91Ƶ

Lokal utveckling och samhällsplanering

en husfasad med solcellspaneler och ett träd i förgrunden
Fotograf: Jens Lindström

I forskningsfältet Lokal utveckling och samhällsplanering är det dynamiken mellan den geografiska platsens förutsättningar och politik samt strategisk planering som står i fokus.

Frågor om lokal utveckling innebär en stor bredd av områden som drivs utifrån sociala, ekonomiska och miljömässiga målsättningar. Detta forskningsfält studerar hur kommuner och regioner arbetar med insatser – ofta i samverkan med andra – som har betydelse för hållbar lokal utveckling. Detta omfattar insatser och beslut inom områden för markanvändning, infrastruktur, bostäder, utbildning, klimat och företagsutveckling.

Ojämna effekter av förändringar

Urbanisering, migration, klimatförändring, digitalisering och strukturomvandling inom ekonomi och arbetsliv är exempel på trender som har global spännvidd och som ger regionalt och lokalt ojämna effekter. Varierande förhållanden för olika regioner, städer och platser vad gäller befolkning, näringsliv och arbetsmarknad, den byggda miljön och infrastruktur – innebär att trender som är globala får olika konsekvenser i olika geografier. På vissa platser är en polariserad arbetsmarknad, hög arbetslöshet och segregation den allra största samhällsutmaningen. På andra platser är det snarare en åldrande befolkning, kompetensbrist och långa geografiska avstånd som skapar utmaningar. Detta uppmärksammar ojämna förutsättningar för olika kommuner att verka för lokal utveckling.

Kommuner och regioner i flernivåsystemet

Kommunerna och regionerna är centrala utvecklingsaktörer. Kommunerna och regionerna i Sverige har en stark position i det politiska flernivåsystemet. Samtidigt påverkas planering och utvecklingsarbete genom kommuner och regioner av villkor och strategier uppsatta genom nationell, europeisk och ibland global nivå. Flernivåsystemet är under kontinuerlig omvandling och sedan omkring 20 år tillbaka har den regionala nivån i Sverige omorganiserats och stärkts. Detta påverkar förväntningar och villkor för samverkan mellan kommuner och regioner. Detta berör exempelvis områden som planering, kollektivtrafik och omsorg.

Ytterligare en viktig dimension för kommunernas samverkan är den man utvecklar horisontellt med andra kommuner. Sådan horisontell samverkan drivs av behov att hantera specialiserade eller resurskrävande uppdrag – inom fysisk planering, för utveckling av infrastruktur, för kompetensförsörjning och för en rad olika frågor kopplade till insatser för hållbar utveckling.

Utvecklingen handlar om hela samhället och involverar olika sektorer

Den lokala utvecklingen påverkas av aktörer inom alla samhällssektorer. Näringslivets och civilsamhällets resurser och insatser är centrala i lokala och regionala utvecklingsprocesser. Många kommuner uttrycker en ambition att inkludera medborgarna i policyutvecklingen och i samhällsplaneringen. Detta aktualiserar frågor som rör demokrati, medborgarinflytande och tillgänglighet. Kommunala och regionala organisationer har ofta som ambition att driva och vara delaktiga i offentlig-privata partnerskap och nätverk. Inom det här forskningsområdet undersöks hur interaktionen mellan olika aktörer faktiskt ser ut. Vi studerar mönster av konflikt och samförstånd, och hur olika resurser samspelar med varandra.

Lokal utveckling och samhällsplanering

Detta forskningsfält studerar hur kommuner arbetar med insatser – ofta i samverkan med andra – som har betydelse för hållbar lokal utveckling. Detta omfattar insatser och beslut inom områden för markanvändning, infrastruktur, bostäder, utbildning, klimat och företagsutveckling.
Ur "Inriktning för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2022-2024".

Pågående forskning

Lokal ekonomisk hållbarhet och utveckling på Sveriges landsbygder

Landsbygdsområden med vikande befolkningsunderlag står inför många hållbarhetsrelaterade utmaningar. Begränsad tillgång till kapital, höga försörjningskvoter och sjunkande skattebaser hämmar omställningen till ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle. Tidigare studier visar att tillväxt ofta är ett överordnat mål i lokal politik och planering i krympande kommuner på landsbygden, som präglas av geografiska lägesnackdelar. Hållbarhetsmål har sällan en framträdande plats, och kommunerna kopplar sällan den egna utvecklingspolitiken till behovet av demografisk anpassning, eller till mål om lokal ekonomisk hållbarhet. Det projekt som beskrivs här kommer att bidra med breddad och fördjupad kunskap om hur policyer för lokal ekonomisk hållbarhet växer fram under dessa omständigheter, och en ökad förståelse för hur dessa policyer kan bidra till omställningen till hållbara och resilienta landsbygder. Projektet har en tydlig koppling till mål 8 och 11 i Agenda 2030. Projektet finansieras av Formas och inleds under våren 2023.

Forskare: Josefina Syssner

Målbilder för lokal utveckling i områden med geografiska lägesnackdelar

I projektet undersöks vilka mål som formuleras för det lokala utvecklingsarbetet i områden med geografiska lägesnackdelar. Exempel på sådana lägesnackdelar är långa avstånd, en liten hemmamarknad, sämre tillgång till service eller ett vikande befolkningsunderlag. Hur uppstår utvecklingspolitiska mål och hur ser uppslutningen kring dessa mål ut? Ser målen olika ut på olika platser? Har olika aktörer olika målbilder? Är målen kopplade till de geografiska förutsättningarna? Hur i så fall – på vilket sätt?

Studien finansieras av Länsförsäkringars forskningsfond och inleds under slutet av 2022.
Forskare: Josefina Syssner

Omskalningens effekter för hållbar omställning. 10 år med regionala kollektivtrafikmyndigheter som samhällsbyggare

Under 2012 skedde en omfattande omorganisation av planeringen av kollektivtrafik i Sverige som innebar att ansvaret för detta flyttades från kommunerna till 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM). Detta projekt studerar hur RKM som nu funnits under ett decennium har konsoliderats och etablerat samverkan med kommunerna. Sådan samverkan är nödvändig eftersom frågor om kollektivtrafik är sammanvävt med olika kommunala ansvar och där framförallt fysisk planering utmärker sig. Projektet har en longitudinell forskningsdesign och studerar utvecklingen av planeringen för kollektivtrafik över tid. Samtliga regioner som inte är storstadsregioner ingår i studien. Det innebär att 18 regioner omfattas.

Projektet finansieras av Formas.
Forskare: Brita Hermelin, Ida Andersson (Örebro universitet), Linnea Eriksson och Robin Nuruzzaman (VTI).

Planering och praktik för hållbar konsumtion (Practices)

Projektet innehåller flera delstudier varav två delstudier genomförts under 2024. En intervention med 14 hushåll i 13 kommuner i Sverige gjordes för att undersöka hinder och möjligheter för dem att förändra sin matkonsumtion så att den blir mer hållbar, och hur det kan understödjas av det omgivande samhället. Det andra delprojektet undersöker kommuners initiativ och möjliga roller i en omställning till hållbar matkonsumtion bland medborgare. Projektet är en del forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption. Forskningsprogrammet som helhet omfattar sju lärosäten och löper under åtta år.

Projektet finansieras av Mistra
Forskare: Åsa Svenfelt, Brita Hermelin, Sara Gustavsson, Vishal Parekh (KTH)

Inramning av hållbar konsumtion (Frames)

Projektet utforskar inramningar av hållbar konsumtion, nu och i framtiden och hur dessa kan ändras genom nya berättelser och inneboende värden. Under 2024 har projektet tillsammans med Virserums Konsthall och konstnärerna Hillevi Cecilia Högström, Finn Ahlgren och Lars Noväng skapat utställningen ”Medan vi faller”, som handlar om hållbar konsumtion och konsumtionens roll i framtiden. Projektet har även invigt en digital konstutställning om visioner för hållbar konsumtion tillsammans med Green Action Week. Projektet är en del forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.

Projektet finansieras av Mistra
Forskare: Åsa Svenfelt och Jonatan Järbel (KTH)

Alternativa mått på välfärd som möjliggörare för hållbar konsumtion

I projektet undersöks initiativ och strategier för planering bortom tillväxt på lokal och regional nivå. Syftet är att fördjupa förståelsen för vad planeringsinitiativ bortom tillväxt skulle kunna bidra med i lokal och regional kontext. Projektet är en del forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.

Projektet finansieras av Mistra
Forskare: Åsa Svenfelt och Maria Jansson

Att smälta polariseringen - megaspel för nya narrativ om en hållbar framtid

Projektet utforskar polarisering i frågor kopplat till hållbar omställning, och utvecklar spelbaserade metod (megaspel) och workshops för mer konstruktiva dialoger och positiva narrativ kring rollerna för stad och landsbygd i omställningen till ett hållbart samhälle. Detta projekt identifierar lösningar till motsättningar som finns i processen att ställa om till ett hållbart samhälle genom interaktioner mellan människor. Projektet avser bidra till att positiva narrativ om hållbar utveckling som fokuserar på möjligheterna till levande, väl integrerade regioner, snarare än stad och landsbygd. Projektet är treårigt och leds av forskare vid Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet.

Projektet finansieras av Kampradstiftelsen 2024-2026
Forskare: Åsa Svenfelt, Björn Johansson, Magnus Persson, Ola Leifler, Anna Eklöf, , Christine Tidåsen (Linnéuniversitetet), Peter Berggren, Emily Hofstetter, Ann-Sofi Kall (Jönköping University)

Stärkt kapacitet för mål- och omställningsinriktad planering - Demoplan

Projektet syftar till att fördjupa kunskapen om vad som krävs för att stärka den gemensamma planeringskapaciteten inom transportsektorn för att möta klimat- och hållbarhetsmål. Genom utvecklad kunskap om arbetsformer och metoder ska projektet överbrygga svårigheter i dagens planeringspraktik och främja en gemensam strategisk systemsyn. Projektet är treårigt, leds av VTI och drivs i samarbete med Umeå kommun, Trafikverket Region Nord, Trafikverket Region Västerbotten, Göteborgs stad, Kommunalförbundet Göteborgsregionen, Västra Götalandsregionen, Trafikverket Region Väst, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Linköpings universitet och Trivector Traffic.

Projektet finansieras av Trafikverket 2024-2026
Forskare: Åsa Svenfelt, Karolina Isaksson (VTI); Kristina Trygg; Jean Ryan (VTI); Anna Cesarini (Göteborgsregionen); Eddie Nyberg (Göteborgsregionen); Emeli Adell (Trivector); Emma Lund (Trivector)

Team Nordic Shrinkage

Nätverket Team Nordic Shrinkage inrättades 2019 av fem forskare från Sverige, Norge och Finland tack vare finansiering från den svenska regeringen och deras initiativ "Uppdrag Landsbygd". Sedan dess har nätverket utökats och är nu en kontaktpunkt för unga och seniora forskare från de nordiska länderna, Baltikum och Tyskland, som delar intresset för omställning, motståndskraft och anpassning i krympande områden. Nätverket finansierades initialt av regeringsuppdraget "Uppdrag Landsbygd" och är idag en löpande verksamhet.

Forskare: Josefina Syssner, Sara Löwgren, Albin Algotsson

Forskare

Nyheter från forskningsfältet

Två kvinnor och en man står vid ett runt bord

12 juni 2025

Höga ambitioner i stora kommuners klimatstrategier

Svenska kommuner har höga klimatambitioner och målen ofta är högt satta. Men vägen dit varierar. Det visar en ny rapport från rapport från forskare vid CKS. Studien lyfter bland annat fram vikten av lokalt engagemang och kapacitet.

Bild på en man i skjorta och kavaj

28 februari 2025

Ny rapport om kommunala strategier för en hållbar framtid

Robert Jonsson är en av flera författare till en ny rapport från Kommuninvest. Syftet med rapporten är bland annat att bidra med strategier för kommuner att hantera förändrade ekonomiska förutsättningar.

bild på en bok

09 december 2024

Ny bok om hopp och framtidstro i krympande samhällen

Vad hoppas man på i ett samhälle som inte växer - i en tid med idéer om att utveckling är liktydigt med tillväxt och expansion? Det är en central fråga i Josefina Syssners senaste bok ”Hoppfulla platser? Om hopp och hoppfullhet i periferin”.