I en alltmer uppkopplad vÀrld blir cybersÀkerhet allt viktigare för att skydda den enskilde individen men Àven nationell infrastruktur och banksystem till exempel. Men det rÄder en kapplöpning mellan hackare och de som försöker skydda informationen. Det vanligaste sÀttet att gör det Àr att kryptera informationen. SÄ nÀr vi skickar e-post, betalar rÀkningar och handlar över nÀtet Àr informationen digitalt krypterad.Den experimentella uppstÀllningen av Linköpingsforskarnas slumpgenerator. De gula fyrkanterna pÄ glasskivan Àr perovskitlysdioderna. Foto Magnus Johansson
För att kryptera information anvÀnds en slumpgenerator som antingen kan vara ett datorprogram eller sjÀlva hÄrdvaran. Slumpgeneratorn tar fram nycklar för att bÄde kryptera och lÄsa upp informationen hos mottagaren.
SĂ€ker kvantkryptering
Olika typer av slumpgeneratorer ger olika nivĂ„ av slumpmĂ€ssighet och dĂ€rmed sĂ€kerhet. HĂ„rdvara Ă€r det betydligt sĂ€krare alternativet dĂ„ slumpmĂ€ssigheten styrs av fysikaliska processer. Och den hĂ„rdvarumetod som ger bĂ€st slumpmĂ€ssighet Ă€r baserad pĂ„ kvantfenomen â nĂ„got som forskarna kallar Quantum Random Number Generator, QRNG.Guilherme B Xavier, universitetslektor vid ISY. Foto Magnus Johansson
â Inom kryptografi Ă€r det inte bara viktigt att siffrorna Ă€r slumpmĂ€ssiga utan ocksĂ„ att du Ă€r den enda som vet om dem. Med QRNG:s kan vi vara sĂ€kra pĂ„ att en tillrĂ€ckligt stor del av de skapta bitsen Ă€r privata och dĂ€rmed helt sĂ€kert. Och om kvantfysikens lagar stĂ€mmer ska det vara omöjligt att tjuvlĂ€sa utan att mottagaren fĂ„r reda pĂ„ det, sĂ€ger Guilherme B Xavier, forskare vid Institutionen för systemteknik vid Linköpings universitet.
Nu har hans forskargrupp tillsammans med forskare vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM) utvecklat en ny typ av QRNG som kan anvÀndas för bland annat kryptering men ocksÄ för vadslagning och datorsimuleringar. Det nya i Linköpingsforskarnas QRNG Àr anvÀndningen av lysdioder tillverkade i det kristalliknande materialet perovskit.
Billig och miljövÀnlig
Deras slumpgenerator Àr bland de bÀsta som producerats och mÀter sig vÀl med liknande produkter. Tack vare perovskiternas egenskaper har den potentialen att vara bÄde billigare och mer miljövÀnlig.Feng Gao, professor vid IFM. Foto Magnus Johansson
Feng Gao Àr professor vid IFM och har forskat pÄ perovskiter i över ett decennium. Han menar att den senaste tidens utveckling av perovskitlysdioder gör att de har möjligheten att revolutionera bland annat optiska instrument.
â Det gĂ„r att anvĂ€nda tillexempel traditionell laser för QRNG, men det Ă€r dyrt. Ska tekniken till slut finnas i konsumentelektronik Ă€r det viktigt att kostnaden hĂ„lls nere och att produktionen Ă€r sĂ„ miljövĂ€nlig som möjligt. Dessutom krĂ€ver perovskitlysdioder inte sĂ„ mycket energi att driva, sĂ€ger Feng Gao.
SĂ€krare lokalt producerat
NÀsta steg Àr att utveckla materialet ytterligare för att göra perovskiten blyfri samt förlÀnga livslÀngden som i dagslÀget ligger pÄ 22 dagar. Enligt Guilherme B Xavier kan deras nya QRNG anvÀndas inom cybersÀkerhet inom fem Är.
â Det Ă€r en fördel om elektronikkomponenter som ska anvĂ€ndas för kĂ€nsliga uppgifter Ă€r tillverkade i Sverige. Köper man ett fĂ€rdigt slumpgeneratorkit frĂ„n ett annat land kan man inte vara sĂ€ker pĂ„ att det inte Ă€r övervakat.
Studien finansierades av VetenskapsrÄdet, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse genom Wallenberg Centre for Quantum Technology samt Europeiska forskningsrÄdet.
Artikeln: ; Joakim Argillander, Alvaro AlarcĂłn, Chunxiong Bao, Chaoyang Kuang, Gustavo Lima, Feng Gao, Guilherme B. Xavier; Communications Physics volume 6; publicerad online 6 juni 2023. DOI: 10.1038/s42005-023-01280-3
Feng Gao, Guilherme B Xavier, Joakim Argillander och Alvaro Alarcón Àr forskarna bakom studien publicerad i den vetenskapliga tidskriften Communications Physics. Foto Magnus Johansson