91ÊÓÆ”

khakh20

Khalid Khayati

Universitetslektor

Jag är universitetslektor och jag forskar och utbildar inom migration och diaspora samt mellanösterns politik. Jag undervisar även inom politisk teori och internationell politik.

Presentation

Hur kan vi förstå olika traditioner av politisk teori som har präglat stora delar av världen sedan antiken fram till modern samtid? Hur kan vi förstå internationell politik och internationella relationer utifrån världsstaternas säkerhetspolitik, global govenance, migration samt statsbildningsprocesser och relaterade konfliktbilder i Mellanöstern och Nordafrika? Jag undervisar om politisk teori och internationella relationer och forskar om hur migration och diaspora förändrar inte bara människors relationer, livsmönster och möjligheter utan också påverkar nationalstatens politiska villkor.

Föreläsning om migrationens positiva och dynamiska aspekter

Spelades in den 5 mars 2019.

Forskning

Migration, diaspora och transnationella relationer

Diaspora och transnationella relationer som utgör centrala teman i min forskning betecknar relationer och gemenskaper som uppstår i en situation där människor rör sig och ”hör hemma” på flera platser samtidigt.

Diasporiska gemenskaper skapas av mÀnniskor som i första hand har en historia av bÄda pÄtvingad och frivillig migration (pÄtvingad eller frivillig) och som till följd av detta Àr utspridda pÄ olika platser runtom i vÀrlden.

Diasporiska grupper som förenas av etnisk, nationell, religiös, sprÄklig, territoriell, lokal, regional och/eller kulturell samhörighet, överbryggar ofta de grÀnser som nationalstaterna mÀrker ut genom de transnationella nÀtverk och organisationer de skapar samt de grÀnsöverskridande sociopolitiska rörelser de genererar.

GrÀnsöverskridande medborgarskap Àr ett kompletterande normativt begrepp i min forskning som betecknar diasporaiska individers simultana deltagande i minst tvÄ staters politiska, sociala, ekonomiska och rÀttsliga processer och i enlighet dÀrmed manifestationen för att vara politisk och sociala medborgare i dessa stater. Diasporisk gemenskap och transnationella relationer bland kurder i Sverige och Frankrike utgör den frÀmsta empiriska illustrationen i min forskning.

Ett annat tema i min forskning (under konstruktion) handlar om Mellanösterns- och Nordafrikas staters framtid dÀr centrala teoretiska perspektiv som rentierstat, sen-rentierstat och predatorstat hjÀlper oss att förstÄ hur och varför dessa stater gÄr antingen i riktning mot sammanbrott eller överlevnad och utveckling. SÀrskild fokus kommer att ligga pÄ demokratiseringsrörelser och demokratiska krafter som uppstÄr i denna region.


Publikationer

2015

Khalid Khayati, Magnus Dahlstedt (2015) International migration and ethnic relations: critical perspectives, s. 62-85 (Kapitel i bok, del av antologi)

2013

Khalid Khayati, Magnus Dahlstedt (2013) Migrationens och etnicitetens epok: Kritiska perspektiv i etnicitets- och migrationsstudier, s. 82-109 (Kapitel i bok, del av antologi)

2012

Khalid Khayati (2012) Global civil society: shifting powers in a shifting world, s. 181-185 (Kapitel i bok, del av antologi)
Khalid Khayati (2012) Perspectives on Kurdistan’s Economy and Society in Transition, s. 101-114 (Kapitel i bok, del av antologi)
Khalid Khayati (2012) Global civil society: shifting powers in a shifting world, s. 181-185 (Kapitel i bok, del av antologi)

Utbildning

Politisk teori och internationell politik

Politisk teori fokuserar pĂ„ inflytelserika tĂ€nkare frĂ„n antiken fram till modern tid som pĂ„verkat vĂ„ra normativa idĂ©traditioner och politiska styrmodeller. I detta avseende introduceras flera av politikens grundlĂ€ggande begrepp, som stat, samhĂ€lle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och rĂ€ttvisa. Ämnet behandlar bland annat tankar kring ”den goda kunskapen och den goda staten” dĂ€r Platons ”idealism” och Aristoteles ”empirisism” utgör upprinnelsen i vĂ„ra statsvetenskapliga tankeströmmar.

”Den goda medborgaren i det goda politiska systemet” Ă€r ytterligare ett tema i politisk teori dĂ€r annat viktigt Ă„terkommande tema som behandlas i politisk teori dĂ€r föresprĂ„kare inom samhĂ€llskontraktet (Hobbes, Lock och Rousseau), liberalism/utilitarism (Mill och Bentham), socialism/kommunism (Marx och Engels) och konservatism (Burk och Oakeshott) hjĂ€lper oss att förstĂ„ hur olika teorier skapar olika syn pĂ„ hur samhĂ€llet ska hantera sina konflikter för att dĂ€rtill uppnĂ„ ett funktionellt politiskt system. Politisk teori behandlar likvĂ€l begrepp och perspektiv som rĂ€ttvisa och inkludering dĂ€r tĂ€nkare föreslĂ„r normativa politiska modeller för att inkludera individens sociala, etnokulturella och könsrelaterade rĂ€ttigheter i den medborgarskapsinstitution som staten inrĂ€ttar.

Ett annat tema som behandlas av politisk teori Ă€r ”den goda kunskapen och den goda staten”. Under denna rubrik (kanske specifikt för Liu/statsvetenskap) framtrĂ€der tĂ€nkare frĂ„n den medeltida islamiska civilisationen (Al-kindi, Al-Farabi, Avicenna, Al-Ghazali, Ibn-Rushd/AverroĂ«s) under den gemensamma tankemodellen nyplatonism för att dĂ€rtill diskutera antagonism och konfliktlinjer mellan filosofi och religion och relaterade konsekvenser för samhĂ€llets politiska organisering.

Internationell politik som utgör ett betydande del av min undervisning pÄ bÄda grund- och masternivÄ diskuterar utifrÄn etablerade teorier om internationella relationer hur vÀrldsstater bildar allianser och utvecklar olika gransstrategier för att vÀrna om sina ekonomiska och politiska och sÀkerhetsrelaterade intressen i ett vÀrldssystem som prÀglas av klimatförÀndringar, migrationsrörelser samt stÀndigt skiftande konfliktbilder och governancemodeller. En sÀrskild komponent i min undervisning om internationella relationer Àr Mellanösterns- oh Nordafrikas politisksociologi.

I enlighet dĂ€rmed behandlas statsmodeller och konfliktbilder inom MENA inte bara med hjĂ€lp av vedertagna teorier om internationella relation utan ocksĂ„ specifikt avsedda begrepp och teorimodeller för denna del av vĂ€rlden. I detta avseende aktualiseras begrepp som rentierstat och assabiyya (av Ibn Khaldun 1332–1406, kanske ocksĂ„ specifikt för Liu/statsvetenskap) för att förstĂ„ vilka maktförhĂ„llanden eller politiska, kulturella, sociala, ekonomiska problem, Mellanöstern och Nordafrika Ă€r befĂ€stade med.

Nyheter

Organisation