łŐČč°ùŽÚö°ù
För all verksamhet i Sverige, Ă€ven universitet, högskolor, regioner, stĂ€lls krav frĂ„n flera olika myndigheter som Arbetsmiljöverket, NaturvĂ„rdsverket, Myndigheten för samhĂ€llsskydd och beredskap, StrĂ„lsĂ€kerhetsmyndigheteten och andra pĂ„ aktivt och förebyggande arbete för att undvika faror och olyckor genom att göra riskbedömningar. Ăven verksamheters försĂ€kringsgivare stĂ€ller krav pĂ„ förebyggande arbete. Krav pĂ„ riskbedömning gĂ€ller för all typ av arbete, Ă€ven forsknings- och utvecklingsarbete, vĂ„rd och undervisningsmoment, och innebĂ€r att all hantering av nĂ„got som Ă€r farligt mĂ„ste riskbedömas.
Arbete och undervisning som bedrivs i verkstÀder eller i laborativa miljöer innebÀr ofta att farliga Àmnen hanteras (till exempel kemiska riskkÀllor, gaser, smittÀmnen) eller att farliga utrustningar eller maskiner hanteras. Riskbedömning inför allt arbete i labb och verkstÀder Àr dÀrför mycket viktigt.
Ytterligare skĂ€l till att förebygga olyckor genom att göra riskbedömningar, utöver risk för att personer kan komma till skada vid olyckshĂ€ndelser, Ă€r att förhindra att utrustningar eller lokaler skadas vid olyckor. Detta eftersom det kan ta mycket lĂ„ng tid att reparera eller Ă„terstĂ€lla och ibland Ă€r det inte möjligt â vilket skulle kunna medföra allvarliga konsekvenser för forskning, undervisning eller vĂ„rd. ErsĂ€ttningsvĂ€rde frĂ„n försĂ€kring Ă€r ocksĂ„ begrĂ€nsat.
I korthet:
- Syftet, mÄlet med riskbedömning Àr att ingen ska skadas i arbetet vilket inkluderar medarbetare, studenter, gÀster, servicepersonal.
- Verksamheten ska inte heller orsaka nÄgon skada pÄ omgivande miljö.
- För att sÀkra att vÄrd, forskning och utbildning ska kunna bedrivas utan störning Àr det ocksÄ viktigt att skydda utrustningar och lokaler.
±·Ă€°ù
Riskbedömning ska göras inför allt potentiellt riskfyllt arbete. SÄ om det inte Àr uppenbart att det inte finns nÄgra faror alls, ska riskbedömning göras innan allt riskfyllt arbete, vilket innefattar det mesta arbete i labb och verkstÀder.
Riskbedömning bör genomföras eller Ätminstone pÄbörjas vid planering, före inköp eller införskaffande av material, utrustning. Den ska revideras nÀr nÄgot Àndras, till exempel koncentration, temperatur, material, strömstyrka, lokalens utformning, ventilationen osv.
Riskbedömningar behöver Äterkommande ses över för att fÄnga upp om metoder, processer eller andra faktorer, om det finns andra förutsÀttningar, till exempel andra lagkrav, nya lokaler med mera. Vid större Àndringar som har betydelse för riskerna mÄste en ny version av riskbedömningen tas fram med ny underskrift av ansvarig chef. Om endast redaktionella Àndringar eller smÄ Àndringar som inte har betydelse för riskerna behövs inte ny underskrift.
Om olyckor eller tillbud intrÀffar, ska riskbedömning ses över och vid behov uppdateras.
Vem
Riskbedömningen ska alltid utföras av nÄgon eller nÄgra med kunskap om processen, arbetsmetoder och arbetsplatsen.
- Rutinverksamhet: Ansvarig för analysen eller verksamheten.
- Forskning: Den som planerar experimentet/försöket tillsammans med en eventuell handledare.
- Utbildning: Program- eller kursansvarig Àr ansvarig för att tillse moment med faror Àr riskbedömda, men riskbedömning av specifika moment behöver utföras av lÀrare/handledare med insyn i och kunskap om metoder osv. Det Àr viktigt att studenter fÄr del av riskbedömningarna som rör deras utbildning.
- Ansvarig chef ska ta del av och godkÀnna (underteckna) riskbedömning som gÀller labb eller verkstÀder (ett krav i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om kemiska arbetsmiljörisker och smittrisker).
Vid LiU innebÀr ansvarig chef ofta en chef med fördelade arbetsmiljöuppgifter. Mer om ansvar i arbetsmiljön vid LiU finns pÄ Liunet.
Hur och vad
- Identifiera och beskriv de inneboende farorna. Det kan vara egenskaper hos kemiska produkter, kemiska riskkÀllor eller smittÀmnen men ocksÄ material eller utrustningar som ska anvÀndas.
- Identifiera och beskriv kritiska arbetsmoment, transport, förflyttning, uppvÀgning eller spÀdning av kemiska produkt, uppvÀrmning, nedkylning osv. Till exempel hur anvÀnder jag utrustningen, kemiska produkten? Under vilka förhÄllanden?
- GÄ gÀrna genom de olika arbetsmomenten för att hitta bÄde inneboende faror och kritiska arbetsmoment i en metod, arbetsprocess eller liknande.
- Bedöm hur sannolikt eller troligt det Àr att faran intrÀffar och hur allvarlig konsekvens eller följder det skulle fÄ. En sammanvÀgning av sannolikhet och konsekvens Àr den risk som sedan ska bedömas och ÄtgÀrdas. Till stöd i att bedöma sannolikhet och konsekvens kan man utgÄ frÄn de matriser som finns vid LiU i de olika verktyg eller blanketter som finns till stöd för riskbedömningsarbete.
- ±·Ă€°ù allvarligare risker identifieras behöver dessa Ă„tgĂ€rdas, elimineras eller minskas. Vid mindre allvarliga risker kan arbete inledas parallellt med att Ă„tgĂ€rder införs, vilket dĂ„ ska beskrivas i en handlingsplan med slutdatum och ansvarig person. Vid mer allvarliga risker fĂ„r arbete inte inledas förrĂ„n Ă„tgĂ€rder införts som eliminerar eller minskar risken.
- SkyddsÄtgÀrder kan innebÀra tekniska eller personlig skyddsutrustning, men ocksÄ val av metod eller utrustning. I riskbedömningen ska det anges vilka skyddsÄtgÀrder som ska anvÀndas, till exempel teknisk skyddsutrustning (arbetsplats med skyddsventilation, hur förhindra spill till avlopp mm) eller om personlig skyddsutrustning som skyddshandskar, skyddsglasögon mm ska anvÀndas. Om sÀrskild sorts skyddsutrustning ska anvÀndas (exempelvis sÀrskild sorts handskar eller glasögon), ska det anges.
- Riskbedömningen mÄste finnas tillgÀnglig dÀr arbetet bedrivs, den ska lÀtt kunna tas fram vid behov. Antingen kan riskbedömningen förvaras i pÀrm eller i elektronisk form, men pÄ ett sÀtt som gör den lÀtt att nÄ om ett nödlÀge uppstÄr.
- Alla som berörs av riskbedömningen ska informeras om den, dvs alla som arbetar med det som riskbedömts sĂ„ de kan arbeta i enligt med riskbedömningen. Ăven information till andra berörda kan behövasâ exempelvis de man delar lokal/utrustning med, eventuellt om sĂ€rskild information behövs till lokalvĂ„rd, driftorganisation mm.
- Riskbedömning kan genomföras pÄ olika sÀtt och vid LiU finns flera verktyg, mallar eller arbetssÀtt som anvÀnds för olika typer av faror och risker, för en sammanstÀllning över dessa se.
Tips - att ta med i riskbedömning
- Beskriv hur oönskade hĂ€ndelser eller nödlĂ€gen ska hanteras â till exempel hur man bör agera vid bortfall av ventilation eller strömavbrott, om sĂ€rskilda Ă„tgĂ€rder eller förberedelser krĂ€vs vid ett spill beskrivs det riskbedömningen.
- Beskriv om sÀrskilda risker finns för gravida eller ammande, eller om de kan arbeta med en metod utan risk för exponering av en farlig kemiska produkt. Om sÀrskilda anpassningar behövs, bör det anges.
- Ta höjd för variationer i riskbedömningen. Parametrar som temperatur, koncentration, strömstyrka och liknande kan vara klokt att riskbedöma i ett spann och inte ett givet vÀrde för att undvika att behöva skriva om riskbedömningen om metoden eller arbetssÀttet justeras.
- Kemisk produkt men ocksĂ„ kemisk riskkĂ€lla kan ingĂ„ i en metod eller arbetssĂ€tt, och de kan innebĂ€ra frĂ€tskador, allergi/överkĂ€nslighet, förgiftningar eller annan exponering för hĂ€lsoskadliga Ă€mnen som kan orsaka skador, sjukdom eller ohĂ€lsa direkt men ocksĂ„ men ocksĂ„ sjukdom och ohĂ€lsa pĂ„ lĂ€ngre sikt. Ăven faror som köldskador eller kvĂ€vningsrisker kan förekomma (till exempel vid gashantering, flytande kvĂ€ve).
- Om farliga produkter hanteras eller riskfyllda arbetsmoment genomförs fÄr inte ensamarbete förekomma, det bör beskrivas i riskbedömningen om eller nÀr ensamarbete inte Àr tillÄtet.
- StrÄlningsrisker kan vara joniserande strÄlningskÀllor men Àven lasrar, infrarött ljus eller UV ljus. Konsekvenserna kan till exempel bli genetiska skador eller skador pÄ hud och ögon.
- SmittÀmnen och mikrobiologiska risker kan orsaka överkÀnslighet och infektioner.
- Felaktig hantering av brandfarliga varor kan leda till att brÀnnbara Ängor avges och kan bilda explosiv atmosfÀr. Med explosiv atmosfÀr menas en blandning av gas eller Änga i luft som i kontakt med en tÀndkÀlla kan antÀndas. Konsekvenserna kan bli explosion, brÀnnskador, dödsfall och brand.
- Elektriska risker kan vara att elektriska delar utan beröringsskydd eller överbelastning av el-utrustning. Ăven felaktig hantering av uppladdningsbara sk litiumjonbatterier. Konsekvenserna kan bli brĂ€nnskador, dödsfall och brand.
- Mekaniska risker kan vara skÀrande/stickande, rörliga delar eller fallande föremÄl, Àven risk för klÀmskador kan finnas. Konsekvenserna kan bli fall-, kross-, klÀm, stick eller skÀrskador.
- VÀrme-/kylrisker kan vara föremÄl eller material med hög eller lÄg temperatur. Konsekvenserna kan bli brÀnnskador och förfrysning, Àven fall och halkskador.
- Bullerrisker kan ge konsekvenser som obehag, trötthet och hörselskador.
- Vibrationer frÄn vibrerande utrustning kan orsaka vÀvnadsskador.
- Ergonomiska risker kan vara felaktig arbetsstÀllning, belysning, tunga lyft och ensidiga arbetsrörelser. Konsekvenserna kan bli stress, vÀrk och belastningsskador.