Politisk teori fokuserar pĂ„ inflytelserika tĂ€nkare frĂ„n antiken fram till modern tid som pĂ„verkat vĂ„ra normativa idĂ©traditioner och politiska styrmodeller. I detta avseende introduceras flera av politikens grundlĂ€ggande begrepp, som stat, samhĂ€lle, laglydnad, dygd, demokrati, frihet och rĂ€ttvisa. Ămnet behandlar bland annat tankar kring âden goda kunskapen och den goda statenâ dĂ€r Platons âidealismâ och Aristoteles âempirisismâ utgör upprinnelsen i vĂ„ra statsvetenskapliga tankeströmmar.
âDen goda medborgaren i det goda politiska systemetâ Ă€r ytterligare ett tema i politisk teori dĂ€r annat viktigt Ă„terkommande tema som behandlas i politisk teori dĂ€r föresprĂ„kare inom samhĂ€llskontraktet (Hobbes, Lock och Rousseau), liberalism/utilitarism (Mill och Bentham), socialism/kommunism (Marx och Engels) och konservatism (Burk och Oakeshott) hjĂ€lper oss att förstĂ„ hur olika teorier skapar olika syn pĂ„ hur samhĂ€llet ska hantera sina konflikter för att dĂ€rtill uppnĂ„ ett funktionellt politiskt system. Politisk teori behandlar likvĂ€l begrepp och perspektiv som rĂ€ttvisa och inkludering dĂ€r tĂ€nkare föreslĂ„r normativa politiska modeller för att inkludera individens sociala, etnokulturella och könsrelaterade rĂ€ttigheter i den medborgarskapsinstitution som staten inrĂ€ttar.
Ett annat tema som behandlas av politisk teori Ă€r âden goda kunskapen och den goda statenâ. Under denna rubrik (kanske specifikt för Liu/statsvetenskap) framtrĂ€der tĂ€nkare frĂ„n den medeltida islamiska civilisationen (Al-kindi, Al-Farabi, Avicenna, Al-Ghazali, Ibn-Rushd/AverroĂ«s) under den gemensamma tankemodellen nyplatonism för att dĂ€rtill diskutera antagonism och konfliktlinjer mellan filosofi och religion och relaterade konsekvenser för samhĂ€llets politiska organisering.
Internationell politik som utgör ett betydande del av min undervisning pÄ bÄda grund- och masternivÄ diskuterar utifrÄn etablerade teorier om internationella relationer hur vÀrldsstater bildar allianser och utvecklar olika gransstrategier för att vÀrna om sina ekonomiska och politiska och sÀkerhetsrelaterade intressen i ett vÀrldssystem som prÀglas av klimatförÀndringar, migrationsrörelser samt stÀndigt skiftande konfliktbilder och governancemodeller. En sÀrskild komponent i min undervisning om internationella relationer Àr Mellanösterns- oh Nordafrikas politisksociologi.
I enlighet dĂ€rmed behandlas statsmodeller och konfliktbilder inom MENA inte bara med hjĂ€lp av vedertagna teorier om internationella relation utan ocksĂ„ specifikt avsedda begrepp och teorimodeller för denna del av vĂ€rlden. I detta avseende aktualiseras begrepp som rentierstat och assabiyya (av Ibn Khaldun 1332â1406, kanske ocksĂ„ specifikt för Liu/statsvetenskap) för att förstĂ„ vilka maktförhĂ„llanden eller politiska, kulturella, sociala, ekonomiska problem, Mellanöstern och Nordafrika Ă€r befĂ€stade med.