Elevassistenter i skolan har en otydlig roll

08 december 2020

Therese Ekstrand Amaya

Elevassistenter är ett vanligt inslag i skolan, som hjälp för elever i behov av särskilt stöd. Men det finns inga nationella bestämmelser om elevassistenters funktion i skolan eller krav på kompetens. I en översiktsstudie från Linköpings universitet drar forskare slutsatsen att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som primära undervisare för dessa elever.

I den svenska skolan arbetar ungefär 20 000 elevassistenter med uppgift att stötta elever i behov av särskilt stöd, och antalet ökar. Trots att elevassistenter utgör en relativt stor del av de anställda i skolan, och i Skolverket allmänna råd listas som ett särskilt stöd, är det inte fastställt av Skolverket hur eller vad elevassistenter ska arbeta med.

– Skollagen fastställer att undervisning ska ske på vetenskaplig grund. Därför frågade vi oss vilket stöd denna specialpedagogiska åtgärd har i forskning. En slutsats vi drar är att det är tveksamt om elevassistenter ska användas som de huvudsakliga undervisarna för dessa elever, säger Henrik Lindqvist, postdoktor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, samt studiens försteförfattare. Foto David Einar

Tillsammans med Rickard Östergren och Lotta Holme vid Linköpings universitet har han gjort en översikt över den forskning som finns om elevassistenter i skolan. Syftet med studien var att undersöka elevassistentens fria roll i klassrummet, och att se om det fanns stöd i vetenskapen för den insats som elevassistenter erbjuder. Deras studie har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Pedagogisk forskning i Sverige

Kriterierna för de studier som forskarna granskade var att de skulle vara empiriska studier, publicerade 2009–2017, fokusera på barn mellan sex och 12 år i behov av särskilt stöd, samt vara inriktade på elevassistenter med en friare roll i klassrummet. Utifrån dessa kriterier kvarstod 16 artiklar som alla hade publicerats utomlands.

Icke utbildade med stort ansvar

Resultatet av de 16 granskade artiklarna visade att det finns risker med att använda en icke utbildad yrkesgrupp för elever i behov av särskilt stöd.

En riskfaktor är att elevassistenter i stor utsträckning blir den huvudsakliga undervisaren för elever i behov av särskilt stöd. Detta innebär att elevassistenten fattar pedagogiska beslut och anpassar uppgifter, något de inte är utbildade för. Eleven kan också hamna i en beroendeställning till assistenten vid skoluppgifter, genom att alltid behöva ha assistenten närvarande för att kunna genomföra dem. Den samlade forskningen ger bilden av att det är läraren som bör ha både kompetens och ansvar för elevernas lärarande, inte elevassistenten.

Just därför att det saknas svensk forskning att titta på gör ju att man kan konstatera att den verkligen behövs. Elevassistenter är ganska en stor yrkesgrupp och det är angeläget för oss att veta hur deras roll fungerar.

En annan riskfaktor handlar om den roll som 鈥漞xpert鈥� som elevassistenten kan f氓 vad g盲ller barn i behov av s盲rskilt st枚d. Som expert f枚rv盲ntas elevassistenten arbeta f枚r inkludering av barn i behov av s盲rskilt st枚d och fatta pedagogiska beslut. F枚rutom att elevassistenten saknar utbildning f枚r dessa arbetsuppgifter visar forskningen att elevassistenten genom sin n盲rvaro g枚r att l盲raren inte anpassar och tillg盲ngligg枚r undervisningen f枚r alla.

Ytterligare en konsekvens av elevassistenternas arbete kan vara att de sociala relationerna mellan elever i behov av s盲rskilt st枚d, deras klasskamrater och l盲rare minskar.

Men, den granskande forskningen identifierar ocks氓 vissa framg氓ngsfaktorer, exempelvis kan elevassistenten mildra relationen mellan vissa elever och l盲rare som har sv氓rt att hantera elever i behov av s盲rskilt st枚d. Elevassistenten kan ocks氓 fungera positivt genom att ordningen i klassrummet blir b盲ttre. Dock verkar detta mer gynna l盲rarens arbetsmilj枚盲n den elev som 盲r i behov av s盲rskilt st枚d.

Eftersom studien bygger p氓 internationell forskning ska man, enligt Henrik Lindqvist, vara f枚rsiktig med att 枚verf枚ra resultaten till svenska f枚rh氓llanden.

鈥� Just d盲rf枚r att det saknas svensk forskning att titta p氓 g枚r ju att man kan konstatera att den verkligen beh枚vs. Elevassistenter 盲r ganska en stor yrkesgrupp och det 盲r angel盲get f枚r oss att veta hur deras roll fungerar. M枚jliga fortsatta omr氓den att titta p氓 ur en svensk kontext 盲r att genomf枚ra effektstudier f枚r att unders枚ka hur elevassistenter p氓verkar elevers l盲rande, samt hur elevassistenter sj盲lva uppfattar sitt arbete och, hur elever uppfattar dem, s盲ger Henrik Lindqvist.

Studien:
. Henrik Lindqvist, Rickard 脰stergren, Lotta Holme. Pedagogisk forskning i Sverige, Vol 25 No 2-3 (2020).
https://doi.org/10.15626/pfs25.0203.06

Senaste nytt från LiU

Helen K枚pman och drottningen samtalar med huvuden t盲tt ihop

Från Kårallen till Europakommissionen

En bild på en glad ung kvinna i intimt samspråk med drottningen. Vem är kvinnan, vad pratar de om? Fler bilder dyker upp. Det tycks stå 鈥滽århusgeneral Helen Köpman鈥� på namnskylten.

Lisbeth H盲gg st氓r utanf枚r ing氓ng 23 p氓 Campus Valla.

46 år på LiU 鈥� Lisbeth har sett universitetet utvecklas

鈥滵et var med skälvande ben jag gick upp för märkesbacken鈥�, säger Lisbeth Hägg, och minns även rädslan över att inte hitta rätt den första dagen. Året var 1979 鈥� Lisbeth gjorde entré på Linköpings universitet och har inte lämnat Campus Valla än.

Krånglande ryggar blir hjälpta av BättreRygg

De flesta ryggar protesterar åtminstone någon gång i livet. Ofta är rörelse bästa hjälpen. Därför har forskare och fysioterapeuter i vården utvecklat vårdprogrammet BättreRygg, som nu uppmärksammats internationellt.