LiU och Tekniska verken har vässat sin gemensamma samverkansvision
Grunden för det strategiska samverkansavtalet mellan Linköpings universitet (LiU) och Tekniska verken (Tv), som signerades 2014, är ambitionen att verka för att resurser som naturtillgångar, råvaror, ekonomi, energi och kunskap används på ett effektivt och hållbart sätt.
Det var till och med så att de bägge organisationerna på ett tidigt stadium formulerade en gemensam vision som ledstjärna för arbetet. Inför årets möte mellan de bägge ledningsgrupperna, för att följa upp den tidigare handlingsplanen och klubba den kommande, har visionen spetsats till och lyder nu:
Tillsammans utvecklar LiU och Tekniska verken en attraktivoch hållbar region med internationell lyskraftdär vi drar nytta av, och sprider, forskningsresultat och kunskap.
Hållbarhetsfrågor är en gemensam styrka och ledningsmötet inleddes med en ömsesidig uppdatering.
- Från LiU:s sida har det nyligen genomförts en kartläggning av hur man i nuläget hanterar hållbarhetsfrågorna inom utbildning, forskning och samverkan, samt själva myndigheten, berättade Peter Värbrand, vicerektor för samverkan. Det har också gjorts en ansats till analys av hur integrationen mellan fakulteter, institutioner och forskargrupper ser ut, till exempel inom ramverket Agenda 2030. Detta för att i nästa steg kunna vara mer proaktiva.
- Även inom Tekniska veken har vi tagit oss an FN:s globala mål och det blir en gemensam plattform även för oss, poängterade Charlotta Sund, Tekniska verkens vd. Och exemplet vi nyss såg i presentationen från LiU:s LINK-SIC (ett Vinnovafinansierat kompetenscentrum för industriinriktad forskning inom sensorinformatik och reglerteknik), där tekniken möjliggör ett mer hållbart samhälle, är ett område vi väldigt intresserade av att jobba tillsammans kring.
När det gällde övriga uppdateringar om vad som skett inom de bägge organisationerna sedan förra ledningsmötet tog LiU:s rektor Jan-Ingvar Jönsson bland annat upp följande:
- Som medicinare är jag särskilt stolt över att kunna rapportera att WCMM, (Wallenberg centrum för molekylär medicin) som ingår i en nationell plan för att Sverige ska stärka sin position inom medicinsk forskning, har fått en förlängd finansiering om 160 miljoner och ytterligare 68 miljoner till ett rekryteringspaket för anställning av forskare inom datadriven life science. Detta kopplar tydligt till ett EU-beslut som går ut på att LiU ska leda ett av fyra nätverk för att stärka europeisk forskning inom AI. Sammantaget kommer detta att bredda och ytterligare stärka vår kompetens inom AI-området.
Jag ser att vi har en stor potential att tillsammans kombinera hållbarhetsarbetet vi gör och att kunna exponera industriella miljöer och samarbeten med LiU.
Vd Charlotta Sund kommenterade:
- Eftersom jag vill se mer samarbete i den digitala världen, gläder det mig att just den här AI-satsningen kom upp. Jag ser att vi har en stor potential att tillsammans kombinera hållbarhetsarbetet vi gör och att kunna exponera industriella miljöer och samarbeten med LiU. Ett av våra dotterbolag, Utsikt bredband, jobbar med IoT, Internet of Things. Det sker till exempel inom äldrevården, där vi arbetar tillsammans med Stångåstaden med uppkopplade lägenheter för äldre för att underlätta deras boende, vardag och vården av dem.
Jan-Ingvar Jönsson igen:
- Detta är mycket intressant, hos oss är vi inte världsledande när det gäller AI-grundforskning, men vi är väldigt duktiga på olika tillämpningar när det gäller AI. Tror att vi nu har ett gyllene läge att knyta ihop Tekniska fakulteten, Medicinska fakulteten och Filosofiska fakulteten. Det gör oss rätt unika, andra lärosäten som är starka inom AI är tekniska högskolor som inte har vårt tvärvetenskapliga perspektiv.
Kommande handlingsplan
I förra årets handlingsplan ingick uppgiften att gå igenom de dokument som under åren skapats i vår samverkansprocess. Maria Swartz, samverkansansvarig vid LiU, rapporterade:
- I den workshop vi genomfört utkristalliserades förslag på nya fokusområden att arbeta kring: Framtidens energi – som bland mycket annat handlar om att nyttja de möjligheter som digitaliseringen ger för att kunna optimera såväl framtidens produktion som konsumtion i realtid. Vidare Individen – som exempelvis handlar om hur förändrade attityder (till exempel till att äga sin bil) ger helt nya affärsmöjligheter – som också i många stycken kräver kunskap om optimering – samt Cirkularitet – som en metod att nå ökad resurseffektivitet.
Förslagen kommer att diskuteras gemensamt för att ge konkreta förslag på hur de bägge samverkansparterna ska ta sig an dessa områden på ett bra och nytt sätt.
- Jag tycker att en stor del av lösningen som vi pratat om, med rätt kapacitet på rätt plats i rätt tid, kommer att ligga på det som LiU är starka på – nämligen korsbefruktningen av olika forskningsområden. Traditionellt har man tänkt på optimering i ett reglersystem. Nu behöver vi tänka datadrivet och vi behöver därför AI. Forskningsområden behöver gå i kors, kommenterade Ulrika Unell, Head of Strategy and Business Development, på Tekniska verken.
