��Det är fyra år sedan den senaste gymnasiereformen (Gy11) och i de nya kursplanerna betonade man att Sveriges nationella minoriteter skulle lyftas fram. Mot den bakgrunden och den rasism och intolerans som finns i samhället har lektor Anna Johnsson Harrie granskat de läroböcker som kommit ut sedan Gy11. Granskningen har gjorts på uppdrag av Forum för levande historia, som i sin tur fått uppdraget av regeringen.
- Den viktigaste frågan i läromedelsinventeringen var att undersöka om läroböckerna som kommit ut efter GY11 är rasistiska. Mitt svar är att läroböckerna inte är rasistiska eller främlingsfientliga. Men i några läroböcker finns ibland en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”, mellan ”svenskar” och ”invandrare”. Det kan vara böcker som, i text eller bild, talar om ”oss svenskar” på ett sätt som exkluderar svenskar med utländsk bakgrund. ��Därmed exkluderas många av de elever som boken faktiskt vänder sig till, säger Anna Johnsson Harrie, lektor i pedagogiskt arbete med inriktning mot samhällsämnenas didaktik vid Linköpings universitet.
Granskningen visar att några läroböcker inte täcker alla de områden som ska behandlas enligt det centrala innehållet i kursplanerna. Urfolket samerna och de övriga nationella minoriteterna judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar ska alla tas upp i såväl historieämnet som samhällskunskapen. Alla läroböcker lever inte upp till detta.
Rapporten bygger på en analys av tolv läroböcker – sex läroböcker i historia och sex i samhälls-kunskap. Samtliga läroböcker är för högstadiet och är utgivna efter den senaste läroplansreformen 2011. Läroböckerna har analyserats utifrån frågan hur de behandlar rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Utgångspunkten tas i det centrala innehåll som skrivs fram i kursplanen för respektive ämne.
Rapporten:
, Anna Johnsson Harrie (2016).