Hittills har mer Àn 30 miljoner mÀnniskor dött pÄ grund av HIV varav de flesta i utvecklingslÀnderna och hÄrdast drabbat Àr sydliga delen av Afrika. Anti-retroviralbehandling anvÀnds idag vilket dÀmpar infektionen och utvecklingens förloppet av AIDS. Behandlingen Àr livslÄng, dyr samt har mÄnga biverkningar.
Detta understryker behovet av ett vaccin som kan ge det skydd som krÀvs för att bygga upp immunitet mot viruset. Det optimala vore ett vaccin som förhindrade infektionen, men Àn sÄ lÀnge finns inget som tyder pÄ att ett sÄdant kommer att finnas tillgÀngligt inom en rimlig framtid.
Ett stort problem Àr att ett sÄdant vaccin mÄste ge upphov till ett brett och lÄngvarigt immunsvar, bestÄende av bÄde CD4+ och CD8+ T celler vilka kan bekÀmpa viruset, tvÄ sorters kontrollceller i inflammationsförloppet som har visat sig livsviktiga för att kontrollera HIV-infektion.
I vÄra kroppar finns en unik vit blodkropp, den dendritiska cellen (DC) som aktiverar T cellerna sÄ de kan utföra sina jobb. DC finns i de flesta vÀvnader i vÄr kropp, bland annat i vaginalvÀvnader och rektalvÀvnader och Àr en av de första celler som HIV trÀffar pÄ vid sexuell smitta och Àr den cell som initierar vÄrt första immunsvar mot viruset.
TyvÀrr Àr det ocksÄ DC som Àr ansvarig för att sprida HIV till de T celler som de har nÀra kontakt med i lymfkörtlarna vilket leder till infektion och celldöd. Mitt projekt syftar till att kartlÀgga de förlopp som Àr ansvariga för HIV:s pÄverkan pÄ DCs immunreglerande förmÄga samt pÄ deras T cell aktiverande förmÄga.
Min förhoppning Àr att min forskning ska ge svar pÄ grundlÀggande frÄgor om DCs cellbiologi och immunologi. En viktig del Àr hur aktivering av HIV-1 specifika T celler sker i vÄr kropp och vilken kÀlla av virus Àr den bÀsta. Svaren pÄ dessa frÄgor kan ge vÀgledning om hur ett HIV-1 vaccin eller medicin ska vara formulerat för att fungera.