SprÄkstörning innebÀr svÄrigheter att lÀra sig sitt modersmÄl och leder ofta till andra inlÀrningssvÄrigheter. Barn med sprÄkstörning och barn med svenska som L2 har visat liknande svÄrigheter med att lÀra sig svensk grammatik. SprÄklig förmÄga Àr central för all inlÀrning och för socio-emotionell utveckling. Det Àr viktigt att lÀrare och logopeder har tillgÄng till evidens-baserade rekommendationer.
SprÄkförstÄelse bygger pÄ snabb analys och integrering av sprÄklig information, pÄ sprÄkljuds-, ord- och meningsnivÄ. Studier frÄn andra sprÄk har visat att barn anvÀnder den grammatiska ledtrÄd som finns i artikeln för att hitta rÀtt substantiv. Vi undersöker lÀnken mellan förstÄelse och sprÄkproduktion av den svenska nominalfrasen som har tvÄ genus (en/ett, den/det), inbÀddad i meningar av varierande grammatisk komplexitet. Barn fÄr producera nominalfraser och vi mÀter deras ordförrÄd samt studerar sprÄklig bearbetning i en uppgift med bildidentifiering under mÀtning av ögonrörelser. UppmÀrksamhet och ögonrörelseriktning sammanfaller med hörselintryck och kan mÀtas med icke-invasiv teknologi. BÄde barn med sprÄkstörning och barn med svenska som L2 har svÄrt med nominalfrasens komplexitet dÀr orden mÄste stÀmma överens formmÀssigt. Mer kunskap kring hur barn kan anvÀnda sig av ledtrÄdar om substantivs genus kan komma att pÄverka hur vi stöder barns ordinlÀrning.
Riksbankens jubileumsfond delade Ă„r 2022 ut 4 930 000 kronor till forskningsprojektet.
