Genom de nya straffbestämmelserna kommer barn som bevittnat våld att beaktas som målsägande och få ett starkare straffrättsligt skydd. I och med den nya lagen, har barn som har bevittnat våld bland annat ha rätt till en särskild företrädare samt rätt till att begära skadestånd. För åtal i ett barnfridsbrott krävs i regel att grundbrottet är styrkt. Grundbrottet och barnfridsbrottet bör utredas tillsammans och åtalas samtidigt.
Barnfridsbrottet
Den 1 juli 2021 infördes ett särskilt barnfridsbrott i Sverige. Lagändringen innebär att det är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation.
Barnafridsbrottet i Brottsbalken 4 kap 3 §
Den som begår en brottslig gärning som utgör
1. mord, dråp, misshandel, grov misshandel eller synnerligen grov misshandel
2. människorov, olaga frihetsberövande, olaga tvång, grovt olaga tvång, olaga hot, grovt olaga hot, hemfridsbrott eller ofredande enligt
3. våldtäkt, grov våldtäkt, sexuellt övergrepp, grovt sexuellt övergrepp, våldtäkt mot barn, grov våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, grovt sexuellt övergrepp mot barn eller sexuellt ofredande
4. skadegörelse eller grov skadegörelse
5. straffbart försök till brott enligt någon av 1-4 döms, om gärningen har bevittnats av ett barn som är närstående eller tidigare närstående till både gärningsmannen och den som gärningen begås mot, för barnfridsbrott
Begreppsdefinitioner
Att bevittna
Barnet behöver inte ha bevittnat hela händelsen utan det räcker att hen har bevittnat delar av den brottsliga gärningen. Det räcker alltså inte med att barnet ser konsekvenserna av brottet. Barnet behöver inte ha förstått att gärningen är ett brott. Hur barnet förmår berätta om sin upplevelse saknar betydelse, vilket innebär att exempelvis ett spädbarn som befinner sig i nära anslutning av händelsen anses ha bevittnat brottet. Barnfridsbrottet är också aktuellt vid brott på distans, såsom hot över telefon eller övergrepp via internet, om barnet har hört eller sett händelsen.
Närståendebegreppet
Att vara närstående kan handla om familjemedlemmar såsom barnets föräldrar, nya partners, syskon eller bonussyskon, men det kan också handla om tidigare närstående personer till barnet. Utgångspunkten är att utreda om barnet kan ha haft en så nära relation till parterna att de kan anses utgöra omsorgsperson till barnet eller att barnet har en stark känslomässig anknytning till dem i vardagen.
Vanliga missförstånd om barnfridsbrottet
Socialtjänsten kan inte polisanmäla barnfridsbrott eftersom det måste finnas ett grundbrott för att kunna göra polisanmälan
Jo, socialtjänsten kan polisanmäla om de får kännedom om ett barnfridsbrott även om det inte finns en polisanmälan på grundbrottet. Barnfridsbrottet utgör ett brott som omfattas av Socialstyrelsens rekommendationer om att en polisanmälan bör göras av socialnämnden vid misstanke om brott. En polisanmälan bör skyndsamt göras om det inte strider mot barnets bästa1. Socialtjänst och hälso- och sjukvård får bryta sekretessen och göra polisanmälan vid misstanke om barnfridsbrott. När Polismyndigheten får kännedom om barnfridsbrott ska Polismyndigheten upprätta en polisanmälan rörande grundbrottet.
1 Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2021 Nya bestämmelser om förebyggande av våld i nära relationer och om barnfridsbrott
Grundbrottet behöver vara styrkt för att barnet ska höras
Nej, grundbrottet behöver inte vara styrkt för att barnet ska höras. En förutsättning för straffansvar för barnfridsbrottet är att det brott som barnet har bevittnat är styrkt. Det innebär att utredningen av brottet mot målsäganden i grundbrottet blir avgörande för om barnfridsbrottet kan styrkas 2. Det finns dock inget sådant samband när det gäller att hålla förhör med barnet. Snarare kan ett förhör med barnet utgöra stödbevisning när det kommer till att styrka grundbrottet 3.
2 Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord SOU 2019:32
3 Regeringens proposition 2020/21:170 Barn som bevittnar brott s 17
2 Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord SOU 2019:32
3 Regeringens proposition 2020/21:170 Barn som bevittnar brott s 17
Grundbrottet behöver vara styrkt för att kunna bedriva en förundersökning om barnfridsbrott
Nej, grundbrottet behöver inte vara styrkt för att utredningen om barnfridsbrottet ska bedrivas – tvärtom, denna ska bedrivas parallellt och som huvudregel åtalas och prövas vid samma tillfälle. Bevisning i ett brott kan också utgöra bevisning i det andra, varför det är viktigt att utredningarna bedrivs parallellt.
Den vuxne måste medverka i förundersökningen för att det ska kunna bli ett grundbrott
Nej, målsäganden i grundbrottet behöver inte medverka i förundersökningen för att det ska kunna bli ett grundbrott eller barnfridsbrott. Åklagaren ska göra en bedömning utifrån all bevisning som finns i brottsutredningen och ska väcka åtal om hen bedömer att det finns skäl för detta. Som förarbetena konstaterar är det inte ovanligt att personer som utsätts för brott inte vill medverka i förundersökningen; Det ska för lagföring av barnfridsbrott inte krävas att målsäganden som utsatts för grundbrottet aktivt medverkar till utredningen, utan annan bevisning behöver i stället kunna läggas fram för att styrka att brott har begåtts. Det är inte rimligt att det bevittnande barnet ska vara beroende av sin närstående för att brott mot barnet ska kunna leda till åtal och fällande dom 4.
De allra flesta brott som täcks in i barnfridsbrottet hör under allmänt åtal vilket innebär att åklagare är skyldig att utreda brottet och, om brottet anses styrkt, väcka åtal oavsett målsägandens inställning. Det innebär att den misstänkte kan dömas för brott genom annan bevisning än målsägandes berättelse. Ett förhör med målsäganden i barnfridsbrottet kan utgöra en sådan bevisning. Andra exempel på stödbevisning är vittnesförhör, brottsplatsundersökningar, rättsintyg och journalanteckningar.
4 Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord SOU 2019:32 s 198
Barnet behöver ha tillstånd av föräldern för att höras
Det stämmer inte. Ett barn som utsätts för barnfridsbrott är målsäganden och med anledning av det kan en särskild företrädare förordnas 5. Det är den särskilde företrädaren som ska tillvarata barnets rätt i förundersökning och i efterföljande rättegång 6. Det innebär att det åligger den särskilde företrädaren att ansvara och besluta om förhör med barnet kan hållas eller inte.
Barn har enligt Barnkonventionens artikel 12 rätt att komma till tals. Genom den nya lagstiftningen har barnet större möjlighet att komma till tals då en vårdnadshavare inte längre i egenintresse, kan hindra barnet att förhöras Den särskilde företrädaren är den som företräder barnet. Barnet har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör hen. När åsikterna beaktas ska man ta hänsyn till barnets ålder och mognad. Om barnet har uppnått adekvat ålder och mognad ska barnets egen inställning inhämtas utöver kontakt med särskild företrädare. Det finns ingen skyldighet för barnet att vittna. Barnkonventionens artikel 3, att i alla åtgärder som rör barn ska man i första hand beakta vad som bedöms vara barnets bästa, ska beaktas. Här måste en avvägning ske i det enskilda fallet. Om särskild företrädare eller förundersökningsledare inte anser det lämpligt att hålla förhör med barnet ska orsaken för beslutet dokumenteras.
5 I fall där vårdnadshavare inte kan misstänkas för brottet, eller inte har en sådan relation till den misstänkte att hen inte kan ta tillvara på barnets rätt, utses istället ett målsägandebiträde.
6 Lag (1999:997) om särskild företrädare för barn
Man bör undvika att höra barnet om man inte behöver
Det stämmer inte. Barn har enligt Barnkonventionens artikel 12 rätt att komma till tals. Genom den nya lagstiftningen har barnet större möjlighet att komma till tals då en vårdnadshavare inte kan hindra barnet att förhöras i lika stor utsträckning som tidigare.
Barn ska få möjlighet att berätta om sina upplevelser och uppleva att deras röst blir hörd men det finns inte någon skyldighet för barnet att medverka vid förhör och brottsutredning. Här krävs det att det görs en bedömning utifrån vad som är bäst i det enskilda fallet. Det är alla yrkesverksammas ansvar att säkerställa att barnets bästa beaktas, men det är ytterst den särskilda företrädaren som ansvarar för att barnets rätt tillvaratas i förundersökningen.
Det är viktigt att barnets behov och upplevelser omhändertas av de yrkesverksamma som möter barnet. Det krävs att yrkesverksamma som möter barnet har god kompetens för att möta barnets behov i den komplicerade situation som uppstår i att bevittna våld 7.
7Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord SOU 2019:32 s 216Bevittna innebär endast att se det som sker men inte höra
Nej, uttrycket bevittna innebär att såväl se som att höra det som sker. Begreppet har funnits sedan tidigare i kommentarerna till brottsskadelagen och har då avsett att se eller höra något. Denna definition ligger också till grund för barnfridsbrottet och har bedömts vara etablerad i svensk rättsordning 8.
8 Straffrättsligt skydd för barn som bevittnar brott mellan närstående samt mot uppmaning och annan psykisk påverkan att begå självmord SOU 2019:32 s 195
Hämta broschyr
Relaterade länkar
Läs vidare om barnfridsbrottet
Callaghan, J. E. N., Fellin, L. C., Mavrou, S., Alexander, J., & Sixsmith, J. (2017). The management of disclosure in children’s accounts of domestic violence: Practices of telling and not telling. Journal of child and family studies, 26, 3370–3387.
Georgsson, A., Almqvist, K. & Broberg, A.G. (2011). Naming the unmentionable: How children exposed to intimate partner violence articulate their experiences. Journal of Family Violence, 26, 117–129. https://doi.org/10.1007/s10896-010-9349-x
Landström, S., & Ernberg, E. (2021). Hur barn minns och berättar. I P.A. Granhag, L.A. Strömwall, K. Ask, & S. Landström (red.), Handbok i rättspsykologi (2 uppl., ss. 253-267). Stockholm: Liber.
Landström, S., Korkman, J., & Magnusson, M. (2021). Förhör med barn. I P.A. Granhag, L.A. Strömwall, K. Ask, & S. Landström (red.), Handbok i rättspsykologi (2 uppl., ss. 268-287). Stockholm: Liber.
Överlien, C., & Hydén, M. (2009). Children’s actions when experiencing domestic violence. Childhood, 16, 479–496.
Broschyr med fakta om barnfridsbrottet
Barnafrids broschyr sammanfattar det viktigaste om barnfridsbrottet.