De senaste åren har jag fokuserat på kunskapsproduktion i form av teknisk bevisning. Jag har undersökt hur det svenska rättsväsendet framställer, samarbetar kring och använder teknisk bevisning genom att både följa den tekniska bevisningen från brottsplats till domstol och studera kriminalteknikers utbildning. På så sätt har jag kunnat analysera vilka förhandlingar och översättningar det krävs för att teknisk bevisning ska kunna transporteras mellan så olika professioner som poliser, forensiker, åklagare och kriminaltekniker utan att bli obegriplig eller rättsosäker.
Forskningen har sedan lett till att jag – tillsammans med mina kollegor – har vidgat vyerna och studera de förhandlingar och översättningar som möjliggör förflyttningen av kunskap mellan kontext i även andra sammanhang, nämligen förutom kriminalteknik även företagshälsovård och föräldrautbildning. Vi håller på att utveckla ett sätt att både förstå, tala om och underlätta spridningen av kunskap.
I den nära framtiden ska jag vidga vyerna ännu mer och studera hur kunskap görs trovärdig genom kvalitetsarbete och ackreditering. Där ska jag undersöka beröringspunkterna mellan kunskap och byråkrati, samt hur standardisering inte bara legitimerar utan även påverkar kunskapspraktiker.
