Som forskare i bibelvetenskap Àr det naturligt för mig att studera bÄde Gamla och Nya testamentets skrifter, deras innehÄll och tillkomst, men lika sjÀlvklart Àgnar jag mig ocksÄ Ät andra texter som Àr samtida med Bibeln och som kommer frÄn samma kulturmiljö i östra MedelhavsomrÄdet och FrÀmre Orienten. Inte minst har jag intresserat mig för judiska texter som skrevs under tiden mellan Gamla och Nya testamentets tillkomst, och dÄ sÀrskilt fynden frÄn Qumran (Dödahavsrullarna), men ocksÄ för den efterbibliska litteraturen i allmÀnhet i dess grekisk-romerska kontext.
Som religionsvetenskapligt arbetande bibelforskare tar jag dessutom hjĂ€lp av en bred metodarsenal för att studera olika aspekter av de bibliska och efterbibliska texternas omvĂ€rld i form av historiska, kulturella, filosofiska, religiösa, litterĂ€ra och sociala sammanhang: Att vara exeget innebĂ€r inte att man bara lĂ€ser gamla texter pĂ„ utdöda sprĂ„k utan att bry sig om hur vĂ€rlden utanför sĂ„g ut! Det Ă€r dĂ€rför naturligt att Ă€ven den bibliska utlĂ€ggnings- och verkningshistorien â som redan Nya testamentet Ă€r ett uttryck för, med dess mĂ„nga anknytningar till och anspelningar pĂ„ gammaltestamentliga texter och traditioner â stĂ„r i fokus för mitt intresse, sĂ„ att jag ocksĂ„ forskat kring sĂ„vĂ€l fornkyrkliga som medeltida kristna texter, liksom den efterbibliska judiska litteraturen; kort sagt hur Bibeln tolkats genom tiderna. Att vara exeget innebĂ€r inte heller att man bara Ă€gnar sig Ă„t de bibliska texterna i deras tillkomsttid och -miljö: Att studera senare tiders uttolkning och Ă€ven uttolkningens förutsĂ€ttningar Ă€r ocksĂ„ en viktig del av mitt arbete som bibelforskare!
Doktorsavhandlingen och dess uppföljare: Uppenbarelseboken och lövhyddefesten
I min doktorsavhandling, Feast and Future. Revelation 7:9-17 and the Feast of Tabernacles (1989), studerar jag ett av Uppenbarelsebokens visionÀra avsnitt (Upp 7:9-17), och diskuterar dess tolkning mot bakgrund av boken som helhet och med sÀrskilt fokus pÄ frÄgan om det i denna text kan finnas nÄgon anspelning pÄ den judiska lövhyddefesten (sukkot).
Med stöd av dÄvarande Humanistisk-samhÀllsvetenskapliga forskningsrÄdet kunde jag nÄgra Är senare fortsÀtta forska kring festen, vilket resulterade i boken The Story of Sukkot. The Setting, Shaping, and Sequel of the Biblical Feast of Tabernacles (1998). Det en longitudinell studie av den bibliska lövhyddefestens bakgrund och utveckling, firande och uttolkning, alltifrÄn gammaltestamentlig till talmudisk tid. Samtidigt som jag studerar festen ur ett traditionshistoriskt och kulturvetenskapligt perspektiv söker jag hÀr klarlÀgga dess plats i den ideologiska och teologiska utvecklingen inom biblisk och efterbiblisk judendom mot bakgrund av den frÀmreorientaliska och senare hellenistisk-romerska kontexten.
I bĂ„da fallen har det rört sig om forskningsuppgifter inom omrĂ„den som inte varit sĂ„ vĂ€l utforskade, och dĂ€r jag kunnat bidra till den internationella forskningen med nya perspektiv och ny kunskap: Uppenbarelseboken Ă€r ju genom historien en av de mest omdiskuterade bibliska böckerna som ofta blivit föremĂ„l för spekulativa utlĂ€ggningar, och vars gĂ„tfulla karaktĂ€r och innehĂ„ll gjort den svĂ„rĂ„tkomlig Ă€ven för forskare â men just dĂ€rför var det spĂ€nnande att ge sig i kast med den, inte minst dĂ„ en av mina slutsatser blev att ifrĂ„gasĂ€tta den mycket vanliga futurala tolkningen av Uppenbarelseboken. BetrĂ€ffande lövhyddefesten fanns helt enkelt ingen liknande undersökning av en central judisk fests bibliska traditions- och verkningshistoria, vilket bidragit till att göra min studie internationellt uppmĂ€rksammad som ett pionjĂ€rarbete.
Som ett sÀrskilt viktigt resultat av min forskning kunde jag visa hur den ursprungligen skördeinriktade festen gavs ett teologiskt och historiserande innehÄll i samband med att en sÀrskild judisk identitet utvecklades under den s.k. efterexilska tiden (500-talet f. Kr. och framÄt). Den kunde dÄ knytas bÄde bakÄt i tiden till berÀttelserna om Guds beskydd över Israels folk under dess ökenvandring frÄn Egypten till det utlovade landet och framÄt i tiden genom de profetiska löftena om en kommande frÀlsning för Guds utvalda folk i den yttersta tiden. Denna eskatologiska tydning av lövhyddefestens innebörd visar sig t.ex. i valet av symboler med tydlig koppling till den som finns pÄ judiska mynt frÄn upproren mot Rom 66-70 och 132-135 e. Kr., och Àven pÄ flera stÀllen i den rabbinska litteraturen frÄn de första Ärhundradena av vÄr tiderÀkning.
Bibelvetenskapliga artiklar, speciellt med fokus pÄ Dödahavsrullarna (texterna frÄn Qumran)
Ett genomgĂ„ende forskningsomrĂ„de för flera av mina artiklar Ă€r den ideologiska och teologiska utvecklingen inom efterbiblisk hellenistisk judendom, och hur denna tar sig uttryck i judisk och kristen apokalyptisk litteratur, liksom ocksĂ„ i Dödahavsrullarna (Qumranfynden). Ett exempel Ă€r studiet av nĂ„gra qumranitiska liturgiska texter, de s.k. âSabbatsoffersĂ„ngernaâ, som stilistiskt och innehĂ„llsligt har flera intressanta likheter med Uppenbarelseboken, vilket bidrar till den aktuella forskningen sĂ„vĂ€l kring förhĂ„llandet mellan Uppenbarelseboken och Qumranlitteraturen som förhĂ„llandet mellan den tidiga kristendomen och dess samtida judiska kontext: PĂ„ flera punkter, bĂ„de sprĂ„kligt och innehĂ„llsligt, gĂ„r det att se samband mellan tankar och förestĂ€llningsvĂ€rld i delar av Nya testamentet och i skrifterna frĂ„n Qumran. Ett annat exempel pĂ„ min forskning i grĂ€nslandet mellan nytestamentlig exegetik och studiet av antik judendom Ă€r ett jĂ€mförande studium av messianska förestĂ€llningar i qumranitiska och nytestamentliga texter.
Bibeltolkning pÄ medeltiden
Den bibliska utlĂ€ggnings- och verkningshistorien Ă€r ett intressant forskningsomrĂ„de med stor utvecklingspotential, dĂ„ det tenderat att falla mellan stolarna i grĂ€nslandet mellan bibelvetenskap och kyrkohistoria/kristen idĂ©historia. OmrĂ„det Ă€r i allmĂ€nhet relativt obeforskat av exegeter, men med stöd av Kungliga Vitterhetsakademien har jag fĂ„tt möjlighet att Ă€gna mig Ă„t ett prov pĂ„ medeltida svensk bibelutlĂ€ggning i ett projekt kring en kommentar till Uppenbarelseboken (Exposicio in Apocalypsim) frĂ„n mitten av 1300-talet, författad av Heliga Birgittas biktfader Magister Mathias frĂ„n Linköping. Jag ser mitt arbete med detta hittills föga kĂ€nda verk som ett exempel pĂ„ hur det bibelvetenskapliga studiet kan kombineras med kyrko-, teologi- och allmĂ€nt idĂ©historiska perspektiv. Av speciellt vĂ€rde Ă€r att genom studien kunna belysa hur medeltida svensk bibelutlĂ€ggning kan relateras till exegetiska, teologiska, filosofiska och idĂ©historiska trender och tendenser i den samtida större europeiska kontexten. Mathias var ingalunda nĂ„gon provinsiell predikant, utan en vĂ€lutbildad teolog med tidens mĂ„tt mĂ€tt â men med ett starkt pastoralt engagemang!
Uppenbarelsebokens mĂ„ltider som metaforer â nyligen avslutad forskning
Tillsammans med drygt 70 forskare har jag sedan 2012 deltagit i det internationella mĂ„ngvetenskapliga forskningsprojektet Sacred Meal, Communal Meal, Table Fellowship, and the Eucharist: Late Antiquity, Early Judaism, and Early Christianity. I mitt bidrag undersöker jag mĂ„ltidsmetaforiken i Uppenbarelseboken, sĂ€tter in den i dess samtida kontext (socialt, socio-ekonomiskt, religiöst/teologiskt) och idĂ©mĂ€ssiga sammanhang (grekisk-romersk, judisk resp. tidig kristen tradition), och diskuterar om/hur denna metaforik kan relateras till den framvĂ€xande urkristna nattvardstraditionen. Min artikel âSharing with the Divine in the Apocalypse: Meals as Metaphors â Concepts and Contextsâ publiceras i slutet av 2015 pĂ„ Mohr/Siebecks förlag i TĂŒbingen.