91视频

Planera VFU-perioden med hjälp av följande punkter:

• Studenten planerar VFU:n tillsammans med handledaren. Omdömesformuläret, kursplanen, Handledarbrevets information, i förekommande fall, den individuella utvecklingsplanen, används som grund för planeringen.
• VFU-kursen inleds lämpligen med auskultationer av handledarens undervisning som förberedelse till den egna undervisningen. Auskultationer kan även, efter överenskommelse, genomföras hos andra lärare än handledaren. Det är också intressant och lärorikt att under en dag följa en lärare och under en annan dag följa en klass.
• En tidsmässig planering görs där följande aktiviteter läggs in: auskultationer, egen undervisning inklusive planeringstid, konferenser, tid för pedagogiska samtal och
  utvärdering, information om skolans olika funktioner.
• Det är viktigt att VFU-perioden planeras så att den sker i en följd och inte sprids ut över en längre tid än den aktuella VFU-kurstiden sträcker sig.
• De studenter som läser en teorikurs parallellt med sin VFU, till exempel KPU helfart, behöver även planera sin VFU med hänsyn till de campusförlagda dagarna.
• Observera att kurserna på de olika programmen är olika fördelade på veckor och timmar, så utgå alltid från de direktiv som gäller för aktuell kurs.

I vissa kurser, som inte 盲r VFU-kurser, ing氓r det att studenterna ska genomf枚ra f盲ltstudier, s氓 kallade f盲ltdagar. F枚r dessa dagar g盲ller f枚ljande:

• Studenten har gjort del av sin VFU p氓 enheten och 盲r bekant med den.
• Studenten kontaktar skolan, vanligtvis via handledaren, och f氓r till氓telse att genomf枚ra uppgiften p氓 skolan.
• Handledaren ska inte beh枚va kommentera eller f枚lja upp f盲ltstudien.
• I studentens f盲ltstudieuppgift ska det framg氓 att handledaren inte ska engageras utan att studenten ska klara sig sj盲lv

För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna.

Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ha. Det gäller till exempel att undervisa i helklass/arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.

Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.

För varje ny VFU-period ska studenten kunna ta ett allt större ansvar för att, under den avslutande VFU-perioden, kunna axla ett helhetsansvar. Det är viktigt att detta finns i åtanke och förbereds under de tidigare VFU-perioderna

Helhetsansvar innebär att studenten får en möjlighet att öva och prövas i sitt kommande yrke, det vill säga agera socialt och didaktiskt under en längre sammanhållen tid. I praktiken innebär det att studenten i så stor utsträckning som möjligt tar över de uppgifter som handledaren brukar ha. Det gäller till exempel undervisa i helklass/ arbete i barngrupp, föräldrakontakter, dokumentation, reflektion, planering, genomförande, utvärdering, bedömning och återkoppling samt inom förskola och fritidshem praktiskt arbete exempelvis i samband med måltider. Studenten ingår ofta i ett arbetslag, och tar alltså den del av ansvaret som handledaren brukar ha i det dagliga arbetet. När det gäller speciella uppdrag som handledaren har, kan studenten överta dessa efter överenskommelse.

Handledare och student ska gemensamt åstadkomma att studenten tar ett kliv fram, medan handledaren tar ett steg tillbaka. Inför helhetsansvaret behövs ett samtal om hur studenten ska få chansen att agera självständigt, och samtidigt få feedback på sin insats.

I varje kurs 盲r det vissa m氓l som ska tr盲nas och uppn氓s, s氓v盲l didaktiska som sociala. D盲rut枚ver beh枚ver du som student tr盲na p氓 allt annat som ing氓r i en pedagogs verktygsl氓da. Det handlar om allt fr氓n att tala och anv盲nda r枚sten, hantera eget och avl盲sa andras kroppsspr氓k till att bygga relationer och skapa f枚rtroende. Men 盲ven s氓dant som taveldisposition, administrativa rutiner och kollegialt ansvarstagande 盲r viktiga omr氓den att synligg枚ra och tr盲na p氓. Tips: Ta hj盲lp av Professions- och utvecklingsguidens olika exempel p氓 f枚rm氓gor som listas under k盲nnetecken.

 

T盲nk p氓 att det 盲r viktigt att studenten f枚rst氓r att du som handledare g枚r b氓de formativa och summativa utv盲rderingar, som har tv氓 olika syften och funktioner. Diskutera g盲rna med studenten hur du som handledare ser p氓 de h盲r b氓da typerna av utv盲rderingar f枚r att undvika missf枚rst氓nd.

Ett s盲tt att arbeta med formativ utv盲rdering 盲r sj盲lvv盲rdering. Det kan till exempel ske genom att studenten, efter ett pass med barn eller elever, kort f氓r v盲rdera sin insats mot n氓got eller n氓gra m氓lkriterier. Sedan ger du som handledare din 氓terkoppling. P氓 s氓 s盲tt kan man uppn氓 en gemensam bild av hur studenten kan forts盲tta att utveckla sina f枚rm氓gor.

Den kritik eller feedback som du ger har alltid syftet att leda till f枚r盲ndring i form av f枚rb盲ttring och kunskapsutveckling. D盲rf枚r b枚r fokus ligga p氓 handlingen, inte personen, och du b枚r ha ambitionen att g枚ra kritiken genomt盲nkt, f枚rst氓elig, saklig och 盲rlig. Positiv 氓terkoppling kan g盲rna ges i grupp medan negativ b枚r ges enskilt.

贵谤氓驳补 studenten vad han eller hon vill utveckla eller vad du som handledare ska titta p氓. Studenten har ofta god insikt om vad som beh枚ver 枚vas. Det m氓ste finnas utrymme f枚r studenten att 枚va och att pr枚va egna teorier och s氓dant som studerats i utbildningen, samt att misslyckas. En student som 盲r ute p氓 VFU ska inte 鈥漛ed枚mas鈥� hela tiden. Best盲m ist盲llet vad som ska pr枚vas och n盲r. Olika f枚rm氓gor kan pr枚vas vid olika tillf盲llen. Det 盲r viktigt att studenten vet n盲r utv盲rdering sker under VFU:n.

N盲r studenten v盲rderar sina insatser och handledaren ger 氓terkoppling 盲r det bra att utg氓 fr氓n kriterierna i omd枚mesformul盲ret (kriterierelaterad 氓terkoppling). Det kan ocks氓 vara bra att ta st枚d i en lista 枚ver k盲nnetecken. Ut枚ver kriterierna kan man vid en 氓terkoppling ocks氓 j盲mf枚ra med studentens tidigare insatser (individrelaterad 氓terkoppling), eller utg氓 fr氓n sina egna personliga uppfattningar (intuitivt relaterad 氓terkoppling). N盲r det g盲ller den slutliga utv盲rderingen av studentens kunskaper 盲r det mycket viktigt att h氓lla sig till de formella kriterierna som finns i omd枚mesformul盲ret, annars 盲r risken stor f枚r att studenterna inom L盲rarprogrammen inte bed枚ms likv盲rdigt.

Tre fr氓gor som student och handledare kan utg氓 ifr氓n och diskutera gemensamt:

• Vad 盲r det studenten f枚rmodas l盲ra sig?
• Vad kan studenten och vad har studenten uppn氓tt?
• Vad beh枚ver studenten l盲ra sig mer om och hur ska detta ske?

Mot slutet av VFU-perioden planerar ni in en avslutande och framåtblickande summering tillsammans med studenten. Den här avslutande värderingen bör baseras på de samlade erfarenheter som ni tidigare lyft under VFU:n. För att skapa ett underlag inför en avslutande värdering och summering är det nödvändigt med kontinuerlig återkoppling under hela VFUperioden. Du bör uppmuntra studenten att själv värdera sina insatser och sedan koppla det till kursens omdömesformulär och olika kännetecknen i lista över kännetecken. Inför denna summering bör du också tänka på vilket sätt studenten förklarar sina framgångar och misslyckanden.

Vi förklarar ofta framgång och misslyckanden med externa och interna faktorer. Dessa kan exempelvis synliggöras genom frågor av typen: Hur gick det? Varför blev det så här? (orsaksförklaring). En gemensam och nyanserad analys av svaren på sådana frågor kan bidra till att studenten fördjupar sin självkännedom. På så sätt blir analysen till hjälp för fortsatt kunskapsutveckling.

Den värderande summeringen skapar förutsättningar för fortsatt kunskapsutveckling och fördjupad självkännedom hos studenten, som kan arbeta vidare med att bli en professionell lärare. Det är du som handledare som ansvarar för att denna summering kommer till stånd.

Tre exempel på kommentarer en handledare kan ge en lärarstudent:

1. Du är tydlig och strukturerad i ditt ledarskap (kriterierelaterad återkoppling)
2. Du har mycket bättre kontakt med barnen/eleverna nu än under din förra VFU (individrelaterad återkoppling)
3. Jag tycker det är viktigt att du ger barnen/eleverna lite längre betänketid efter att du har ställt en fråga, innan du ger ledtrådar eller frågar någon annan (intuitivt relaterad återkoppling)

Handledarens uppgift är inte att sätta betyg - det gör kursansvarig lärare eller examinator. Däremot lämnar du som handledare ett omdöme, via omdömesformuläret, som ligger till grund för kursbetyget. Det är viktigt att du som handledare sätter dig in i de förmågor som ska examineras. I vissa kurser bjuder kursansvarig lärare in till informationsträffar där du får lära dig mer om kursens mål och hur dessa ska tolkas och utvärderas under VFU:n. I andra kurser delges du denna information via mejl från kursansvarig

De kurser som ges vid Linköpings universitet kännetecknas av en tydlig integration mellan ämne/områden, didaktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Under varje VFU-period ska den studerande öva och prövas på tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor.

Lärandemålen för respektive VFU-period finns preciserade i kursplanen. Du som handledare har en central roll i examinationsprocessen genom det professionella omdöme av studentens sociala och didaktiska lärarförmågor som du lämnar. Examinator är ytterst ansvarig för examinationen och betygssättningen.

I varje enskild VFU-kurs skrivs kursens m氓l fram i ett omd枚mesformul盲r och det 盲r det dokumentet som ligger till grund f枚r examinators bed枚mning. Till varje kursm氓l finns det bed枚mningskriterier, vilka 盲r kvalitativa beskrivningar av hur m氓let kan uppfyllas. Vi rekommenderar att du och din handledare st盲mmer av hur du ligger till efter cirka halva VFU-perioden och tillsammans diskuterar och konkretiserar hur och vad du kan utveckla f枚r att n氓 m氓let eller, om m枚jligt, den h枚gre niv氓n.

Handledaren ansvarar f枚r att i slutet av VFU-perioden fylla i omd枚mesformul盲ret. Handledaren kryssar f枚r det bed枚mningskriterium som b盲st motsvarar visade sociala alternativt didaktiska kompetenser p氓 respektive m氓l samt motiverar och exemplifierar omd枚met. I samband med det avslutande handledningssamtalet, delger handledaren dig sina omd枚men. Du kan d氓 be att f氓 en kopia p氓 omd枚mesformul盲ret, innan handledaren skickar in det till kursansvarig/examinator. Det 盲r slutligen kursens examinator som v盲ger samman och g枚r en helhetsbed枚mning av kursm氓len, d盲r h盲nsyn 盲ven tas till eventuella 枚vriga prestationer i kursen.

Utvecklingsplanen 盲r ett dokument som studenten ansvarar f枚r att fylla i. I Utvecklingsplanen sammanfattar studenten, med st枚d av handledaren, de styrkor och utvecklingsomr氓den som studenten visat under innevarande VFU-period. Studenten formulerar d盲r, med handledarens st枚d, exempel p氓 s氓dant som studenten kan/b枚r tr盲na p氓 inf枚r kommande VFU-period.

M氓let med att uppr盲tta en utvecklingsplan 盲r att studenten ska kunna uppm盲rksamma och f枚lja sin egen utveckling. Den ska fr盲mst ses som ett st枚dmaterial f枚r studenten. I en del VFU-kurser kan Utvecklingsplanen ing氓 som en del i en kursuppgift, till exempel som underlag f枚r reflektion.

Vi rekommenderar att student (och handledare) 盲ven f枚r loggbok och noterar de tankar och reflektioner som uppkommer under VFU- perioden.

Utvecklingsplan f枚r VFU

• Inför VFU-perioden tar du del av handledarbrev, omdömesformulär och studentens VFU-uppgifter, för att planera för studentens medverkan i undervisning så att övning och prövning möjliggörs.
• I början av VFU-perioden har du och den studerande ett samtal där ni tillsammans planerar innehåll och upplägg samt diskuterar omdömesprocessen och går igenom de dokument som ligger som underlag för omdömet.
• Formativ feedback på sociala och didaktiska lärarförmågor sker löpande under VFUperioden. Sådan feedback kommuniceras i regelbundna samtal med studenten. Professions- och utvecklingsguiden samt Utvecklingsplanen är bra verktyg i denna process.
• Prövning sker i slutet av VFU-perioden och utgår alltid ifrån kursplanens mål och kriterier, vilka står preciserade i Omdömesformuläret. Det är viktigt att den studerande får tydlig information om när och hur övning respektive prövning sker och det är viktigt att avsätta tid för detta. Man bör undvika att inskränka prövningen till enstaka lektioner. En alltför lång tidsperiod bör heller inte avsättas för prövning, eftersom den studerande då inte får tillräckligt med tid att öva de tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor som skall prövas.
• Efter att den studerandes tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor prövats fyller du självständigt i omdömesformuläret. Det är viktigt att du tydligt redovisar och motiverar dina omdömen. 
• Gå därefter igenom det ifyllda omdömesformuläret tillsammans med studenten och för ett samtal kring hur sociala och didaktiska lärarförmågor kan vidareutvecklas. 
• Tag kopia och skicka sedan in omdömesformuläret till kursansvarig/examinator senast en vecka efter avslutad VFU-kurs, när samtliga VFU-dagar är genomförda. OM det återstår VFU-dagar (t.ex. på grund av sjukdom), meddelas kursansvarig när dessa är inplanerade och när studenten beräknas vara klar.
• Examinator kontaktar handledare om det är några frågetecken. Examinator sammanväger studentens insatser och sätter ett betyg. Vid betyget Underkänt har den studerande rätt till ytterligare två examinationstillfällen. Kursansvarig ansvarar då för att upprätta en handlingsplan tillsammans med studenten och därefter beställa ny VFU-period via VFU-koordinator.