Men först en teoretisk bakgrund i form av en betraktelse över begreppet âkreativitetâ, författad av Marianne Hedberg.
±ő»ćĂ©
Kan man hjÀlpa kreativiteten pÄ traven?
Innan man stÀller den frÄgan kan det vara pÄ sin plats att först stÀlla sig nÄgra andra frÄgor:
⹠Vad Àr kreativitet?
⹠Varför har kreativitet blivit ett sÄ gÄngbart begrepp och varför vill vi stimulera den?
⹠Hur hÀnger kreativitet och teknik ihop?
Vad Àr kreativitet?
PÄ nÄgot sÀtt handlar kreativitet om att se bortom invanda mönster, att vÄga ta steget ut i det oprövade, att vÄga gÄ utanför de upptrampade stigarna. Kreativitet förutsÀtter dÀrmed mod.
Efter andra vĂ€rldskriget har det forskats mycket kring âkreativitetâ. Kan man med hjĂ€lp av forskningen beskriva den kreativa individen? Den kreativa processen? Den kreativa miljön? Den kreativa produkten? MĂ„nga modeller av den kreativa processen har presenterats, ofta indelade i olika steg. Men ingen kan sĂ€gas vara en generell beskrivning, de Ă€r nĂ€stan uteslutande beskrivningar av enskilda personers egenskaper eller beskrivningar av enstaka upplevelser. NĂ„gra generella, allmĂ€ngiltiga svar pĂ„ dessa frĂ„gor finns fortfarande inte. NĂ„gra konstateranden som nĂ„gra av alla dessa forskare gjort Ă€r:
⹠Kreativt arbete Àger rum pÄ ett, möjligen ett par omrÄden, kreativitet Àr ingen egenskap, ingen person Àr kreativ i största allmÀnhet att jÀmföra med en idrottsman som Àr skicklig inom ett eller möjligen ett par grenar men inte Àr idrottslig i största allmÀnhet. Vetenskaplig kreativitet skiljer sig frÄn politisk kreativitet som skiljer sig frÄn konstnÀrlig, teknisk, social, pedagogisk kreativitet o.s.v.
(Gardner)
⹠Man kan vara full av skaparkraft och produktiv genom att anvÀnda vÀl beprövade tillvÀgagÄngssÀtt utan att för den skull vara kreativ, nydanande. (Sahlin) Man kan ocksÄ anvÀnda beprövade tillvÀgagÄngssÀtt, men i nya kombinationer och dÀrmed vara kreativ. (Marianne)
⹠Kreativitet handlar inte bara om att lösa problem, det handlar kanske framförallt om att finna problem, att stÀlla nya frÄgor. (Csikszentmihalyi)
⹠Inget verk Àr kreativt eller icke kreativt i sig sjÀlvt, det Àr alltid en social frÄga eller företeelse, bestÀmd av expertisen pÄ omrÄdet.
(Gardner)
⹠Kreativa handlingar och idéer kan ocksÄ leda till negativa konsekvenser.
⹠Den kreativa miljön utmÀrks av: generositet, gemenskap, kompetens, kulturell mÄngfald, tillit och tolerans, jÀmlikhet, nyfikenhet, frihetsanda och smÄskalighet.
(Sahlin)
A. Varför har âkreativitetâ blivit ett sĂ„ gĂ„ngbart begrepp?
B. Varför vill vi stimulera den?
C. Hur hÀnger kreativitet och teknik ihop?
âą A. Ăr begreppet kreativitet en floskel? Ett begrepp som kommer i rĂ€ttan tid, som förför? Hur mĂ„nga platsannonser pĂ„ 1990-talet hade inte med ordet kreativ? Vad Ă€r det som man egentligen efterfrĂ„gar? Den frĂ„gan Ă€r vĂ€l vĂ€rd att fundera över. Ăr det en myt vi har gĂ„tt pĂ„? Tillhör vi dem som tror att kreativitet Ă€r nĂ„got som gĂ„r att kontrollera? Fixa till med lite bra förutsĂ€ttningar, ta med arbetslaget pĂ„ en weekend med lite upplevelser och strapatser sĂ„ blir vi mer kreativa och lönsamma sedan, eller fixa en upplevelsedag varje termin i skolan.
âą B. Varför vill vi stimulera kreativiteten? Som pedagoger i skolan har vi ett uppdrag. I betĂ€nkandet till Lpo 94 stĂ„r: âSkolan skall ocksĂ„ frĂ€mja elevernas kreativitet /âŠ/ Den kreativa aspekten omfattar nyskapande, att se nya aspekter och infallsvinklar, att gĂ„ utanför ramarna och överge tidigare tankefigurer. Kreativiteten kan gĂ€lla den intellektuella förstĂ„elsen eller praktiska lösningar sĂ„vĂ€l som uttrycksformer för ett innehĂ„llâ(SOU 1992:94 s. 68)
⹠C. Hur hÀnger kreativitet och teknik ihop? Teknik Àr mÀnniskans alla metoder att utveckla anvÀndningen av fysiska föremÄl. KÀrnan i denna utvecklingsprocess Àr den skapande verksamheten, om vi sÄ vill, den kreativa processen. Detta borde kanske ocksÄ vara kÀrnan i teknikundervisningen?
SÄ hÀr kan man göra:
SÄ, kan vi hjÀlpa kreativiteten pÄ traven?
Marianne Hedberg och Eva Jonsson har en hel del tips hur man kan hjÀlpa kreativiteten pÄ traven:
HjĂ€rnslĂ€pp - ñčČÔŸ±ČÔČ”
1. Lista tillsammans i gruppen tio olika vardagsproblem, smĂ„ eller stora saker som ni brukar irritera er över i vardagen. AnvĂ€nd 5 minuter till detta. Om ni Ă€r klara efter 5 minuter â strunta i punkt 2, 3 och 4.
2. Har det gÄtt fem minuter och ni har inte hittat tio problem? GÄ vidare till punkt 3.
3. LÀgg problemsökandet Ät sidan. Gör istÀllet detta:
Sitt tvĂ„ och tvĂ„. En sĂ€ger ett ord, vilket som helst, tex âfiskâ. Den andra sĂ€ger omedelbart vad den tĂ€nker pĂ„ dĂ„, kanske ânĂ€tâ, vilket den första associerar vidare pĂ„, kanske till âtennisâ. FortsĂ€tt till ni har en lista pĂ„ 20 ord. Skriv ner alla ord.
4. à tergÄ till listandet av problem (punkt 1). Försök komma pÄ fler! LÄt gÀrna associationsorden ni skrev ner nyss hjÀlpa er.
Fundera pÄ: Hade associationsövningen nÄgon betydelse för listandet av problemen? Om ni tyckte den hade det; Vad kan det bero pÄ i sÄ fall, tror ni?
ApropĂ„ att spruta idĂ©er, det Ă€r framförallt de dĂ„liga och tokiga idĂ©erna som Ă€r viktiga! För att komma pĂ„ en bra idĂ© mĂ„ste man vĂ„ga komma pĂ„ nittionio dĂ„liga ocksĂ„. Det krĂ€vs mod och âhjĂ€rnslĂ€ppâ för att komma med dĂ„liga och tokiga idĂ©er. Albert Einstein sade en gĂ„ng: âJag tĂ€nker och tĂ€nker, i mĂ„nader och Ă„r: 99 gĂ„nger av hundra har jag fel, men en gĂ„ng av hundra har jag rĂ€tt.â
±ő»ćĂ©lockaren
Varför sĂ€ger man att âman fĂ„r en idĂ©â? Vem fĂ„r man den av?
Man sĂ€ger att man fĂ„r en idĂ© för att man fĂ„r sina idĂ©er frĂ„n Gud. Förr i tiden var det inte mĂ€nniskor som var kreativa â kreativ var bara Gud. Det Ă€r för övrigt samma sak med âbegĂ„vadâ, man var inte begĂ„vad man hade bara fĂ„tt en âgĂ„va frĂ„n Gudâ.
Enligt Platon kommer ordet âidĂ©â frĂ„n âen plats bortom himlenâ. Och visst Ă€r det sĂ„. NĂ€r man fĂ„r en riktigt bra idĂ© blir man upprymd, full av energi och det kĂ€nns nĂ€stan som om man lĂ€ttar lite frĂ„n marken!
Vi och mĂ„nga andra med oss har dock gjort den iakttagelsen att bra idĂ©er inte Ă€r nĂ„gonting man fĂ„r - utan det Ă€r nĂ„got som för det mesta mĂ„ste lockas fram. Det dĂ€r med âblixten frĂ„n klar himmelâ verkar mest vara en myt⊠GĂ„ inte pĂ„ den myten utan utrusta i stĂ€llet dig sjĂ€lv med olika idĂ©lockarverktyg!
HÀr ska du fÄ prova ett idélockarverktyg:
1. Se till att du har nĂ„gra âspĂ„nhuvudenâ kring dig. Ta fram en lapp ur kuvertet MĂ LGRUPP och en ur kuvertet BEHOV.
2. Börja med att spĂ„na kring vilken/vilka produkter som skulle kunna lösa mĂ„lgruppens behov. Skriv ned alla idĂ©er ni kommer pĂ„ och kom ihĂ„g â det finns inget som Ă€r rĂ€tt eller fel.
3. Byt kort efter tre minuter om ni kör fast.
4. NĂ€r ni fĂ„tt fram ca fem idĂ©er/produkter â vĂ€lj en som ni fördjupar er i.
Vaska fram en idé
Följ instruktionerna! Arbeta tillsammans i gruppen.
1. Lista tre favoritaktiviteter och en syssla som hör ihop med varje aktivitet:
Aktivitet: 1. Till exempel Kanoting
Syssla: 1. Till exempel Paddla
2. VÀlj ut tvÄ aktiviteter eller sysslor och lista verktyg och saker du behöver för att utföra dem.
Aktivitet: Till exempel kanoting
Verktyg och saker: Till exempel kanot, paddlar, flytvÀst, extraklÀder, vattenflaska, karta, regnklÀder och sÄ vidare.
Aktivitet:
Verktyg och saker:
±ő»ćĂ©maskinen
VÀlj en av ovanstÄende aktiviteter (den med mest verktyg och saker). Ta ett verktyg/en sak i taget; Vad skulle det kunna bli om du gör det större? Mindre? VÀnder det upp och ner?
VĂ„ga vara lite galen! Framförallt Ă€r de dĂ„liga och tokiga idĂ©erna viktiga! ⊠för att komma pĂ„ en bra idĂ© mĂ„ste man vĂ„ga komma pĂ„ nittionio dĂ„liga ocksĂ„. Det krĂ€vs mod att komma med dĂ„liga och tokiga idĂ©er. Albert Einstein sade en gĂ„ng: âJag tĂ€nker och tĂ€nker, i mĂ„nader och Ă„r: 99 gĂ„nger av hundra har jag fel, men en gĂ„ng av hundra har jag rĂ€ttâ.
Verktyg och saker Gör det större Gör det mindre VÀnd det upp och ner, in och ut AnvÀnd det för nÄgot helt annat LÀgg till eller ta bort nÄgra saker
Till exempel, flytvÀst, familjeflytvÀst, flytvÀst för glasögonen? ReflexvÀst, flytvÀst med inbyggd radio och telefon.
OvÀntade kombinationer
En idé Àr per definition en, eller flera, gamla idéer som paras ihop till nÄgot nytt. Kan du överhuvudtaget komma pÄ en idé som inte Àr en sammansÀttning av minst tvÄ tidigare idéer?
Genom att ta tvĂ„ etablerade idĂ©er och slĂ„ samman dem, kan en helt ny idĂ© skapas. Se bara pĂ„ Metro som tog begreppen âgratistidningâ och âmorgontidningâ och slog ihop det till âgratis morgontidningâ. Man insĂ„g att 25% av kostnaderna för att göra en tidning Ă€r distribution och att 25% av intĂ€kterna Ă€r prenumerationsavgifter och att de kostnaderna respektive intĂ€kterna borde kunna ta ut varandra. Metro Ă€r en enkel idĂ© men idĂ©er behöver inte vara komplicerade för att vara bra eller vĂ€rdefulla. Faktum Ă€r att enkla idĂ©er ofta Ă€r de mest geniala!
Ett annat tydligt exempel Ă€r ICQ. ICQ Ă€r inte ett e-postprogram och inte ett chatprogram. ICQ Ă€r till hĂ€lften ett e-postprogram och till hĂ€lften ett chatprogram och genom att vara ett bĂ„de-och eller ett varken-eller skapade man en mycket eftertraktansvĂ€rd position â en position dĂ€r man fyllde ett uppdĂ€mt behov man var ensam om att tillgodose. ICQ fick pĂ„ bara nĂ„gra Ă„r 20 miljoner anvĂ€ndare genom att inte ge sig in och konkurrera pĂ„ befintliga spelplaner utan istĂ€llet skapa sin egen.
ñčČÔŸ±ČÔČ”
Ta tvÄ idéer och slÄ ihop dem för att se vad som hÀnder. Ofta skapar det en mer intressant idé Àn de tvÄ första idéerna var för sig.
Exempel:
FÄgel + fisk = fÄgel?
Hur kan ett Àgg anvÀndas för att förbÀttra telefoni?
Vad har en symaskin med bredband att göra?
Arbeta med exemplen ovan eller hitta pÄ egna kombinationer!
Eftersom vĂ„r hjĂ€rna fungerar sĂ„ att den försöker hitta samband mellan olika saker; hur orelaterade de Ă€n mĂ„ vara till varandra, kan denna övning fungera som en utmĂ€rkt kreativitetsbooster. Bli inte förskrĂ€ckt om de första idĂ©erna tycks orealistiska och galnaâŠ
Det Àr tvÀrtom de dÄliga och tokiga idéerna som Àr viktiga! ⊠för att komma pÄ en bra idé mÄste man vÄga komma pÄ nittionio dÄliga ocksÄ. Det krÀvs mod att komma med dÄliga och tokiga idéer.
°Ő±čĂ€°ùłÙŽÇłŸ
Att kunna tĂ€nka tvĂ€rtom kan i vissa lĂ€gen ge revolutionerande resultatâŠatt tex. anlĂ€gga en brandgata mĂ„ste första gĂ„ngen det föreslogs framstĂ„tt som vansinnigt. TĂ€nk er en skogsbrand dĂ€r branden snart kommer att nĂ„ ett hus. Branden Ă€r för stor för att slĂ€ckas med det vatten som Ă€r tillgĂ€ngligt. Vad göra? Jo, tĂ€nd en eld framför huset! ±ő»ćĂ©n Ă€r alltsĂ„ att tĂ€nda en eld som kan slĂ€ckas med det vatten som finns. NĂ€r sedan skogsbranden nĂ„r det uppbrĂ€nda omrĂ„det sĂ„ finns inget brĂ€nnbart och alltsĂ„ kan skogsbranden inte sprida sig!
âŠeller ta historien om den stackars polischefen i Florida som varje vĂ„r fick fyllecellerna fulla av collegestudenter som firade Spring Break (vĂ„rlov). Polisen provade att skĂ€rpa straffen: Man lĂ€t studenterna sitta tvĂ„ dagar istĂ€llet för en, man lĂ„ste in dem pĂ„ vatten och bröd, man tog bort brödet⊠men ingenting blev bĂ€ttre. °Ő±čĂ€°ùłÙŽÇłŸ, det var nĂ€mligen lite coolt och manligt att ha tillbringat natten i en fyllecell. Till slut började polischefen tĂ€nka tvĂ€rtom. IstĂ€llet för att behandla studenterna mer och mer som mĂ€n sĂ„ började han behandla dem som barn. Han lĂ„ste bara in dem i en natt; men han bjöd dem pĂ„ barnmat⊠Plötsligt var det inte sĂ„ manligt att ha suttit i fĂ€ngelse.
ñčČÔŸ±ČÔČ”
NĂ€r du kĂ€nner att du kört fast i ett problem â prova att tĂ€nka tvĂ€rtom!
Exempel: âDen nya sparkenâ
1. Ni Ă€r utvecklings- och innovationsgruppen pĂ„ företaget Vinterspecialisterna. Ni har fĂ„tt i uppdrag att utveckla vĂ„r vanliga spark till ett âmiljövĂ€nligt, hĂ€lsobefrĂ€mjande och billigt fordon som alla kommer att vilja haâŠâ
2. NĂ€r ni söker efter idĂ©er; börja med att tĂ€nka tvĂ€rtom. Hur skulle sparken se ut om den fungerade riktigt dĂ„ligt? Inte alls var miljövĂ€nlig eller hĂ€lsobefrĂ€mjande? Vad skulle göra att ingen var intresserad av att köpa den? Vad skulle göra att er ânyaâ spark blev en riktig katastrof pĂ„ marknaden?
Gör en lista pÄ alla dÄliga lösningar och förslag!
3. VĂ€nd nu pĂ„ alltihop. Titta pĂ„ er lista och vĂ€nd âhemskheternaâ till konstruktiva möjligheter⊠vĂ„ga vara lite galen!
Framför allt Àr de dÄliga och tokiga idéerna viktiga! ⊠för att komma pÄ en bra idé mÄste man vÄga komma pÄ nittionio dÄliga ocksÄ. Det krÀvs mod att komma med dÄliga och tokiga idéer.
VĂ€lj gĂ€rna ett eget problem, eller en idĂ©, att utgĂ„ ifrĂ„n, om ni inte vill utveckla âDen nya sparkenâ!