195 lÀnder redovisar vad de tÀnker göra
Totalt handlar det om 195 lÀnder som ska redovisa sina bidrag till det nya klimatavtalet 2015. Rapporterna innehÄller information om staters ambitionsnivÄ för olika ÄtgÀrder, val av policys och policyinstrument, och institutionella prioriteringar. I det hÀr forskningsprojektet sammanstÀlls alla dessa rapporter och jÀmförs utifrÄn en lÄng rad kriterier. Kriterierna handlar dels om vilka sektorer och typ av ÄtgÀrder lÀnderna inkluderar i sin planering. Planerar de för en total omstÀllning av samhÀllet eller enbart att fasa ut fossila brÀnslen, exempelvis? LÀnderna kommer ocksÄ att jÀmföras och kategoriseras utifrÄn en rad indikatorer som bruttonationalprodukt per capita (BNP), humant utvecklingsindex (HDI), graden av demokrati, nÀrvaron av sociala rörelser mm. Syftet Àr att hitta eventuella mönster och samband mellan lÀnders klimatpolitiska ambitioner och andra faktorer. Projektet förvÀntas bidra till förstÄelsen av hur lÀnders inhemska faktorer pÄverkar formandet av en effektiv internationell samordning av klimatpolitiken samt hur nya koalitioner utvecklas i global miljöstyrning. Denna kunskap blir viktig inför den kommande uppskalningen av Parisavtalets ambitioner.
Stor mÀngd data görs tillgÀnglig
Projektet bidrar pĂ„ flera sĂ€tt till samhĂ€llsvetenskaplig miljöforskning. Empiriskt sammanstĂ€lls en stor datamĂ€ngd av klimatpolitiska Ă„taganden frĂ„n alla lĂ€nder som rapporterat till klimatkonventionen senast i höst. Studier som jĂ€mför lĂ€nders klimatpolitik har hittills frĂ€mst fokuserat pĂ„ ett begrĂ€nsat urval av lĂ€nder, framförallt avancerade industrilĂ€nder. DĂ€rför blir analysen av rapporterade bidrag frĂ„n klimatkonventionens 195 lĂ€nder ett viktigt tillskott. Projektet kommer ocksĂ„ att göra nya data tillgĂ€ngliga via den internationella förhandlingsbarometern â en vĂ€rldsunik serie enkĂ€tundersökningar som Ă„rligen mĂ€ter olika klimatpolitiskt engagerade gruppers uppfattningar om aktuella frĂ„gor.Metodiskt bidrar projektet genom att kombinera enkĂ€tdata med specifika uppgifter om staters politiska val och instrument i deras rapporterade bidrag till det nya klimatavtalet. Projektet har en unik möjlighet att identifiera och undersöka mekanismer som pĂ„verkar hur staterna bidrar till skapandet av en global kollektiv nyttighet. Flera analystekniker - frĂ„n klusteranalys och tvĂ€rsnittsregressionsmodeller till fallstudier - kommer att anvĂ€ndas för att undersöka bildandet av koalitioner eller grupperingar som karakteriseras av att de har liknande politiska prioriteringar samt strategier för sina utfĂ€stelser och val av styrmedel.
Hur staters inre processer pÄverkar internationellt samarbete
Teoretiskt bidrar projektet till den framvÀxande litteraturen kring staters roller i global miljöstyrning genom att analysera hur staters processer för beslutsfattande och institutionsuppbyggnad pÄverkar internationellt samarbete och hantering av globala kollektiva nyttigheter. Ambitionen Àr att komma bortom den tudelning i industri- och utvecklingslÀnder som hittills har dominerat internationell klimatpolitik.Projektet sammanför empirisk och metodologisk expertis vid Centrum för klimatpolitisk forskning vid Linköpings universitet, och teoretisk kunskap om jÀmförande miljöpolitik vid Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet.
Projektets namn: Ett globalt knytkalas: Nya mönster i staters engagemang och prestation i internationellt klimatsamarbete