91视频

鈥� Jag tror att m氓nga som lyfter fram en mer relativistisk syn p氓 vad sanning 盲谤 menar v盲l. De menar att det 盲谤 viktigt att alla ska f氓 g枚ra sin r枚st h枚rd. Men de h盲谤 resultaten visar ju att en s氓dan syn faktiskt kan vara ganska farlig, s盲ger doktoranden Julia Aspern盲s p氓 Institutionen f枚r beteendevetenskap och l盲谤ande vid Link枚pings universitet.

I tv氓 studier som redovisas i en artikel i tidskriften Journal of Research in Personality har hon och tv氓 kollegor unders枚kt sambandet mellan s氓 kallad sanningsrelativism och risken att falla offer f枚r felaktig eller bedr盲glig information.

Tv氓 typer av sanningsrelativism

Den f枚rsta studien omfattar cirka tusen svenskar. Via ett internet-formul盲谤 fick deltagarna svara p氓 fr氓gor om sin syn p氓 vad sanning 盲谤. D盲谤efter fick de ta st盲llning till olika konspirationsteorier, och 盲ven bed枚ma inneh氓llet i ett antal nonsensmeningar.

Julia Aspern盲s, doktorand vid Institutionen f枚r beteendevetenskap och l盲谤ande. Foto Privat Forskarna samlade 盲ven in information om faktorer som tidigare konstaterats h盲nga samman med tro p氓 vilseledande information, s氓som f枚rm氓ga till analytiskt t盲nkande, politisk inriktning, 氓lder, k枚n och utbildningsniv氓.

I den andra studien deltog drygt 400 personer fr氓n Storbritannien. H盲谤 var fr氓gebatteriet ut枚kat och man m盲tte ocks氓 deltagarnas grad av dogmatism och villighet att anpassa sina uppfattningar n盲谤 de st盲lldes inf枚r nya fakta.

Ur materialet vaskade forskarna fram tv氓 typer av sanningsrelativism. Dels de som 盲谤 枚vertygade om att det man personligen k盲nner 盲谤 sant ocks氓 盲谤 sant, det vill s盲ga att sanningen 盲谤 subjektiv. Dels de som anser att sanningen beror p氓 vilken kultur eller grupp man tillh枚r, s氓 kallad kulturrelativism.

Faktaresistenta och dogmatiska

Resultatet visar tydligt att de som tror att sanningen 盲谤 subjektiv 盲谤 mer ben盲gna att tro p氓 konspirationsteorier och att h氓lla fast vid sin 枚vertygelse 盲ven n盲谤 de st盲lls inf枚r fakta som talar emot. De har ocks氓 en st枚rre tendens att l盲sa in djupsinniga budskap i nonsensmeningar.

脛ven n盲谤 forskarna unders枚kte andra m枚jliga f枚rklaringar, som till exempel f枚rm氓ga till analytiskt t盲nkande eller politisk inriktning, fanns subjektivism kvar som en oberoende, f枚rklarande faktor. Sambanden var inte alls lika tydliga f枚r dem som anser att sanningen 盲谤 kulturbunden och resultaten pekar i det fallet delvis 氓t olika h氓ll.

Till forskarnas f枚rv氓ning visade datainsamlingen fr氓n Storbritannien ocks氓 p氓 ett samband mellan subjektivism och dogmatism. N氓gon som h盲vdar att sanningen 盲谤 personlig kan allts氓, mots盲gelsefullt nog, ofta p氓 samma g氓ng underk盲nna andra m盲nniskors r盲tt till sin egen sanning.

脜terspeglas i den politiska debatten

Julia Aspern盲s tycker att resultaten 盲谤 anv盲ndbara n盲谤 man lyssnar p氓 politiska debatter, till exempel om skolan. M盲nniskor kan ha olika 氓sikter om sakfr氓gor, men bakom kan finnas en grundl盲ggande oenighet om hur v盲谤lden funkar och vad som ens existerar.

鈥揓ag fick id茅n n盲谤 jag lyssnade p氓 debatter om huruvida elever ska l盲谤a sig faktakunskaper eller uppmuntras att sj盲lva s枚ka det de tycker 盲谤 sant. Det l盲t som att debatt枚rerna hade helt motsatta antaganden om vad sanning 盲谤 och h盲vdade att just deras syns盲tt var det b盲sta f枚r att hj盲lpa eleverna att bli kritiskt t盲nkande. 脛ven om v氓r studie inte unders枚kt orsakssamband s氓 ser vi ju att sanningsrelativism verkar h盲nga samman med en st枚rre tro p氓 vilseledande information. Det kan vara viktigt att ha med sig, s盲ger hon.

Forskningen har finansierats av Vetenskapsr氓det.

Artikel: , Julia Aspern盲s, Arvid Erlandsson, Arthur Nilsson (2023), Journal of research in personality, publicerad online juni 2023, doi: https://doi.org/10.1016/j.jrp.2023.104394