Visioner om den goda framtiden: HÄllbar utveckling och lÄngsiktigt politiskt tÀnkande inom svensk klimatdebatt, 1970-2015
Inom ramen för det hÀr projektet undersökte jag förestÀllningar om tidsmÀssiga politiska handlingsutrymmen i politisk debatt med sÀrskilt fokus pÄ svensk klimatpolitik.
Projektet har visat hur de politiska partierna förstÄtt begreppet hÄllbar utveckling som ett komplex som befunnit sig i skÀrningspunkten och spÀnningsfÀltet mellan hÄllbarhet och utveckling. LÀnge utgjorde utveckling begreppets dominanta del samtidigt som det sammankopplades med idéer om kontinuerlig förbÀttring inom en tillvÀxtdiskurs. HÄllbarhet gavs huvudsakligen en modererande funktion, att kontrollera den förvÀntade förbÀttringen samt att ge glans Ät mÄl som formulerades i termer av ekonomisk tillvÀxt. För att knyta samman olika former av hÄllbar utveckling fördes begreppet det hÄllbara samhÀllet fram, ett begrepp som bör förstÄs som ett samlingsnamn varunder specifika former av hÄllbar utveckling inordnades.
Projektet har ocksÄ empiriskt visat hur det postpolitiska tillstÄnd, som tidigare huvudsakligen diskuterats pÄ teoretisk nivÄ, gradvis prÀglat svensk miljö- och klimatdebatt. Forskningen visar hur svensk valdebatt - ett omrÄde som traditionellt karaktÀriseras av politiskt sprÄkbruk och politisering - gradvis anammat ett universalistiskt sprÄkbruk vilket gjort det problematiskt att namnge politiska subjekt.
Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfond, 2018-2022.
Demokrati bortom politiken
Jag disputerade 2013 vid Institutionen för humaniora vid Mittuniversitetet pĂ„ avhandlingen Demokrati bortom politiken: Begreppshistoriska perspektiv pĂ„ demokratibegreppet inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti 1919â1939.
I avhandlingen analyserade jag SAP:s förÀndrade sprÄkbruk kring demokrati, och visade hur partiet valde att anvÀnda sig av en rad sammansatta demokratibegrepp, till exempel politisk demokrati och ekonomisk demokrati. Dessa begrepp bör förstÄs tecken pÄ den Ätertemporalisering som demokratibegreppet gavs efter röstrÀttsreformen 1919/1921. De sammansatta begreppen pekade ut nya omrÄden som skulle demokratiseras, och analysen visar hur det socialdemokratiska demokratibegreppet stundtals strÀckte sig lÄngt bortom det politiska fÀltet.