91视频

Johanna Sk枚ld, fil dr i ekonomisk historia och professor i Tema Barn vid Link枚pings universitet, fick upp 枚gonen f枚r privata f枚rlossningshem och barnpensionat under sin forskning om fosterbarnsv氓rdens historia.

鈥� Jag har alltid varit intresserad av kostnaderna f枚r att inte leva som andra tycker att man ska leva, s盲ger hon.

Tillsammans med Johanna Sj枚berg, universitetslektor och docent vid Tema barn, har hon unders枚kt hur den privata barnav氓rden marknadsf枚rdes och organiserades fr氓n sekelskiftet 1900 fram till 1970-talet.

鈥� Projektet f枚renade Johannas intresse f枚r reklam och konsumtion och mitt intresse f枚r kopplingen mellan barn och ekonomi ur ett historiskt perspektiv, s盲ger Johanna Sk枚ld.

En omfattande privat barnav氓rdsmarknad

En 枚verraskande uppt盲ckt var hur omfattande marknaden f枚r barnav氓rd var. Forskarna kunde ocks氓 kartl盲gga var dessa institutioner fanns och hur de fungerade.

Barnpensionat var en form av tillf盲llig barnomsorg med helinackordering 鈥� en plats d盲r barn kunde bo under kortare eller l盲ngre perioder, ofta medan f枚r盲ldrarna arbetade, 氓kte p氓 semester eller av andra sk盲l inte kunde eller ville ta hand om dem.

鈥� Det kunde r枚ra sig om flera dagar, veckor och i extrema fall hela 氓r. Barnpensionaten erbj枚d allts氓 l氓ngtidsbarnpassning eller stadigvarande v氓rd. Men trots att de d盲rmed liknade barnhem omfattades de inte av tillsyn f枚rr盲n under 1930- och tidigt 1940-tal, s盲ger Johanna Sk枚ld.

De flesta barnpensionat drevs i st枚rre, lantligt bel盲gna villor och marknadsf枚rde sig ofta som sm氓 och hemtrevliga, som Kolm氓rdens Konvalescenthem som var verksamt fr氓n 1917 till 1963.

鈥� Vi tror att upp emot 1500 barn kan ha varit inackorderade d盲r genom 氓ren, s盲ger Johanna Sj枚berg.

Skammens kostnader

F枚rlossningshem var privata inr盲ttningar d盲r kvinnor kunde f枚da barn, ofta i hemlighet eller obem盲rkt som det kallades, och ibland 盲ven l盲mna kvar sina barn. Hur de 鈥漮bem盲rktas鈥� barn skulle tas omhand efter f枚rlossningen blev en del av aff盲rsuppg枚relsen och d盲rf枚r kunde den privata m枚dra- och sp盲dbarnsv氓rden 盲ven d枚lja handel med barn och illegala adoptioner.

Entrepren枚rerna bakom dessa verksamheter var ofta kvinnor som s氓g en m枚jlighet att f枚rs枚rja sig genom att erbjuda dessa omsorgstj盲nster. M氓nga av dem hade en bakgrund inom v氓rd eller pedagogik. En del var privatpraktiserande barnmorskor. Andra var privatpersoner som erbj枚d 鈥漮bem盲rkta鈥� mat, husrum och anonymitet i utbyte mot att de gravida kvinnorna utf枚rde visst arbete.

Fast att den kommersiella barnav氓rden f枚rutsatte att n氓gon kunde betala f枚r den var det ofta fattiga ogifta m枚drar som p氓 grund av skam k枚pte tj盲nster p氓 f枚rlossningshem f枚r att kunna hemligh氓lla sina graviditeter och utom盲ktenskapliga barn. F枚r dem var det inte bara f枚rlossningen och v氓rden i samband med den som kostade. Socialt anseende, bostad och arbete kunde ocks氓 st氓 p氓 spel.

鈥� Vi kunde verkligen bel盲gga vad skam kostade i kronor och 枚ren, s盲ger Johanna Sk枚ld.

En sv氓rgranskad marknad

En utmaning var att hitta och tolka fragmentariska uppgifter fr氓n en tid d氓 dokumentationen ofta var bristf盲llig.

鈥� Den historiska kommersiella barnav氓rden i Sverige 盲r sv氓r att granska just f枚r att den varit privat. Till skillnad fr氓n offentliga verksamheter har de s盲llan f枚rt arkiv eller st氓tt under myndigheternas tillsyn, s盲ger Johanna Sk枚ld.

F枚r att kartl盲gga existensen av privat barnav氓rd s枚kte forskarna efter reklamannonser i dagstidningar som publicerades under den aktuella tidsperioden. Genom Kungliga bibliotekets tidningsdatabas lyckades de identifiera 160 olika barnpensionat och drygt 180 privata f枚rlossningshem.

鈥� Men det kan ha funnits fler. Verksamheter som annonserade i tidningar som inte digitaliserats 盲n kan ha missats, s盲ger Johanna Sj枚berg.

Andra viktiga k盲llor var personliga ber盲ttelser, inspektionsrapporter och statliga utredningar.

鈥� Det g氓r inte att titta p氓 den h盲r marknaden bara utifr氓n en k盲lla. F枚r allting inneh氓ller blinda fl盲ckar och d氓 m氓ste vi l盲gga ihop dem f枚r att f氓 en s氓 enhetlig bild som m枚jligt, s盲ger Johanna Sk枚ld.

V盲cker fr氓gor om v盲lf盲rdens organisation

F枚rekomsten av barnpensionat och sp盲dbarnshem speglar en tid d氓 separationer mellan barn och f枚r盲ldrar inte ans氓gs problematiska. Tiden utm盲rktes 盲ven av ett genuskontrakt d盲r barn var fr盲mst m枚drars ansvar och dilemma.

鈥� B氓de kvinnor och barn var extremt utsatta. Barnen f枚r att de kunde skyfflas runt lite hur som helst och inte heller hade n氓gon r盲tt att f氓 veta vilka deras f枚r盲ldrar var. Kvinnor f枚r att de i en desperat situation fick betala h枚ga priser och tvingades acceptera l枚nedumpning, s盲ger Johanna Sj枚berg.

Forskarna menar att deras uppt盲ckter har stor relevans f枚r dagens samh盲lle, s盲rskilt med tanke p氓 att kommersiella akt枚rer 氓terigen 盲r ett vanligt inslag inom b氓de skola, f枚rskola och social barnav氓rd. 30 % av landets f枚rskolor drevs av privata utf枚rare under tidigt 2020-tal och n盲ra 80 % av HVB-hemmen (hem f枚r v氓rd och boende f枚r barn) av vinstdrivande f枚retag.

鈥� Det 盲r viktigt att vi k盲nner till att det har funnits en marknad l氓ngt tidigare och vad som gjordes d氓 f枚r att reglera den marknaden, s盲ger Johanna Sk枚ld.

Genom att belysa denna bortgl枚mda del av v氓r historia bidrar Sk枚ld och Sj枚berg till en djupare f枚rst氓else av hur v氓rt moderna v盲lf盲rdssamh盲lle vuxit fram, och v盲cker fr氓gor om barns r盲ttigheter och v盲lf盲rdens organisation som 盲r lika relevanta idag som f枚r hundra 氓r sedan.

鈥� Hur ordnar man tillsyn och s盲kerst盲ller att barn har det bra, b氓de n盲r de 盲r med sina f枚r盲ldrar och n盲r de 盲r hos n氓gon annan? Hur ett samh盲lle organiserar barnav氓rd och tar hand om de mest utsatta p氓 ett bra s盲tt s氓 de inte far illa utm盲rker ett v盲lfungerande samh盲lle. Om det kan man l盲ra mycket av i v氓r forskning, s盲ger Johanna Sk枚ld.