91ÊÓÆ”

anewi39

Anette Wickström

Biträdande professor

I min forskning förenas intresset för barns och ungas berättelser och vardagsliv med frågor om hur kunskap om barns och ungas fysiska och psykiska hälsa skapas. Fokus är på unga som aktörer, samhälleliga normer, medicinsk praktik och sociala medier.

Barns och ungas aktörskap och samhälleliga processer och diskurser

I min forskning studerar jag barns och ungas berättelser och agerande samt de normer och ideal de konfronteras med via influencers som de följer i sociala medier, när de deltar i hälsofrämjande insatser, medicinsk praktik eller screening av psykisk hälsa.

Med utgångspunkt i barns och ungas berättelser och med teoretiska verktyg från medicinsk antropologi/sociologi, barndomssociologi och STS, science and technology studies, undersöker jag hur barn och unga förhandlar om samhälleliga diskurser om hälsa och välbefinnande. Det handlar om ett intresse för komplexa sociala processer – att identifiera samhälleliga och kulturella idéer, och hur barn och unga tolkar och omformulerar verksamheter, antaganden och föreställningar.

Etnografiska ansatser

I mitt arbete använder jag mig av olika etnografiska metoder som deltagande observationer, videoobservationer, individuella intervjuer, gruppintervjuer, videodagbok med uppföljningsintervjuer och dokumentstudier. Motivet för att arbeta med etnografiska metoder är att det är i det vardagliga livet som materiella/strukturella förutsättningar och mänskliga strategier blir begripliga. Genomförandet av ett etnografiskt fältarbete bygger på att man som forskare är nyfiken och inställd på att lära sig något nytt. I min forskning har jag arbetat med etnografiska metoder bland familjer på landsbygden i nordöstra Sydafrika och på tandregleringskliniker och skolor i Sverige.

Forskningsprojekt

Hus pÄ en Äker.

Profilområde Samhällsomvandlingar

Samhällsomvandlingar (Societal transformations) möter de utmaningar som samhället står inför med ett övergripande angreppssätt som tar hänsyn till flera dimensioner. Tillsammans möter vi utmaningarna och bidrar till att utveckla innovativa lösningar.

Person med svart jacka sitter med en mobiltelefon i handen

Man up! Open up? Tonårspojkars förståelse av budskapet om psykisk hälsa i sociala medier

Pojkar som lider av psykisk ohälsa är mer benägna att vända sig till sociala medier än till traditionella vårdgivare. Vilka budskap om psykisk hälsa möter tonårspojkar i sociala medier, och hur tolkar de innehållet?

Ung kvinna anvÀnder sin mobiltelefon.

Apps and downs: Psykisk hälsa och tonårstjejers förståelse av budskapet i sociala medier

Tonårstjejer följer ofta influencers som diskuterar sin psykiska hälsa. Men vilka normer om hälsa och välbefinnande förmedlas i sociala medier? I studien vill vi undersöka influencers inlägg om psykisk hälsa och hur inläggen tolkas av följarna.

Publikationer

Senaste publikationerna

2024

Judith Lind, Anette Wickström (2024) Nordisk tidsskrift for ungdomsforskning, Vol. 5 (Artikel i tidskrift)
Anette Wickström, Judith Lind (2024) Learning, Media & Technology (Artikel i tidskrift)
Judith Lind, Anette Wickström (2024) International journal of cultural studies, Vol. 27, s. 217-233 (Artikel i tidskrift)

2023

Andréa Bruno de Sousa, Ana Rita Goes, Anette Wickström (2023) Families, Relationships and Societies, Vol. 12, s. 485-501 (Artikel i tidskrift)

2022

Anette Wickström, Sofia Morberg Jämterud, Kristin Zeiler (2022) Screeningens mångsidighet: Dess möjligheter och utmaningar, s. 9-25 (Kapitel i bok, del av antologi)

Nyheter

30 oktober 2024

Forskning om tonårspojkar och sociala medier får bidrag

Vilka influencers följs av tonårspojkar och vad möts de av för budskap om psykisk ohälsa? Det ska undersökas i ett av de forskningsprojekt vid LiU som fått bidrag från Forte.

19 augusti 2024

Motstridiga signaler från influencers som pratar psykisk ohälsa

Kvinnliga influencers som pratar om psykisk ohälsa går en svår balansgång mellan olika kvinnoideal. Det framgår av två nya studier från Linköpings universitet.

Fyra tonÄrstjejer pÄ en parkbÀnk. Alla tittar i sina telefoner

04 juli 2021

Jobbigt nu. Men jag mår bra.

Hur mår niondeklassarna egentligen och hur balanserar de sin vardag med skola, fritid och träningar? I media talas om ökad psykisk ohälsa bland 15-åringar, men vad ligger till grund för rapporteringen?

Strimman

Tonårstjejer, influencers och representationer av psykisk hälsa

Vad har intima berättelser om psykiska problem på Youtube för betydelse? Vi rapporterar från ett forskningsprojekt – Apps and downs - som kombinerar analyser av Youtube videos med intervjuer med tonårstjejer. Vi undersöker vilka representationer av psykisk hälsa och ohälsa som förmedlas av influencers, som av tonårstjejer har identifierats som influencers, som ofta berör dessa ämnen. I deras videos varvas peptalk och råd till följarna med olika uttryck för dåligt mående framför kameran, tårar varvas med marknadsföring av skönhetsprodukter och älska dig själv-uppmaningar med självförbättringsdiskurser. I vår analys diskuterar vi videos med innehåll om psykisk hälsa både som en sorts publik dagbok, ett rop på stöd från följarna, en form av hälsokommunikation och del av en strategi att attrahera och behålla följare. I projektets avslutande del återvänder vi till tonårstjejerna och intervjuar dem om hur de tolkar det videoinnehåll om psykisk hälsa som vi har tagit del av.

Presentationer i media

Podden Livsprojektet

Den fjärde och sista delen i Livsprojektets serie om måendekrisen i vår tid handlar om sociala medier och influencers. Hur påverkar dem vårt mående? Anette Wickström har studerat detta framförallt i relation till unga tjejer.


Ångestpodden

"Vi kan VISST definiera psykisk ohälsa"

Hur definierar unga psykisk hĂ€lsa idag? Är det verkligen sĂ„ att mĂ„nga tror att alla skavigheter i livet Ă€r symtom pĂ„ psykisk ohĂ€lsa? Anette Wickström har forskat pĂ„ barn och ungas egna upplevelser av psykisk hĂ€lsa och ohĂ€lsa.

Podd: Fakultet

"Jobbigt nu. Men jag mår bra."

VÄren i 9:an Àr en tuff tid, med mycket press frÄn olika hÄll. I media talas det om en stadigt ökande psykisk ohÀlsa bland 15-Äringar. Var fjÀrde Är fÄr en del som börjar nian svara pÄ en enkÀt om sina hÀlsovanor. Men stÀlls frÄgorna pÄ rÀtt sÀtt? FÄr vi missvisande svar? Och pÄ vilket sÀtt plockas svaren upp och analyseras av omvÀrlden? Hur mÄr niondeklassarna egentligen? I det andra avsnittet av Fakultet, sÀsong 3, sÀtter vi fokus pÄ vÄra 15-Äringars vardag och mÄende.

Offentliga samtal: Framtidens mentala hälsa

I Vetenskapsrådets seminarieserie Offentliga samtal, Framtidens mentala hälsa – om psykisk ohälsa som hot och samhällskonflikt, den 21 april 2022, föreläser Anette Wickström om glappet mellan den offentliga berättelsen och aktörsberättelsen om ungas psykiska hälsa.

 

Nyanserad förståelse av ungas psykiska ohälsa

Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm intervjuas i SVT Morgonstudion om sitt forskningsprojekt om ungas psykiska hälsa. Projektet är en studie av hur ungdomar tolkar enkätfrågor om psykisk hälsa och vad ungdomarnas problem egentligen handlar om.


Hur mår våra ungdomar idag?

Anette Wickström föreläser om ”Hur mår våra ungdomar idag? Barn och ungas perspektiv på psykisk hälsa” på Socialstyrelsens nationella konferens om tidiga och samordnade insatser. Ungas vardagsproblem blandas ihop med psykisk ohälsa. Intervju med Anette Wickström och Sofia Kvist Lindholm.

 

Forskningsmedel

  • FORTE 2020-2024. Apps and downs: Mental health and teenage girls’ interpretations of social media content.
  • FORTE project 2016-2020. "Feeling low” and ”have difficulties sleeping": An ethnographic study on how young people make sense of psychological (ill) health.
  • Vetenskapsrådet 2016-2022. Psychological distress among school-children: young people's negotiations. Delprojekt i A feminist approach to medical screening (Kristin Zeiler).
  • Vetenskapsrådet projekt 2012-2015. An improved smile – how young people and orthodontists create improved bites.
  • Vetenskapsrådet post doc 2011-2012. Negotiations of norms and ideal in orthodontic practice.

Handledning

Relaterat innehåll