Kvantitativ MR av hjärnan
Neruaradiologi är den del av radiologin som fokuserar på diagnos och karakterisering av avvikelser i det centrala nervsystemet som främst består av hjärnan och ryggmärgen. Magnetisk resonanstomografi (MRT) är en vanlig modalitet inom neuroradiologi.
Metoder för kvantitativ MR (qMRI)
När man talar om kvantitativ MR (qMRI) menar vi metoder som mäter relaxationsvärden, i motsats till viktade bilder som är beroende av många fler faktorer än relaxationstid, såsom exempelvis patientstorlek och skannerinställningar.
Detta ger oss mÀtbara vÀrden och hjÀlper radiologen att förstÄ om den misstÀnkta tumören verkligen Àr en tumör, vilket kan vara svÄrt att avgöra genom att bara titta pÄ bilden. Anders Tisell, PI för detta projekt och adjungerad universitetslektor Àr involverad i mÄnga av qMRI-forskningsprojekten vid CMIV.
Tidigare har vi arbetat med en teknik som byggde pÄ den tvÄdimensionella tekniken med tjocka skivor av hela hjÀrnan. Detta har nu utvecklats till den tredimensionella teknik vi kallar QALAS, dÀr informationen samlas in som en volym med en millimeter isotrop upplösning av hela hjÀrnan.
Efter att vi har mÀtt kan vi fortfarande skapa viktade MR-bilder genom att berÀkna dem frÄn qMRI och detta kallas syntetisk MRI.
FrÄn qMRI kan vi ocksÄ berÀkna mÀngden myelin, som Àr det elektriskt isolerande skikt bestÄende av fett som bildas runt axonerna i hjÀrnan och ryggmÀrgen, förklarar Anders. Myelinet hjÀlper till att pÄskynda nervimpulsen. Multipel skleros (MS) bryter ner myelinet men genom vÄr teknik kan vi mÀta dessa skador eller Àrrbildningar, sÄ kallade MS-lesioner. Vi kan se om mÀngden myelin börjar minska eller förblir stabil. Genom att följa patienterna kan vi upptÀcka tidiga tecken pÄ MS-lesioner sÄ att behandlingen kan Àndras vid behov, fortsÀtter Anders. Med nya lÀkemedel som kommer kan vi hjÀlpa till att övervaka för att se om de kan behÄlla mÀngden myelin.
Ett annat projekt som ocksÄ anvÀnder samma teknik med QALAS Àr monitorering av hjÀrntumörer.
Radiologen ser tumören eftersom tumören laddar kontrastmedel. Genom att anvÀnda den kvantitativa tekniken ovan kan man upptÀcka att utanför den del av tumören som radiologen ser finns det fler tumörer. Tumörer i hjÀrnan Àr ofta mycket aggressiva och Àven om neurokirurgen tar bort allt som vi kan se vet vi att det fortfarande finns tumörvÀvnad kvar.
â Med den nya 3D-tekniken fĂ„r vi bĂ€ttre upplösning och hoppas att vi pĂ„ det sĂ€ttet ska kunna se var tumören kommer att fortsĂ€tta vĂ€xa, att vi ska kunna upptĂ€cka den verkliga tumörgrĂ€nsen, fortsĂ€tter Anders.
Ytterligare ett exempel pÄ hur denna teknik anvÀnds Àr vid strÄlterapi, dÀr man följer patienter som Àr mitt uppe i strÄlbehandlingen eller som har avslutat. PÄ grund av strÄlningen som ges under behandlingen ser det ut som om det finns kontrastmedel kvar. Detta Àr en reaktion pÄ strÄlning, sÄ kallad pseudoprogress. PÄ grund av denna pseudoprogress utförs MR inte en mÄnad efter operationen utan först efter tre mÄnader, dÄ pseudoprogressen har minskat. Med dessa patienter mÄste man vÀnta trots att diagnosen inte Àr sÄ bra, sÄ det vore mycket mer att föredra om man inte behövde vÀnta.
â Med qMRI, bĂ„de 2D och 3D, hoppas vi kunna se redan efter en mĂ„nad om det Ă€r pseudoframsteg eller tumörframsteg. Vi hĂ„ller just nu pĂ„ att utvĂ€rdera den hĂ€r nya tekniken, sĂ€ger Anders.
Det Àr vÀlkÀnt att strÄlbehandling orsakar vÀvnadsskador. En annan aspekt av projektet Àr ocksÄ att undersöka dessa skador och se hur vÀvnaden pÄverkas av strÄlning. Om det Àr möjligt att se skadad vÀvnad kan det finnas en möjlighet att Àndra dosplanen och behandla tumören frÄn en annan vinkel.
Fortfarande med samma teknik pÄgÄr forskning om Parkinsons sjukdom som Àr en progressiv nervsystemstörning som pÄverkar rörelse. Idag finns det ingen MR-undersökning som specifikt kan diagnostisera Parkinsons sjukdom. Symtomen börjar gradvis och genom att titta pÄ dessa fÄr vi mÀtbara vÀrden som hjÀlper radiologen att förstÄ om den misstÀnkta tumören verkligen Àr en tumör, vilket kan vara svÄrt att avgöra genom att bara titta pÄ bilden. Anders Tisell, PI för detta projekt och adjungerad universitetslektor Àr involverad i mÄnga av qMRI-forskningsprojekten vid CMIV.
Tidigare har vi arbetat med en teknik som byggde pÄ den tvÄdimensionella tekniken med tjocka skivor av hela hjÀrnan. Detta har nu utvecklats till den tredimensionella teknik vi kallar QALAS, dÀr informationen samlas in som en volym med en millimeter isotrop upplösning av hela hjÀrnan.
Ett annat projekt som ocksÄ anvÀnder samma teknik med QALAS Àr monitorering av hjÀrntumörer.
Radiologen ser tumören eftersom tumören laddar kontrastmedel. Genom att anvÀnda den kvantitativa tekniken ovan kan man upptÀcka att utanför den del av tumören som radiologen ser finns det fler tumörer. Tumörer i hjÀrnan Àr ofta mycket aggressiva och Àven om neurokirurgen tar bort allt som vi kan se vet vi att det fortfarande finns tumörvÀvnad kvar.
â Med den nya 3D-tekniken fĂ„r vi bĂ€ttre upplösning och hoppas att vi pĂ„ det sĂ€ttet ska kunna se var tumören kommer att fortsĂ€tta vĂ€xa, att vi ska kunna upptĂ€cka den verkliga tumörgrĂ€nsen, fortsĂ€tter Anders.
Ytterligare ett exempel pÄ hur denna teknik anvÀnds Àr vid strÄlterapi, dÀr man följer patienter som Àr mitt uppe i strÄlbehandlingen eller som har avslutat. PÄ grund av strÄlningen som ges under behandlingen ser det ut som om det finns kontrastmedel kvar. Detta Àr en reaktion pÄ strÄlning, sÄ kallad pseudoprogress. PÄ grund av denna pseudoprogress utförs MR inte en mÄnad efter operationen utan först efter tre mÄnader, dÄ pseudoprogressen har minskat. Med dessa patienter mÄste man vÀnta trots att diagnosen inte Àr sÄ bra, sÄ det vore mycket mer att föredra om man inte behövde vÀnta.
â Med qMRI, bĂ„de 2D och 3D, hoppas vi kunna se redan efter en mĂ„nad om det Ă€r pseudoframsteg eller tumörframsteg. Vi hĂ„ller just nu pĂ„ att utvĂ€rdera den hĂ€r nya tekniken, sĂ€ger Anders.
Det Àr vÀlkÀnt att strÄlbehandling orsakar vÀvnadsskador. En annan aspekt av projektet Àr ocksÄ att undersöka dessa skador och se hur vÀvnaden pÄverkas av strÄlning. Om det Àr möjligt att se skadad vÀvnad kan det finnas en möjlighet att Àndra dosplanen och behandla tumören frÄn en annan vinkel.