91ÊÓÆ”

22 november 2021

I årets stora utdelning från Cancerfonden får tio LiU-forskare dela på mer än 24 miljoner kronor.

Mammografiundersökning.Ett av forskningsprojekten handlar om cancerrisken hos kvinnor med täta bröst. Foto Valerii Apetroaiei Charlotta Dabrosin, professor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, BKV, får 5,25 miljoner kronor till forskning om varför kvinnor med högre brösttäthet har större risk att få bröstcancer och hur man kan utveckla olika metoder som kan minska cancerrisken hos kvinnor med täta bröst.

Ytterligare åtta forskare vid BKV beviljades forskningsmedel. Stig Linder får 3,75 miljoner kronor och Claudio Cantú har beviljats 3 miljoner kronor. Både Linda Bojmar och Jan-Ingvar Jönsson får 2,4 miljoner kronor var. Jörg Cammenga, Franscisca Lottersberger och Anders Rosén har beviljats anslag om 1,6 miljoner kronor, och Xiaofeng Sun får 1,2 miljoner kronor. Vid Institutionen för fysik, kemi och biologi, IFM, får Daniel Aili 1,6 miljoner kronor i forskningsanslag.

Årets utdelning är den största någonsin från Cancerfonden och totalt har fonden delat ut 850 miljoner kronor till svensk cancerforskning under året. Cancerfonden är en fristående, ideell organisation och forskningsanslagen finansieras med gåvor från privatpersoner och företag.

Forskarna som fått pengar

Senaste nytt från LiU

Helen Köpman och drottningen samtalar med huvuden tÀtt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå ”Kårhusgeneral Helen Köpman” på namnskylten.

Lisbeth HÀgg stÄr utanför ingÄng 23 pÄ Campus Valla.

46 år på LiU – Lisbeth har sett universitetet utvecklas

”Det var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken”, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 – Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.