91ÊÓÆ”

dorni21

Doris Nilsson

Jag har specialiserat mig på behandling av personer som varit utsatta för potentiella trauman samt fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Jag har även fokuserat på potentiella traumans följdverkning och möjligheter till adekvat behandling.

Presentation

Mitt forskningsområde är barn och ungdomar med risk och/eller som utsatts för potentiella trauman och ungdomar som reagerat med dissociation eller andra posttraumatiska symptom. Jag undersöker hur man via screening-formulär identifierar symptom för att snabbt kunna sätta in relevant behandling. 

Det Àr viktigt att ha psykometriskt sunda instrument för att kunna identifiera symptom men ocksÄ om en person varit utsatt för ett flertal trauman av varierande sort, eftersom nyare forskning visar att just polyviktimisering/polytraumatisering har betydelse för hur man rapporterar att man mÄr.

Kognitiv integrerad behandling vid barnmisshandel (KIBB)

Det finns ett tjugotal Barnahus i landet som ska verka för att barn fÄr professionell hjÀlp att bearbeta specifika, traumatiserande hÀndelser. KIBB Àr en behandlingsmodell som arbetar med hela familjen och varje behandlingstillfÀlle avslutas med att man samlas familjevis med en behandlare, för integrering av nya fÀrdigheter och strategier. Det hÀr projektet hoppas kunna bidra till att skapa förutsÀttningar för en god hÀlsa pÄ lika villkor för hela befolkningen. Genom spridning av behandlingsmodellen KIBB till Barnahus i landet kan man uppnÄ en större enhetlighet i erbjudandet av behandling, stimulerande erfarenhetsutbyte kollegor emellan och framför allt en bÀttre hÀlsa och vÀlbefinnande för bÄde barn och förÀldrar, vilket ger goda spridningseffekter bÄde inom och utanför familjens sfÀr.

KIBB har utvĂ€rderats i ett pilotprojekt med goda resultat. Det nuvarande projektet Ă€r en mer omfattande utvĂ€rdering dĂ€r effekterna av behandling jĂ€mförs för barn som fĂ„tt KIBB med barn som fĂ„tt behandling och stöd ”som vanligt” frĂ„n socialtjĂ€nst eller barn- och ungdomspsykiatri. Barn i bĂ„da undersökningsgrupperna rekryteras till studien i samband med att misshandel avslöjats. Etthundrafyrtio barn, 70 barn i varje grupp och deras förĂ€ldrar fĂ„r besvara frĂ„gor i intervjuform och i form av frĂ„geformulĂ€r vid behandlingens början och vid behandlingens slut. Ytterligare uppföljningar, utanför detta projekt, planeras vid 6 mĂ„nader och 18 mĂ„nader efter behandlingens slut.

Studien Àr ett samarbete med Linnéuniversitet, Med dr Cecilia Kjellgren och doktorand Johanna Thulin.

Andra projekt

Ytterligare projekt som jag Àr ansvarig för handlar alla om potentiella traumans betydelse för den psykiska hÀlsan.

Unga vuxnas beskrivning av hur de hanterat upplevelser efter en naturkatastrof under barn eller ungdomsÄr. (Doktorand Petra AdebÀck, Karolinska institutet)

Hur kan vi förstÄ och behandla psykosocial problematik hos barn och unga pÄ HVB med fokus pÄ trauma och anknytning (Doktorand Annika Lang)

Ytterligare ett projekt som Àr i sin uppstart Àr att undersöka skammens betydelse för posttraumatiska stressymptom och om det hindrar lÀkningsprocessen. (Doktorand Johan Wetterlöw)

CV

  • Legitimerad psykolog, 1978 (Psykologexamen 1977, Uppsala universitet)
  • Leg. psykoterapeut 1986
  • Handledarutbildning, LiU, 1992
  • Med.dr. i barn- och ungdomspsykiatri, LiU 2007
  • Docent i psykologi 2012
  • BitrĂ€dande professor i psykologi, 2015

Publikationer

2023

Doris Nilsson, Carl Göran Svedin, Carolina Lundqvist, Örjan Dahlström (2023) Psychological Trauma, Vol. Suppl 1, s. S125-S134 (Artikel i tidskrift)

2022

Doris Nilsson, Carl Göran Svedin, Frida Hall, Emelie Kazemi, Örjan Dahlström (2022) BMC Psychiatry, Vol. 22, Artikel 468 (Artikel i tidskrift)
Petra Adebäck, Lena Lundh, Doris Nilsson (2022) Brain and Behavior, Vol. 12, Artikel e2563 (Artikel i tidskrift)
Petra Adebäck, Lena Lundh, Doris Nilsson (2022) Child Care in Practice, Vol. 28, s. 290-304 (Artikel i tidskrift)

2021

Doris Nilsson (2021) Psykisk ohälsa: ett biopsykosocialt perspektiv, s. 247-268 (Kapitel i bok, del av antologi)

Undervisning

Organisation