91ÊÓÆ”

Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar efter 1921

MĂ€nniskor som demonstrerar.
Fotograf: ČŃČč±ôłŸČőłÙ°ùöłŸ

År 2021 firas 100-årsjubileet av den allmänna och lika rösträtten i Sverige. Så heter det åtminstone i högtidstalen och historieskrivningen. Men hur allmän blev egentligen rösträtten och vilken betydelse har ålder haft för att begränsa rösträtten?

I sjĂ€lva verket var det sĂ„ att en rad sĂ„ kallade röstrĂ€ttsstreck – diskvalificeringsgrunder frĂ„n röstrĂ€tten som införts i början av 1900-talet eller tidigare – kvarstod efter 1921. Bland de faktorer som under lĂ„ng tid framöver kunde diskvalificera vuxna svenska medborgare frĂ„n röstrĂ€tt fanns straffpĂ„följd, omyndigförklaring, konkurs och försörjning av fattigvĂ„rden. DĂ€rtill kom faktorer som Ă€n idag pĂ„verkar röstrĂ€tten, som nationellt medborgarskap och Ă„lder. Det har Ă€ven funnits praktiska röstrĂ€ttsbegrĂ€nsningar, som sĂ€rskilt hindrat etniska minoriteter som romer, resande och samer frĂ„n att rösta.

Kampen för en allmĂ€n röstrĂ€tt var alltsĂ„ inte avslutad 1921. Detta faktum bildar utgĂ„ngspunkten för det fyraĂ„riga VR-finansierade projektet ”AllmĂ€n röstrĂ€tt? RöstrĂ€ttens begrĂ€nsningar i Sverige efter 1921”.

Syftet med vĂ„rt projekt Ă€r, för det första, att granska fortsatta strider om, och förĂ€ndringar av, röstrĂ€tten efter det ”demokratiska genombrottet” för hundra Ă„r sedan, och dĂ€rmed ge nya och utmanande perspektiv pĂ„ demokratiseringsprocessen. Genom detta syftar projektet ocksĂ„ till att kasta nytt ljus över det moderna medborgarskapets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grĂ€nser, över den politiska inkluderingens och exkluderingens mekanismer och praktiker, samt över demokratin som styrelseform och historisk process.

Delprojekt RöstrÀttsÄlder i Sverige

Tillsammans med Bengt Sandin, Tema Barn, Linköpings universitet, sÄ arbetar vi med det delprojekt som handlar specifikt om den politiska debatten kring förÀndringar av ÄldersgrÀnser och röstrÀttsbegrÀnsningar under 1900-talet. De empiriska undersökningarna vÀcker ocksÄ en rad viktiga teoretiska frÄgor om hur vi historiskt och idag ser pÄ barn och ungas politiska representation.À

Medverkande forskare: Fia Sundevall, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; Annika Berg, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet; Martin Ericsson, Historiska institutionen, Lunds universitet; Bengt Sandin, Tema Barn, Linköpings Universitet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek; Mattias Lindgren, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, Stockholms universitet; Julia Nordblad, Institutionen för idé- och lÀrdomshistoria, Uppsala universitet.

LÀs mer pÄ projektets hemsida

FinansiÀr Àr VetenskapsrÄdet 2018-2021.

I media

Demokratin 100 år

Vad skulle hända om rösträttsåldern sänkes?

En diskussion om hur rätten att rösta sitter ihop med ålder. Borde vi sänka rösträttsåldern? Jonathan Josefsson är en deltagarna i panelsamtal på temat demokrati 100 år. #demokrati100 #varvardag 

Rösträtt inte något för alla

Hur allmän var den allmänna och lika rösträtten som det beslutades om för exakt 100 år sedan?

Hur allmÀn var den allmÀnna och lika röstrÀtten som det beslutades om för exakt 100 Är sedan? Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia, undersöker grupperna som kom att stÄ utanför Sveriges viktiga demokratireform i samtal med Jonathan Josefsson.

Kontakt