om gör misstag vid genomförande av projektet och sedan ger fel rekommendationer sÄ kan det fÄ katastrofala konsekvenser. Det gÀller att alltid prestera pÄ topp och inte tappa fokus.Hur sÄg din vÀg in i arbetslivet ut, och till den position du har idag?
Jag skulle sÀga att min vÀg in i arbetslivet började redan pÄ studenttiden. NÀr jag lÀste det andra Äret pÄ det kognitionsvetenskapliga kandidatprogrammet sÄ började jag pÄ deltid undervisa vid Linköpings universitet (frÀmst dÄ inom programmering). Tydligen var jag ganska bra pÄ att undervisa sÄ fick fortsÀtta undervisa under resterande kandidattiden och Àven senare nÀr jag genomförde masterprogrammet (med utökad kursmÀngd och kursansvar).Efter jag var klar pÄ masterprogrammet hade jag under en kort period varit forskningsassistent vid Jönköpings Internationella Handelshögskola (JIBS) och fortsatte Àven undervisa pÄ LiU och genomförde Àven kortare projektuppdrag för andra institutioner vid LiU.
NĂ€r JIBS inte lĂ€ngre tillĂ€t mig att undervisa pĂ„ LiU sĂ„ slutade jag den tjĂ€nsten och fick rollen som Universitetsadjunkt inom (interaktions)design pĂ„ LiU vid institutionen för datavetenskap. Parallellt med detta fick jag Ă€ven en forskartjĂ€nst vid SICS East (Swedish Insitute of Computer Science) dĂ€r jag genomförde diverse uppdrag och i slutet var jag Ă€ven processledare för ett projekt som syftade till att digitalisera/förbĂ€ttra logistikkedjan hos offentliga aktörer inom Region Ăstergötland (vid den tiden hade SICS East blivit RISE SICS East).
Dock blev jag aldrig klar med projektet för digitalisering utan jag lÀmnade RISE SICS East för att bedriva forskning inom Sveriges Totalförsvar, dÀr jag Àr idag.
Varför valde du att lÀsa kognitionsvetenskap vid Linköpings universitet?
I början ville jag bli Civilingenjör inom datateknik (för alla ville bli civilingenjörer nÀr jag vÀxte upp). Efter tvÄ mÄnader pÄ utbildningen sÄ förstod jag att jag inte alls ville bli civilingenjör. Efter att jag slutade min resa mot att bli civilingenjör sÄ jobbade jag ett halvÄr och funderade pÄ vad det var som civilingenjörslinjen saknade och det var helt enkelt den psykologiska aspekten. DÄ stod jag och valde mellan att antingen bli psykolog eller kognitionsvetare. Jag vet nu i slutÀndan inte varför jag blev kognitionsvetare, antingen var det bara slump eller sÄ var det programbeskrivningen om mÀnniskans tÀnkande som lockade.Nu nÀr jag Àr 10 Är Àldre och tvÄ examen rikare kan jag sÀga att det var mycket mer Àn psykologin som civilingenjörslinjen saknade och denna kunskap tvivlar jag pÄ att jag skulle fÄtt pÄ psykologprogrammet.
Vad tyckte du om utbildningen?
Om man ser till att klara kurser var den för mig vÀldigt lÀtt dÄ jag har bra minne. Samtidigt mÄste man förstÄ att man inte Àr pÄ universitetet för att endast klara tentor (oavsett vad CSN tycker). Programmet blir mycket svÄrare nÀr man ser till hur mycket eget ansvar man fÄr under studiernas gÄng och mycket ansvar hamnade pÄ en sjÀlv. Det svÄra i programmet ligger i att förstÄ hur saker och ting hör ihop. Varje kurs som man lÀste (som vid en första anblick var helt annorlunda en den förra) handlade om att förstÄ hur mÀnniskan tÀnker och efter ett tag ser man hur kurser samspelar, kompletterar och utmanar varandra. NÀr man nÄdde den nivÄn var utbildningen verkligen briljant, men det tar nÄgra kurser innan man förstÄr sambandet.En annan stor fördel som programmet hade var faktiskt de forskare, doktorander och adjunkter kopplade till programmet. De hade en sÄ pass öppenhet att man utan problem kunde knacka pÄ deras dörrar och frÄga om saker man inte förstod eller om man bara ville diskutera nÄgonting.
Vad var det bÀsta med utbildningen?
Kompetensen hos de som undervisar Ă€r ett stort plus. Hur kurser samspelar var ocksĂ„ vĂ€ldigt bra. Jag skulle nĂ€stan vilja beskriva utbildningen som en riktigt bra skriven bok dĂ€r saker och ting hör ihop och Ă€r inte korta lösryckta kapitel, men ibland mĂ„ste man komma till kapitel 7 av 10 för att förstĂ„. En annan stor fördel Ă€r att utbildningen blir vad man gör den till. Ju högre ambitioner och kompetens du har, desto högre utmaning har du.Ăr det nĂ„got speciellt som du har med dig frĂ„n din utbildning som du har nytta av i ditt nuvarande arbete?
Jag mĂ„ste dra det klassiska kortet för vĂ„rt program hĂ€r och skriva âbreddenâ. Genom att bredden skapas en förstĂ„else för mĂ€nniskans tĂ€nkande vilket behövs för de uppdrag som jag utför.En annan speciell sak Ă€r det stora ansvaret man fĂ„r över sin utbildning. Lyckat ansvar leder till disciplin vilket krĂ€vs för mitt jobb. Kurser i lingvistik och kommunikationsanalys har gett mig en bra förmĂ„ga till att uttrycka mig, vilket inte ska underskattas. MĂ„nga dörrar öppnas om man kan kommunicera vĂ€l. Jag skulle Ă€ven sĂ€ga att jag genom programmet lĂ€rde mig âhur man gör sakerâ (metoder). Genom att förstĂ„ hur man anvĂ€nder och kombinerar metoder i olika fĂ€lt fick man ett stort försprĂ„ng i arbetslivet, man kan bli vĂ€ldigt sjĂ€lvgĂ„ende.
Hur sÄg ditt studentliv ut?
Jag jobbade vid sidan av mina studier och sÄg till att hÄlla mina betyg pÄ topp sÄ jag hade inte sÄ mycket fritid över, men en och annan kravall hann man med!SjÀlvfallet var jag Àven sektionsaktiv! BÄde i programstyrelsen och i det som kallas för KVIT (en konferens som programmet anordnar). Sedan blev jag Àven klassrepresentant och var med i programrÄdet. Det sistnÀmnda var vÀldigt nyttigt för att fÄ en inblick i hur programmet var uppbyggt och hur det utvecklas.
Har du nÄgra tips till andra som vill lÀsa till kognitionsvetare?
1. Om du blir antagen till programmet har du alla förutsÀttningar för att genomföra det! Det kan vara förvirrande i början och ibland blir det extra tungt, men ge inte upp och försök att lÀra dig lite mer varje dag som gÄr sÄ kommer du klara det, Àven om det ibland kÀnns omöjligt.2. Om du kÀnner att du inte kommer klara en tenta sÄ gÄ och skriv den i alla fall! Du fÄr en klar fördel att lÀsa igenom frÄgorna och förstÄ upplÀgget.
3. Varje gĂ„ng du lĂ€ser en kurs, sĂ„ försök att sĂ€tta kunskaperna i en kontext. âHur kan detta gynna mig i vardagenâ eller âHur kan jag relatera detta till att förklara beteendet pĂ„ personer i min omgivningâ kommer hjĂ€lpa dig vĂ€ldigt mycket i att förstĂ„ hur kurserna hör ihop och det blir lĂ€ttare nĂ€r man kan se en praktisk effekt av teori.
4. StÀll frÄgor! Du kommer möta mÀnniskor som verkligen Àr experter pÄ sitt omrÄde. Din uppgift pÄ universitetet Àr att lÀra dig saker, se dessa personer som en möjlighet för dig att skapa en förstÄelse.
5. LÀr ut till dina kamrater. Genom att lÀra ut din kunskap till andra kommer dÄ fÄ en mÀngd fördelar. Du kommer minnas informationen bÀttre, du kommer lÀra dig att forma din kunskap för andra mottagare och du har möjligheten att se mönster som du tidigare har missat genom att utmanas av andra.
6. NÀr du gÄr igenom programmet och du fÄr chansen att möta olika teorier och metoder, försök sÀtta dessa i en kontext. Helst frÄn din egen vardag, gör det till ett spel att förklara ditt eget (och andras) beteende. Se Àven till att utmana de teorier som du stÀlls inför. Du fÄr inte ett facit, du fÄr veta hur vÀrlden ser ut just nu.
7. Det Àr ok att inte göra som alla andra. Gör det som Àr bÀst för dig och kom ihÄg att du sjÀlv bÀr ansvaret för din egen utbildning och hur mycket du lÀr dig.
Vad Àr ditt bÀsta minne frÄn studietiden?
Mitt bÀsta minne Àr frÄn de kollegor jag fick under min studietid/arbetstid pÄ LiU och alla de respektabla mÀnniskor som jag lÀrde kÀnna genom mina studier. MÄnga av dessa personer utmanar mina tankar Àn idag.Vad gör du om fem Är?
Har ingen aning faktiskt! Antingen Àr jag kvar pÄ FOI och arbetar med Sveriges totalförsvar, eller sÄ har min kompetens behövts i ett annat omrÄde! Fördelen med att ha studerat mÀnniskans tÀnkande Àr att mÄnga behöver den kompetensen som man besitter, Àven om de kanske inte vet om det Àn.Förhoppningsvis har jag i alla fall tagit min andra masterexamen, denna gÄng inom statistik eller sÄ kanske jag har disputerat, vem vet?