Sorg i samband med covid-19 riskerar att bli en komplicerad och smÀrtsam process. HÀr har Poa Samuelberg, leg. psykolog och utredare pÄ Barnafrid, samlat fakta och tips om hur barn reagerar nÀr nÄgon nÀra anhörig dör. Informationen riktar sig framför allt till yrkesverksamma personer.
SpÀda och smÄ barn under 2 Är
Reagerar pÄ verbalt och icke verbalt kroppssprÄk och kan uppfatta att nÄgot Àr annorlunda utan att förstÄ vad döden i sig innebÀr. Kan reagera med klÀngighet och svÄrreglerade kÀnslor. Kommer troligen inte att ha minnen av personen.
Behov:
Omsorg och nÀrhet av trygg förutsÀgbar omsorgsperson.
HjĂ€lp att reglera stressreaktioner â exempelvis bli vyssad och vaggad, lugnt och tryggt prat eller sĂ„ng, förutsĂ€gbar lek och ramsor.
Skydd frÄn pÄtrÀngande plötsliga ljud och skrÀmmande intryck.
Stabila vardagsrutiner för sömn och mat.
Förskolebarn, 2â5 Ă„r
Uppfattar döden som tillfÀllig, kan tÀnka att personen kan komma tillbaka och svÄrt att förestÀlla sig ett annat tillstÄnd efter döden, exempelvis sjÀlen, himlen et c. Visar rÀdsla för att bli övergiven och oro kan ta sig uttryck bÄde pÄ dagtid och nÀtter som mardrömmar och orolig nattsömn. Oro och stress uttrycks ibland i kroppsliga symtom. Förskolebarn kÀnner ledsenhet men sorgen verkar ofta randig, d v s reaktioner och beteende vÀxlar ofta och kan variera mellan avslappnad lek och olika sorgereaktioner. Kan knyta an till nÄgon annan person efter förlust av en viktig relation. Kommer inte alltid ihÄg personen som har dött.
Behov:
Stabil vardagsstruktur och rutiner
Ărlighet och tydlig information för att öka förstĂ„else om döden.
NÀrvaro av vuxen som lyssnar och bekrÀftar kÀnslor.
TillgÄng till olika sÀtt att uttrycka kÀnslor exempelvis genom lek, musik och bild.
Enkla och konkreta svar pÄ barnets frÄgor.
Massor av kÀrlek och omsorg.
Trygga och pÄlitliga relationer.
Skolbarn, yngre 6â9 Ă„r
Börjar förstÄ att döden Àr permanent och utvecklar ofta Àngslighet eller rÀdsla för att dö och för att andra ska dö. En ökad kognitiv förmÄga och perspektiv pÄ vÀrlden bidrar ocksÄ till en insikt om att förÀldrar inte kan skydda frÄn allt hemskt. Sorgereaktioner mÀrks ofta som sömnsvÄrigheter och allmÀnt ökad stress. Kan kÀnna skuldkÀnsla för att nÄgon dör, och ha tankar om att döden Àr en bestraffning. Magiskt tÀnkande kan förstÀrka tankar om eget ansvar för nÄgons död.
Behov:
Stöd för att uttrycka sina kÀnslor.
NÀrvaro av viktig vuxen som lyssnar och bekrÀftar kÀnslor.
Stöd i att reglera svÄra kÀnslor, överdos av kÀrlek och omsorg.
Konkreta svar pÄ frÄgor.
Kunskap om att barnet inte bÀr ansvar för döden.
Skolbarn, Ăldre skolbarn 10â12 Ă„r
Har realistisk idé om döden och dess varaktighet. Har samtidigt frÄgor om kroppen, ibland pÄ detaljnivÄ. Vill ha svar pÄ konkreta och praktiska frÄgor; vilka förÀndringar kommer att ske, hur kommer min familj att förÀndras? Kan identifiera sig med den som dött.
Behov:
Utrymme och stöd för att uttrycka kÀnslor, Àven svÄra och obekvÀma kÀnslor sÄsom ilska, skuld, lÀttnad, ledsenhet.
En nÀra vuxen som lyssnar och bekrÀftar kÀnslor.
Erbjudande om stöd och var de kan vÀnda sig.
TonĂ„ringar 13â18 Ă„r
FörstÄr att livet Àr skört, och att döden bÄde Àr oundviklig och oÄterkallelig. De kan oroa sig för egen eller andras död. Försöker ofta undvika att tÀnka pÄ döden och kan samtidigt fastna i filosofiska eller religiösa grubblerier. En del reagera med ilska mot personer som varit involverade i vÄrd eller omhÀndertagande vid död. Döljer kÀnslor för att inte verka annorlunda inför kompisar. TonÄrstiden innefattar mÄnga olika utvecklingsspÄr och sorgeprocessen kan ibland öka oro för framtiden. BÄde symtom pÄ ökad inÄtvÀndhet eller utagerande Àr vanligt.
Behov:
NÀrvaro av viktiga stödjande vuxna
Omsorgspersoner som visar öppenhet för att prata om kÀnslor, till del Àven egna.
Respekt för behov av integritet och samtidigt hjÀlp att hantera svÄra kÀnslor.
Kontinuerligt kÀnslomÀssigt stöd med hÀnsyn till timing.
Stöd och uppmuntran för att utveckla sjÀlvstÀndighet.