Via magisterexamen i kemi hamnade jag pĂ„ allergispĂ„ret. Studier av atopiskt eksem pĂ„ svenska och estniska barn visade att immunsystemet mognade senare och sĂ€mre hos de svenska barnen Ă€n de estniska. Var det den vĂ€sterlĂ€ndska livsstilen som lĂ„g bakom snarare Ă€n luftföroreningar? Vi började fundera pĂ„ tarmflorans betydelse.ÌęAllt tydde pĂ„ att de estniska barnen mĂ„ste ha ett bĂ€ttre skydd redan frĂ„n mycket tidig Ă„lder, kanske redan frĂ„n livmodern.
En ny spĂ€nnande hypotes Ă€r att mammans tarm- och munflora och komponenter i immunförsvaret förs över till fostret via moderkakan. Sedan kan det fortsĂ€tta med modersmjölken, fĂ€rdigtuggad mat och nappen som mamman sugit pĂ„. Om vi ger barnen bredspektrum-antibiotika mot ofarliga sjukdomar, tvĂ€ttar hĂ€nderna med sprit och förlöser barn med kejsarsnitt â dĂ„ stör vi den viktiga kommunikationen.
Att bakterier har tvĂ„ sidor Ă€r ett synsĂ€tt som sjunker in pĂ„ bred front. Allt flercelligt liv har uppstĂ„tt i nĂ€rvaro av mikrober, och under evolutionens gĂ„ng har vi anpassat oss till varandra. Nu skulle vi högre organismer inte kunna leva utan dem. Forskare som har studerat âbakteriefriaâ möss i sterila miljöer har sett att de bland annat har dĂ„ligt immunförsvar, mindre slem i slemhinnorna och fĂ„r ett ADHD-liknande beteende.
Kontakten med den kliniska verkligheten, dÀr jag bland annat Àr aktiv i studier av allergiförebyggande behandling, Àr ett exempel pÄ begreppet translationell forskning. Ett annat av 2000-talets tankegods, epigenetiken, Àr jag inte heller frÀmmande för. Epigenetiska fenomen, att miljöfaktorer kring den gravida kvinnan kan pÄverka avkomman, skulle kunna vara en lÀnk i kommunikationen mellan mamman och fostrets immunsystem.
Ìę