Övergångsprocessen från grundskolan till gymnasiet, arbetslivet och/eller vidare studier innebär nya utmaningar och är en kritisk punkt för många unga vuxna med Aspergers syndrom (AS) eller Attention Dysfunktion Hyper Disorder (ADHD). Hur stödet har sett ut i grund- och gymnasieskolan och den närmaste tiden därefter kan ha stor betydelse för ungas etablering på arbetsmarknaden. Projektet tar utgångspunkt i informanternas egna perspektiv och erfarenheter av stöd i skolan och övergångsprocessen från grundskolan till gymnasiet, vidare studier och/eller arbetsliv. Vi undersöker även hur användning av dator och Internet skapar förutsättningar för delaktighet i skolan och på fritiden för ungdomar med ADHD i jämförelse med ungdomar med rörelsehinder och ungdomar utan funktionshinder.
Stöd i skolan med fokus på teknikstöd
Forskningen handlar om hur ungdomar och unga vuxna med AS eller ADHD själva beskriver sina erfarenheter av stöd i grundskolan samt viken betydelse stödet har haft för skolsituationen och övergången till gymnasiet, arbete och vidare studier. Resultat visar att stöd riktat mot såväl de pedagogiska, sociala som hälsorelaterade aspekterna av skolmiljön är, enligt unga vuxna med ADHD och AS, en viktig förutsättning för att klara av skolan. Det pedagogiska stödet, handlar framförallt om vikten av individuellt anpassad undervisning utifrån behov. Lärare var viktigt både för elevernas upplevelse av ämnet men också för deras välbefinnande i skolan. Unga vuxna med AS och ADHD betonade dessutom vikten av att må bra och en välfungerande hemmasituation som betydelsefulla faktorer för att klara av skolan. Detta ställer krav på samarbete mellan olika aktörer för att skapa helhetslösningar för att varje individ ska få så bra förutsättning som möjligt till lärande, social inkludering, delaktighet och välbefinnande.
Skolaktiviteter med dator
Vi undersöker också hur ungdomar med ADHD använder dator i skolan och på fritiden. Resultat visar att ungdomar med ADHD använder dator mindre i nästan allt skolarbete än elever med rörelsehinder och elever utan funktionshinder och elever med ADHD var missnöjda med sin datoranvändning och vill använda datorn oftare och till fler skolaktiviteter. På fritiden däremot använder ungdomar med ADHD datorn och Internet i större omfattning än ungdomar utan funktionshinder till att spela spel och besöka mötesplatser. Preliminära resultat tyder på att Internet användning på fritiden inte ersätter traditionella fritidsaktiviteter bland ungdomar med ADHD.
Bilden visar sju skolaktiviteter som ungdomarna med och utan ADHD använde datorn till. Av diagrammen framgår hur stor andel de olika grupperna använde datorn under dessa skolaktiviteter.
