Röntgenapparater har använts i över hundra år för att undersöka människokroppen och vägleda kirurgen vid operationer. Sjukvården använder idag mer röntgenapparater än någonsin. Därför är det viktigt att minimera stråldoserna för patienterna för att få en säker vård. Patientdoserna mäts med en dosimeter (KAP meter) monterad i röntgenapparaten. Dess förmåga att korrekt mäta dosen begränsas av hur väl den kan kalibreras dvs. visa det korrekta dosvärdet.
I vår forskning tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten utvecklar vi mer noggranna kalibreringsmetoder med hjälp av datorsimuleringar av hur strålningen absorberas i dosimetern. Utmaningen för oss är att dosimeterns signal beror på strålningens energi och inte bara på stråldosens storlek. Röntgenstrålningens energi varierar med patientens storlek och typen av röntgenundersökning. Vid undersökning av lungorna och av storvuxna patienter är t.ex. energin högre än vid undersökning av skelettet och av barn. Genom att skapa en datormodell av röntgenapparaten kan vi simulera röntgenstrålningens energier och hur dessa absorberas i dosimetern. Då kan vi ta reda på dosimeterns så kallade energiberoende och korrigera för detta vid kalibreringen.
Resultatet visar att dosimeterns energiberoende beror på ett mycket tunt lager av elektriskt ledande indiumoxid. Genom att ta hänsyn till detta tunna lager vid kalibreringen och mäta signalen med en dosimeter med mycket litet energiberoende (jonkammare) har vi visat att det är möjligt att mäta patientdoser med betydligt högre noggrannhet (±7%) än tidigare (±25%). Med den ökade noggrannheten är det meningsfullt för sjukvården att göra ytterligare, små successiva ansträngningar att minska patientdoserna utan att bildkvaliteten försämras. Detta leder till en ännu säkrare vård.
Läs mer i Alexandr Malusek, Ebba Helmrot, Michael Sandborg, Jan-Erik Grindborg and Gudrun Alm Carlsson . Phys. Med. Biol. 59, 7195-7210 (2014)
