Kulturarvet ska när det är som bäst fostra respekt för kultur och sociala mångfald samt utmana förgivettagna idéer om samhället. Kritiska kulturarvsstudier betonar behovet av att i större utsträckning inkludera underrepresenterade grupper i de nationella kulturarven.
En viktig underrepresenterad grupp är barn. Att inkludera barns egna kulturer i begreppet kulturarv ger möjligheter att utmana idéer som tas förgivna inom kulturarvsstudier, så som maktrelationer, bevaringsstrategier samt vad och vems kulturarv som bevaras.
FN:s Barnkonvention och de svenska kulturpolitiska målen slår fast att barn har rätt till yttrandefrihet och att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet. Med det följer att barns egen kultur har ett egenvärde, att de kulturella artefakter som de producerar utgör ett kulturarv som är värt att samla in, bevara och arkivera i sin egen rätt. Den kunskap som finns om barns kulturarv och om hur barn är representerade i kulturarvsinstitutioner är idag begränsad. Det vill det här projektet råda bot på.
Barns visuella röster
Syftet med projektet är att undersöka hur insamling, registrering, kategorisering, bevarande och arkivering lyfter fram barns egen kulturproduktion som källor till kunskap om barns sociala och kulturella liv och livsvillkor sett över tid. I fokus för insamlingen av forskningsmaterialet och digitaliseringsprojektet står barnkonventionen så som den uttryckts och tolkats under de 30 år sedan ratificeringen fram till 2020 då den blivit svensk lag. Digitaliseringen gör barns bilder digitalt tillgängliga, sökbara och forskningsbara. På så vis utökas möjligheterna att undersöka barns kulturarvets vem, vad, hur och varför.
Fyra forsknings- och digitaliseringsdelar
- Metadata/taxonomisystem - Inventering och teoretisk utforskning av SBBAs standardiserade katalogiseringssystem utifrån barns perspektiv och barnperspektiv. Fokus är på vilken syn på barn som är rådande i arkivet när bilder kategoriseras.
- Digitalisering och analyser av befintliga barnkonventionskollektioner i SBBA. Fokus är på hur barn själva tolkat barnkonventionen, barns rättigheter, lika värde och barns politiska deltagande.
- Insamling, digitalisering och analys av nya bildsamlingar samt intervjuer med fokus på att barnkonventionen blivit lag.
- Insamling, digitalisering och analys av barns digitala online bilder. Metadata i form av intervjuer med barn samt etik och bevarande frågor kring barns digitala kulturarv.
Om DIGARV-programmet
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitthetsakademin inom ramen för DIGARV-programmet. Programmet främjar digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar, främst inom humaniora och samhällsvetenskap.
