BÀnkraderna i salen i Vallfarten Àr fullsatta och ett dÀmpat sorl böljar över rummet. För en dag har dessa gymnasielÀrare sjÀlva tagit rollen av elev och nu vÀntar de otÄligt pÄ att Carl-Magnus Carlstein ska dra igÄng sin förelÀsning om religion och identitet.
100 gymnasielÀrare i publiken Àr betydligt fler Àn vad arrangörerna frÄn början planerade för, senaste gÄngen vidareutbildningen i religion hölls kom 30-talet lÀrare.
â Religionen har blivit mer synlig. PĂ„ nyheterna ser vi extrema rörelser och ett USA-val prĂ€glat av religion. Det vĂ€cker frĂ„gor och det Ă€r en av anledningarna till att vi anordnar den hĂ€r dagen, sĂ€ger Carl-Magnus Carlstein, universitetsadjunkt i religionsvetenskap vid Linköpings universitet.
Han menar att i det vÀsterlÀndska samhÀllet, och ibland i religionsundervisningen, tenderar religionen att framstÀllas som i bÀsta fall nÄgot privat och i sÀmsta fall nÄgot omodernt, irrationellt och konfliktskapande. Om religionslÀrare bidrar till den hÀr synen kan det skapa ett vi och ett dom-tÀnkande hos eleverna. NÄgot som inte behövs i en redan polariserad vÀrld.
Att elever stĂ€ller frĂ„gor om dagsaktuella hĂ€ndelser till sina lĂ€rare â som i sin tur fĂ„r egna frĂ„gor â Ă€r en av anledningen till att sĂ„ mĂ„nga lĂ€rare vĂ€ljer att dyka upp just i Ă„r, tror Carl-Magnus Carlstein.
â Jag hoppas att dagen ska kunna erbjuda lĂ€rarna redskap att hantera vissa av elevernas frĂ„gor samt att fundera över hur man sjĂ€lv undervisar och bemöter mĂ€nniskor med religiös identitet, sĂ€ger han.
Att ta med sig kunskaperna hem
Efter förelÀsningen diskuterar lÀrarna Nour Ahmed och Anna Sandström Jönsson vad de just har hört. De arbetar med sprÄkintroduktion pÄ Ebersteinska gymnasiet i Norrköping och möter dagligen nyanlÀnda elever frÄn alla religioner. De undervisar tillsammans, Anna som ÀmneslÀrare och Nour som kulturell brygga och studiehandledare.
â FrĂ„gor om identitet och religion Ă€r jĂ€tteviktiga i vĂ„rt klassrum. Vi Ă€r hĂ€r för att vi vill ha mer kunskap om hur vi ska kunna prata med eleverna, men ocksĂ„ om hur de uppfattar oss. Jag tycker att den biten som handlade om hur det skapas ett vi och ett dom i klassrummet var vĂ€ldigt intressant, sĂ€ger Nour Ahmed.
âIbland nĂ€r jag undervisar mĂ€rker jag att eleverna kĂ€nner sig ifrĂ„gasatta nĂ€r jag talar om deras religion. Jag Ă€r ju uppvuxen i ett sekulĂ€rt samhĂ€lle och har den synen med mig sĂ„ det var intressant att höra om hur religion i vĂ€stvĂ€rlden framstĂ€lls som nĂ„got omodernt och konfliktskapande, sĂ€ger Anna Sandström Jönsson.
BÄde Anna och Nour tycker att dagen sÄ hÀr lÄngt har fÄtt dem att tÀnka till och nu ser de fram emot förelÀsningen om religion och radikalisering.
â Vi lĂ€rare mĂ€rker av radikalisering i mĂ„nga former, inte bara vad gĂ€ller religion. Det handlar lika mycket om höger- eller vĂ€nsterradikalisering. Kan vi diskutera hur man bemöter det vore det vĂ€ldigt vĂ€rdefullt, sĂ€ger Anna Sandström Jönsson innan hon gĂ„r in för att Ă„terigen sĂ€tta sig i förelĂ€sningssalen.
Fakta:
FörelÀsningsdagen om religion ingÄr i LÀnsstudiedagen som Àr en gemensam studiedag för gymnasieskolorna i regionen. Under dagen blandas workshops med förelÀsningar som hÄlls av LiU:s forskare. Förhoppningen Àr att fÄ till ett lÄngsiktigt kunskapsutbyte mellan forskarna och gymnasielÀrarna.
Vid LiU arrangeras i Är sex program inom LÀnsstudiedagen, dÀr religion Àr ett. Totalt berÀknas 350 lÀrare besöka LiU under LÀnsstudiedagen. Forskare frÄn LiU medverkar ocksÄ i nÄgra av de andra program som arrangeras ute pÄ skolorna.