– Du kommer aldrig ifrån störningar helt när det gäller byggprojekt i städer. Men vi vill gärna minimera dess påverkan, säger Anna Fredriksson, professor i bygglogistik vid Linköpings universitet, LiU, som lett arbetet med antologin Den störningsfria staden: En antologi om bygglogistik, stads- och trafikplanering.
I boken beskriver forskare från LiU, forskningsinstituten Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI och Rise, sina samlade erfarenheter från forskningsprojekten Störningsfri stad och Störningsfri stad 2.0. Projekten har undersökt störningar i samband med byggnation i städer – ett problem som förutspås öka i omfattning de kommande åren – och hur de går att lösa.
Ökningen i störningar beror i huvudsak på en ökande urbanisering i såväl Sverige som andra delar av världen som kräver nybyggnationer av hus och större investeringar i infrastruktur som vägar, vatten och avlopp i städerna. Men enligt forskarna finns ofta stora brister i koordineringen av byggprojekten.
– Ingen har en överblick över alla samtidiga projekt i en stad. Utan varje projekt är en liten ö och då gör byggbolagen så gott de kan utifrån den lilla ön. Problemet uppstår när du har väldigt många öar jämte varandra med många olika byggbolag, säger Anna Fredriksson.
Täta planeringsgapet
Hon menar att det ofta leder till många parallella avstängningar som ibland kan dela av en hel stad. Ett exempel som Anna Fredriksson lyfter fram är bygget av järnvägsförbindelsen Västlänken under Göteborgs innerstad. Forskarna kallar det för ”planeringsgapet” där tillgängligheten för stadens invånare faller mellan stolarna på grund av otydlig ansvarsfördelning, brister i organisationen och alltför optimistisk tidsplanering. Det leder till ad hoc lösningar av de enskilda byggbolagen som inte ser till helheten.
– Ta ett megaprojekt som Ostlänken som kommer att pågå länge. Då har alla aktörer en önskan om att ha en fungerande stad samtidigt som de kan ha en effektiv framdrift i sitt projekt. Där kommer det att bli ett antal avvägningar mellan hur mycket avstängningar projektet kan göra och tillgängligheten, säger Anna Fredriksson.
Inom Ostlänken, en ny järnväg mellan Järna och Linköping, kommer flera aktörer bli inblandade när det gäller nya stationsområden i bland annat Linköping, Norrköping och Nyköping.
– Kommunen behöver förstå Trafikverkets planer och Trafikverket måste förstå kommunens planer. Men det svåra är att man från kommunens sida vill passa på att bygga ut områdena runtomkring järnvägsstationen samtidigt då man gärna vill ha bostäder i anslutning till nya järnvägen, säger Anna Fredriksson.
Digitala planeringsverktyg
För att underlätta kommunens överblick och samordning mellan olika projekt inom en stad har forskarna utvecklat avancerade simuleringar och visualiseringar av byggtransporter. Bland annat går det att identifiera ett antal ”hot spots” i en stad som är extra känsliga för störningar och kräver extra varsam planering.
Forskargruppen har redan påbörjat nästa projekt, Störningsfri stad 3.0, där de bland annat visar hur den 3D-printade digitala tvillingen av Norrköping kan nyttjas för att planera trafik under byggtid. Det kan vara användbart för både medborgare som vill veta hur de ska ta sig fram i vardagen och för kommunens professionella planerare som ansvarar för överblicken.
– Kommunikation är en supercentral del för att kunna förmedla till exempel trafikomledningar på ett bra sätt. Men har du inget vettigt att förmedla så spelar det ingen roll hur bra du säger det, säger Anna Fredriksson.
Forskningsprojekten har gjorts i samverkan med Norrköpings och Linköpings kommuner.
Bok: , Redaktörer: Anna Fredriksson, Linnea Eriksson, Niklas Rönnberg, Linköping University Electronic Press, 2025. DOI: 10.3384/9789181180954. ISBN 978-91-8118-094-7 (Tryckt), ISBN 978-91-8118-095-4 (PDF).
