91视频

脜sa Svenfelt har svarat p氓 fr氓gan och st盲mt av svaret med Irene Blom p氓 Livsmedelsverket.

Konsumtion av energit盲ta och n盲ringsfattiga livsmedel 盲r b氓de en h盲lsofr氓ga och en milj枚fr氓ga. Ur h盲lsosynpunkt bidrar dessa livsmedel till att vi 盲ter f枚r mycket energi och det 枚kar risken f枚r sjukdomar.

Energit盲ta och n盲ringsfattiga livsmedel 盲r livsmedel som vi egentligen inte beh枚ver ha f枚r v氓rt n盲ringsintag och en h盲lsosam diet. Konsumtion av s氓dana livsmedel skapar p氓 s氓 vis on枚dig milj枚- och klimatp氓verkan. Eftersom produktionen av livsmedel tar stora resurser i anspr氓k (jordbruk och livsmedelsproduktion st氓r till exempel f枚r upp till en tredjedel av v盲xthusgasutsl盲ppen globalt) s氓 盲r det b盲ttre f枚r milj枚n om intaget av energit盲ta och n盲ringsfattiga livsmedel minskar och ses som n氓got som konsumeras mer s盲llan.

Vi har bett Emma Patterson och Irene Blom på Livsmedelsverket att svara på den här frågan:

“Snabbmat som pizza och hamburgare räknas ibland som energitäta och näringsfattiga livsmedel och ibland inte. Detta beror på att näringsinnehållet kan variera mycket mellan olika livsmedel av denna typ. I delmålet har vi räknat med dem eftersom det inte går att skilja på konsumtion av sådan snabbmat som hör respektive inte hör till energitäta och näringsfattiga livsmedel och därför behöver även dessa livsmedel minska för att delmålet ska uppnås, men du behöver inte räkna med hemlagade utan enbart pizza och hamburgare som är färdigmat köpt i butik eller som kommer från snabbmatsrestauranger. Det är såklart ingen garanti att en hemlagad pizza är mer nyttig än en färdigköpt, utan även då beror det på näringsinnehållet. Att räkna så här är alltså en förenkling.”

- Det korta svaret är alltså att snabbmat ingår, men att det egentligen inte är så enkelt, utan att det beror på matens näringsinnehåll.

För att data ska sparas hos oss behöver ni trycka på skicka in. Om ni behöver anteckna under tiden ni diskuterar så kan ni använda detta dokument som stöd och sedan föra in det i formuläret:

Vi har r氓dfr氓gat Rebecka Milestad, agronom och docent i milj枚strategiska studier, f枚r denna fr氓ga.

Hur man g枚r n盲r man m氓ste v盲lja mellan ekologiskt och n盲rodlat 盲r inte helt okomplicerat, och det g氓r tyv盲rr inte att ge ett definitivt svar som g盲ller i alla l盲gen. Det 盲r dessutom sv氓rt att definiera vad som gills som lokalt/n盲rodlat och inte 鈥� gills svenskt som n盲rodlat t.ex.?

F枚rst och fr盲mst vill vi f枚rtydliga att m氓let om att fr盲mja ett rikt odlingslandskap inte handlar om att fr盲mja just det lokala odlingslandskapet, utan ett rikt odlingslandskap i allm盲nhet, bland annat genom en 枚kad biologisk m氓ngfald.

Exempel: Om man v盲ger mellan ekologisk potatis fr氓n Sverige och icke-ekologisk potatis fr氓n n盲romr氓det kan man generellt sett s盲ga att ekologisk potatis fr氓n Sverige 盲r att f枚redra. Faktum 盲r att det i vanliga fall, n盲r man handlar i butik, oftast 盲r b盲st att v盲lja svenska ekologiskt certifierade varor, s盲rskilt i fallet potatis, som 盲r en tungt besprutad gr枚da.

Om man vill l盲sa mer om vad forskningen har att s盲ga om ekologiskt kontra lokalproducerat finns en sammanst盲llning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) h盲r:


N盲r det kommer till andra fall d盲r man som konsument har st枚rre inblick i en specifik lokal producents produktion kan en sak att h氓lla utkik efter vara om producenten har en m氓ngfald av gr枚dor i sin produktion. Det finns inga direkta bel盲gg f枚r detta, men det blir ett indirekt fr盲mjande av m氓ngfald i produktionen. En annan sak 盲r att producenterna 盲r sm氓 och har sm氓 f盲lt med m氓nga olika habitat och inte besprutar sina gr枚dor. Men det 盲r tyv盲rr sv氓rare att veta vilka specifika producenter som faktiskt 盲r 鈥漛ra鈥�, eftersom det beror p氓 m氓nga andra faktorer. Om man k枚per k枚tt b枚r det vara fr氓n betande djur p氓 naturbetesmarker. Observera d氓 att ens totala k枚ttkonsumtion blir l盲gre 盲n om man k枚pte 鈥漹anligt鈥� k枚tt, eftersom det finns mycket mindre naturbetesk枚tt.

Vi har sökt dietister som kan svara på denna fråga och vi har fått svar från dietisten Linn Torstensson, som har lagt upp tips på sin story på Instagram (dietistlinn):
 (För att komma åt den behöver du ha ett instagramkonto).

Du kan även läsa mer om proteinintag när man äter mindre kött

Mer detaljerad information om proteinintag och mindre köttintag hittar du

Magbesvär när man äter baljväxter samt hur det kan undvikas kan du läsa mer om

Syftet med det här försöket är att se vilka eventuella problem hushåll stöter på när det kommer till att ställa om sina matvanor. Era erfarenheter är väldigt värdefulla för forskningen, så ni får gärna fylla i dagboken så utförligt ni kan, med särskilt fokus på hinder och framgångar. Men ha gärna med andra tankar och reflektioner som vi inte uttryckligen frågar efter men som ni tycker känns relevanta. Det finns inga rätt eller fel. Därför är också alla frågor och funderingar väldigt värdefulla för forskningen —

Ett tips när ni fyller i dagboken är att först kolla i vad som efterfrågas, föra egna anteckningar separat på papper eller i en egen fil under veckan och sedan föra in hela veckans reflektioner samtidigt i slutet av veckan och skicka in.

Ett tips är att titta på denna guide av Hållbara restauranger, ett initiativ som bland annat WWF ligger bakom: "" 

Åsa Svenfelt har svarat på denna fråga och inarbetat synpunkter från Karin Fritz på Livsmedelsverket. Det är en komplex fråga som har flera svar.

Ur miljösynpunkt och för plånboken är det bra att äta mat som annars skulle ha kastats. Miljöpåverkan för varan i sig själv blir inte mindre, men om vi tar vara på maten istället för att slänga undviker vi att producera mat i onödan och då minskar miljöpåverkan på totalen i samhället.

Om ni försöker uppnå målet att äta mindre energi- och näringsfattiga livsmedel och har utrymme för lite mer, då kan det vara bra att köpa sådana livsmedel som är prissänkta pga kort datum. Men, om det är risk att det bidrar till överkonsumtion, och den mat som köps billigare är något som påverkar hälsan negativt, så överväger kanske nackdelarna med maten fördelarna med att ”rädda” den från att slängas. Detta gäller om det till exempel handlar om billigare näringsfattig och energirik mat, som chips eller godis, eller charkprodukter.

En annan fråga är vad som händer med de pengar som sparas när du köper något som är billigare. Om pengarna används till att köpa något miljöbelastande, som nötkött, så blir den totala miljöpåverkan inte mindre utan kan till och med bli större.

Det är alltså en komplicerad fråga, så för att underlätta kan en tumregel vara att undvika att köpa miljö- och hälsobelastande varor även om de är nedsatta pga kort datum, men att köpa dem om de bidrar till bättre miljö och hälsa.

Flera aktörer kan arbeta för att undvika svinn, till exempel kan livsmedelsbutiker planera och arbeta med sina inköpsrutiner, och som i frågan ovan prissänkta varor eller ge bort när bäst före datum närmar sig. Hushåll kan främst tänka på att planera sina inköp, att inte handla mer än vad som behövs och när ni köper prisnedsatt välja bort något annat så inköpen inte bidrar till överkonsumtion med tanke på hälsan eller ökat svinn.