Gruppdiskussioner om pedagogik och undervisning.
1. Vad Àr det viktigaste som du vill förmedla kring bedömning i teknikÀmnet till dina studenter?
Roger Andersson, MĂ€lardalens universitet:
-Jag vill förmedla att Teknik inte bara Àr ett teoretiskt Àmne, det finns en praktisk dimension som ofta Àr svÄrare att bedöma. Vi hinner oftast bara diskutera bedömning översiktligt och dÄ Àr detta den viktigaste aspekten att ta med. Hur bedömer vi den praktiska dimensionen av teknik hos elever?
Helena Isaksson Persson, KTH
-Att förstÄ vad som utgör ett bedömningsunderlag inom teknikÀmnet Àr viktigt. I teknikundervisning finns det olika sÀtt att utforska tekniska problem, vilket ger utrymme för kreativ undervisning. Bedömningsunderlaget kan variera och inkludera experimentresultat, mÄlgruppsintervjuer, skisser och modeller. PÄ sÄ sÀtt fÄr eleverna chansen att visa sina kunskaper pÄ olika sÀtt.
Birgit Fahrman, KTH
-För min del sÄ handlar bedömning lika mycket om att planera sin undervisning dÀr innehÄll, lÀrandemÄl, aktiviteter Àr lÀnkade med den bedömning som görs. Det kan dÄ möjliggöra för eleverna att visa sina kunskaper pÄ en rad olika sÀtt och dÀr jag som lÀrare fÄr in underlag av olika slag.
Att arbeta med att planera, genomföra och bedöma teknikundervisningen som blivande tekniklÀrare blir dÀrmed ett viktigt inslag i vÄra kurser.
2. TeknikÀmnet kan ses som ett Àmne med brett innehÄll och mycket som ska rymmas. Hur förhÄller du dig till det i din undervisning om bedömning?
Roger:
-Jag har försökt att fÄ in ett teknikprojekt i kurserna för grundlÀrare dÀr studenterna fÄr genomföra och pröva teknikutvecklingsarbetes olika faser. HÀr försöker jag koppla sÄ mycket av det breda teknikÀmnets innehÄll och sÄ Àven bedömning. Det blir en översiktlig diskussion kring hur studenterna skulle kunna bedöma ett motsvarande projekt inom grundskolan. Vi har i senare kurser lÄtit en doktorand inom bedömning hÄlla ett seminarium dÀr syftet Àr att koppla bedömning till Teknik.
Helena:
- VÄra studenter har oftast en ingenjörs- eller annan teknisk utbildning. Det blir en utmaning för dem att hitta sÀtt att anvÀnda sina erfarenheter och tekniska kunskaper pÄ ett sÀtt som passar barn och unga. Jag tycker att teknikutvecklingsprocessen ofta passar bra för dessa studenter. De kan kÀnna igen den frÄn liknande processer inom ingenjörsverksamheten, och alla perspektiv frÄn teknikÀmnet kan inkluderas, vilket gör bedömningsunderlaget varierat. Visst kan det kÀnnas knepigt för studenterna att bedöma elevernas olika prestationer, men Àr undervisningen lÀnkad sÄ att lÀrandemÄl, genomförande och bedömning, logiskt hÀnger samman underlÀttar det för bÄde lÀrare och elever. Bedömning Àr ju inte en isolerad företeelse, utan en del av en större helhet.
Birgit:
- De studenter jag undervisar har med sig tidigare studier inom teknik och de kurser jag deltar i Àr dÀrför oftast inom teknikdidaktik. DÄ lyfter vi speciellt teknikutvecklingsprocessen/designprocessen eller tekniska system och systemförstÄelse som innehÄll i koppling till att planera, genomföra och bedöma elever formativt och summativt i undervisningen.
3. Bedömning kan ibland upplevas som en av de mest utmanande delarna i lÀraruppdraget. Vilka frÄgor och svÄrigheter kring bedömning i teknik brukar vÀckas? Och har ni nÄgra svar eller lösningar?
Roger:
-Jag har nog inte svar men jag upplever att studenternas ibland begrÀnsade kunskaper i teknik före kursen medför att det Àr svÄrt att fÄ ett djup i diskussionen kring bedömning. Att fÄ in bredden av teknik i bedömningen Àr en utmaning.
Helena:
-NÀr studenterna Àr lÀrare kommer de att undervisa pÄ högstadiet och gymnasiet, sÄ det Àr viktigt att vi fördjupar oss i syftet med bedömning och betygssÀttning. Vi gÄr igenom hur lÀrare kan stötta elevernas kunskapsutveckling genom anvÀndning av formativ bedömning. NÀr vi pratar om formativ bedömning behöver de ocksÄ fÄ en klar förstÄelse för hur den slutgiltiga betygsÀttningen integreras i undervisningen. Ibland kommer det ocksÄ upp frÄgor frÄn studenterna angÄende vilka konsekvenser det kan fÄ nÀr teknikÀmnet saknar ett nationellt prov.
Birgit:
-FrÄgor och diskussioner kring rÀttssÀker bedömning kommer ofta upp i teknikkurserna, speciellt efter att studenterna första gÄngen genomfört en lÀngre VFU period. HÀr lyfter studenterna frÄgor kring att arbeta praktiskt i klassrummet och kring grupparbeten och hur man bedömer olika elevers kunskaper utifrÄn att de arbetat i grupp. I undervisningen behöver vi dÄ ta upp bedömning i anslutning till bÄde ett speciellt ÀmnesinnehÄll eller till hur man som lÀrare pÄ olika sÀtt kan stötta elevernas kunskapsutveckling. Det kan handla om olika sÀtt att stÀlla frÄgor eller vilken typ av stöttning som lÀraren ger.
BerÀtta om er!
Roger Andersson
Roger Andersson, universitetsadjunkt och lÀrarutbildare pÄ MÀlardalens universitet.
Jag Àr gymnasielÀrare i botten inom Fysik, Matematik och Historia och har Àven lÀst kurser i Teknik. Jag har arbetat i skolvÀsendets alla stadier frÄn förskola till lÀrarutbildning via nÄgra Är pÄ gymnasiet. Jag undervisar Àven KPU-studenter.
Helena Isaksson Persson, Helena Isaksson Perssondoktorand och universitetsadjunkt vid LÀrande i STEM, KTH. Jag pÄbörjade mina doktorandstudier 2021 och har arbetat pÄ teknikprogrammet i 10 Är, frÀmst pÄ inriktningen design och produktutveckling. Jag Àr ÀmneslÀrare pÄ gymnasienivÄ i Àmnena Teknik, Digitalt skapande, Estetisk kommunikation, Medieproduktion, Visuell kommunikation. Mina intresseomrÄden Àr undervisning och lÀrande inom teknikÀmnet pÄ grundskola och gymnasium.
Birgit Fahrman, Birgit Fahrman universitetsadjunkt vid LÀrande i STEM, KTH. Programansvarig (PA) för KPULU, Kompletterande pedagogisk utbildning för de med Àmneskunskaper.
Undervisar inom KPU programmets olika kurser. ĂmneslĂ€rare i teknik och matematik mot grundskolans Ă„r 7â9.
LÀs mer om bedömning i grundskolan HÀr hittar du lÀraren Kajsa DuvbÀcks tankar och lÀnkar till Skolverket om bedömning.
Vill du bli tekniklÀrare eller fortbilda dig inom teknikÀmnet? Vi har sammanstÀllt en lista med lÀrosÀten som erbjuder lÀrarfortbildning.