91视频

听

I en h枚nsg氓rd 盲r rangordningen strikt och en tupp 盲r dominant 枚ver de andra. Tupparna konkurrerar om att para sig med h枚norna och p氓 s氓 s盲tt f枚ra sina gener vidare till n盲sta generation. Om en l氓grankad tupp f枚rs枚ker para sig med en h枚na l盲gger sig den dominanta tuppen ofta i och avbryter parningsf枚rs枚ket.

Forskarna bakom den nya studien undrade om tuppar, f枚rutom att sj盲lva f枚rs枚ka bli f盲der till kycklingar, hj盲lper sina sl盲ktingar att avla ungar. Ur ett evolutionsbiologiskt perspektiv vore det ett s盲tt att f枚ra 氓tminstone en del av sina gener vidare. S盲rskilt gamla tuppar, vars parningseffektivitet och spermiekvalit茅 har f枚rs盲mrats med 氓ldern, kan t盲nkas vara mer accepterande mot sina s枚ners parningsf枚rs枚k. Forskarna ville d盲rf枚r ta reda p氓 om dominanta tuppar var mer till氓tande mot underl盲gsna sl盲ktingars parningsf枚rs枚k j盲mf枚rt med om dessa var obesl盲ktade. De delade in h枚nsen i grupper best氓ende av en dominant tupp och tv氓 l盲gre rankade tuppar, varav den ena var en bror eller son till den dominanta tuppen, och den andra var obesl盲ktad. De tre tupparna sl盲pptes ihop med fyra h枚nor och forskarna observerade parningssituationerna som uppstod.

鈥� Vi s氓g att sl盲ktingar st枚r f盲rre av varandras parningar och p氓 s氓 s盲tt 盲r mer till氓tande. Den dominanta tuppen st枚rde den obesl盲ktade tuppens parningsf枚rs枚k oftare, s盲ger ansvariga forskaren Hanne L酶vlie, bitr盲dande professor vid institutionen f枚r fysik, kemi och biologi (IFM) vid Link枚pings universitet.

Man vet sedan tidigare att en del f氓glar, exempelvis tamh枚nsens vilda anf盲der djungelh枚nsen, kan k盲nna igen sl盲ktingar. Igenk盲nningen p氓verkar hur djuren beter sig i en parningssituation.

鈥� Vi drar slutsatsen att ocks氓 tamh枚ns kan k盲nna igen sl盲ktingar och att det p氓verkar deras beteenden. I det h盲r fallet p氓verkar det vem de 盲r mer schyssta mot i en konkurrenssituation, s盲ger Charlotte Rosher, artikelns huvudf枚rfattare.

Det visade sig att det inte spelade n氓gon roll om den dominanta tuppen var ung eller gammal. 脛ldre tuppar verkade inte kompensera f枚r sin minskande f枚rm氓ga att fortplanta sig genom att vara mera f枚rl氓tande mot besl盲ktade konkurrenter. I st盲llet var alla tuppar schyssta mot tuppar de 盲r sl盲kt med.

鈥� Resultatet tydligg枚r komplexiteten i evolutionen och hur finjusterade individens beteenden kan vara. Djuren i en grupp beter sig olika gentemot de andra beroende p氓 sl盲ktskapet med de andra gruppmedlemmarna, s盲ger Hanne L酶vlie.

Men hur tamh枚nsen kan avg枚ra om en individ 盲r en sl盲kting vet forskarna 盲nnu inte. En gissning 盲r att de anv盲nder luktsinnet.

Studien, som publiceras i tidskriften Behavioral Ecology, gjordes vid forskningsstation Tovetorp i samarbete med Stockholms universitet, Manchester universitet och University College London i Storbritannien, och Monash universitet i Australien. Forskningen har f氓tt finansiellt st枚d fr氓n Link枚pings universitet, ERASMUS, Zochonis Enterprise Fund, Australian Research Council och Marie Curie Actions.


Publikation:听, Charlotte Rosher, Anna Favati, Rebecca Dean, Hanne L酶vlie (2017), Behavioral Ecology, publicerad online 28 februari 2017, doi: 10.1093/beheco/arx024