91视频

F枚rest盲ll dig 100聽000 ton v盲gbana. Ungef盲r s氓 mycket av v氓ra v盲gar f枚rsvinner varje 氓r genom slitage. Sm氓 partiklar som rivs upp fr氓n v盲gbanan av trafiken hamnar i luften som vi andas in, blandat med andra luftf枚roreningar.

鈥� Att partiklar i luften som helhet inte 盲r bra f枚r oss 盲r det nog ingen som ifr氓gas盲tter. Problemet 盲r att vi uts盲tts f枚r en blandning av m氓nga olika partiklar och vi vet inte vilka som 盲r 鈥漹盲rst鈥�. Vi vet att partiklar som rivs upp fr氓n v盲gbanan, s盲rskilt av dubbd盲ck, utg枚r en stor del av den totala m盲ngden. D盲remot vet vi 盲nnu inte hur just de partiklarna bidrar till de toxiska effekterna som uppst氓r i m盲nniskokroppen n盲r vi uts盲tts f枚r totalblandningen av allt som vi andas in, s盲ger Anders Ljungman, universitetslektor vid Institutionen f枚r klinisk och experimentell medicin.

F枚r att f枚rs枚ka bena ut vilken roll dessa partiklar spelar har han och hans forskargrupp unders枚kt olika typer av partiklar som skapas vid ytan mellan dubbd盲ck och v盲gbana i en v盲gsimulator. I laboratoriet har de utsatt m盲nskliga vita blodkroppar, som mognat ut till immunceller av samma typ som finns i lungbl氓sorna, f枚r relativt stora v盲gpartiklar med en diameter av 4鈥�8 mikrometer. De gjorde en detaljerad analys av hur immuncellerna reagerade n盲r de exponerades f枚r partiklarna och publicerade sina fynd 氓r 2011.

鈥� Vi s氓g att de partiklarna har potential att ge upphov till inflammation i luftv盲garna. Inflammationen kan i sin tur exempelvis f枚rv盲rra astma, s盲ger Anders Ljungman.

Astmatiker och de som redan har problem med luftv盲gar eller hj盲rtat, ofta 盲ldre personer, 盲r f枚rst氓s s盲rskilt k盲nsliga f枚r partiklar i luften. Barn 盲r en annan k盲nslig grupp, eftersom dosen blir st枚rre i f枚rh氓llande till deras sm氓 kroppar j盲mf枚rt med vuxna. Flera studier har visat att barn som uts盲tts f枚r mycket partiklar n盲r de 盲r sm氓 har f枚rs盲mrad lungutveckling och s盲mre andningskapacitet som vuxna.

Storleken spelar roll 鈥� men hur?

En sak som komplicerar fr氓gan om v盲gpartiklars h盲lsop氓verkan 盲r att storleken spelar roll. De lagar som reglerar hur h枚ga halter det f氓r finnas i luften 盲r rakt av baserade p氓 storlek. Forskningen som gjorts har haft utg氓ngspunkten att ju mindre partiklar, desto farligare, eftersom de kan ta sig l盲ngre in i kroppen. Det som brukar kallas nanopartiklar, med en diameter mindre 盲n 100 nanometer, kan ta sig in i blodbanorna och p氓verka hj盲rt-k盲rlsystemet. Just hj盲rtsjukdomar 盲r det som i f枚rsta hand har kopplats till h盲lsorisker med partiklar.

鈥� Men p氓 senare tid har man sett att de st枚rre partiklarna inte alls kan betraktas som ofarliga. Vi och andra har sett att de kan stimulera inflammation. Vi har ocks氓 visat att friktionen mellan d盲ck och v盲gbana 盲ven bildar en stor m盲ngd mycket sm氓 partiklar, s氓 det blir en blandning av storlekar. Det sista ordet 盲r nog inte sagt 盲nnu om vilken storlek som 盲r farligast, s盲ger Anders Ljungman.

脛r f枚rbud l枚sningen?

Kan vi inte l枚sa problemet genom att g枚ra oss av med alla dubbd盲ck d氓? Nej, s氓 enkelt 盲r det inte.

鈥� Det 盲r egentligen ingen som vill ha bort dubbd盲ck helt och h氓llet. De g枚r naturligtvis nytta p氓 isiga v盲gar, det 盲r ingen tvekan om det. Men framf枚r allt 盲r det s氓 att asfalten p氓 v盲gn盲tet i Sverige 盲r gjord f枚r att vi ska k枚ra med dubbd盲ck p氓 den, s盲ger Anders Ljungman.

Asfalten best氓r av mer eller mindre s枚ndermald sten, blandat med ett 鈥漦lister鈥� kallat betumen, som i de flesta fall 盲r oljebaserat. Stenarna 盲r valda f枚r att vara s氓 h氓rda att de t氓l slitage fr氓n dubbd盲ck. Dubbd盲cken ruggar upp ytan, s氓 att det blir friktion och vi inte sladdar.

鈥� Om vi inte skulle anv盲nda dubbd盲ck skulle vi vara tvungna att riva upp mycket asfalt och l盲gga ny, mjukare asfalt som ruggas upp av d盲ck utan dubbar. Om vi pl枚tsligt tog bort alla dubbd盲ck men beh枚ll asfalten skulle vi f氓 problem med att d盲cken i st盲llet polerar asfaltsytan s氓 att den blir hal. S氓 l枚sningen 盲r inte s氓 enkel som att bara f枚rbjuda dubbd盲cken rakt av, s盲ger Anders Ljungman.

Mats Gustafsson, forskare p氓 VTI, samarbetar med Anders Ljungman kring studier av olika slitagepartiklars toxicitet, bland annat om stensorten i asfalt har n氓gon betydelse f枚r partiklarnas inflammatoriska potential. Han har ocks氓 under flera 氓r utv盲rderat Stockholm stads arbete med att minska halterna av partiklar i luften. En relativt v盲lk盲nd 氓tg盲rd 盲r f枚rbudet mot dubbd盲ck som inf枚rdes p氓 Hornsgatan i Stockholm 氓r 2010. I dag finns liknande f枚rbud p氓 enskilda gator centralt i Stockholm, G枚teborg och Uppsala. Det har lett till att b氓de partikelhalterna och dubbd盲cksanv盲ndningen har minskat d盲r.

鈥� P氓 Hornsgatan i Stockholm har 20鈥�30 procent av bilarna dubbd盲ck, j盲mf枚rt med runt 60 procent av bilarna i resten av staden. S氓 det har ju effekt. En farh氓ga var att trafiken bara skulle flytta till n盲rliggande gator, men dubbd盲cksf枚rbudet verkar i st盲llet ha lett till att fler 氓ker med kollektivtrafiken i st盲llet f枚r med bil, vilket 盲r positivt f枚r milj枚n, s盲ger Mats Gustafsson.

Samlar in partiklarna

F枚rutom att minska anv盲ndningen av dubbd盲ck testas olika metoder f枚r att hindra att de partiklar som bildats ska hamna i luften som vi andas in. Det har n盲mligen visat sig att v盲dret spelar stor roll f枚r partikelhalterna. Partiklarna som rivs upp under vintern ligger kvar p氓 v盲gbanorna s氓 l盲nge som det 盲r fuktigt. Fram p氓 v氓ren n盲r v盲garna torkar upp, samtidigt som m氓nga har kvar dubbd盲cken, rivs den samlade produktionen av partiklar fr氓n vintern upp. Under soliga dagar i mars och april sl氓r luftpartikelhalterna i h枚jden.

En strategi 盲r d盲rf枚r att binda partiklarna vid v盲gbanan genom att l盲gga ut organisk saltl枚sning p氓 v盲garna. Saltet drar 氓t sig vatten och h氓ller kvar fukten s氓 l盲nge som m枚jligt s氓 att v盲gdammet inte hamnar i luften. En annan metod som utv盲rderas i Stockholm 盲r en vakuumsugmaskin som borstar gatorna utan vatten, vilket g枚r att den kan anv盲ndas 盲ven under den kalla perioden utan att orsaka halka.

鈥� S盲rskilt dammbindning verkar vara effektivt. Det tar ju inte bort sj盲lva orsaken till problemet med v盲gpartiklar, men minskar symtomet, s盲ger Mats Gustafsson.

S枚ker framtidens b盲sta material

Grundproblemet 盲r 盲nd氓 att partiklarna bildas fr氓n f枚rsta b枚rjan. F枚r att minska slitaget p氓 v盲garna har det skett en st盲ndig utveckling av s氓v盲l dubbarna som sammans盲ttningen av bel盲ggningen p氓 v盲garna. Den utvecklingen p氓g氓r fortfarande. Samtidigt ger det upphov till nya fr氓gor. Anders Ljungman menar att det beh枚vs mycket mer forskning om vilken asfaltsblandning som 盲r minst h盲lsofarlig, och samtidigt uppfyller v氓ra krav p氓 trafiks盲kerhet:

鈥� Jag tror att det dr枚jer l盲nge innan vi har sv盲vande farkoster. Vi kommer 盲ven i forts盲ttningen att ha en friktionsyta mellan farkosten och ett underlag och d氓 kommer partiklar att skapas. D盲rf枚r tror jag att en viktig forskningsfr氓ga f枚r framtiden 盲r att hitta de material i v盲gar, dubbar och d盲ck som ger de minst farliga partiklarna. Vi beh枚ver unders枚ka den relativa toxiciteten hos de olika partiklar som skapas f枚r att f氓 kunskap om deras kapacitet att orsaka skada. Det b枚r vi g枚ra innan vi asfalterar om hela Sverige eller drar nya framtida infrastruktursystem.